Respondenten och frågaren vid korsningen Sturegatan/Esplanaden. Bild: mittsundbyberg.se
Respondenten och frågaren vid korsningen Sturegatan/Esplanaden. Bild: mittsundbyberg.se

Sturegatan och Centrum
Samtal med kommunalrådet och ordföranden
för Stadsbyggnads- och miljönämnden,

Stefan Bergström (C)

"...Här finns en klar förbättringspotential. På vissa ställen är det oacceptabelt och krävs snara åtgärder så att tex inte fall- och vrickningsskador inträffar. Påvisade brister ska omgående tas upp med förvaltningen.." 

I
STUREGATA
Sen ”begynnelsen” är Sturegatan vår affärsgata och måste tillskrivas särskild status. Gatans goda rykte har försvagats senare år. Tillräcklig förnyelse och underhåll har uteblivit och konkurrensen tilltagit. Arkitekten Torbjörn Einarsso, projektledare för planprogrammet, och kommun-styrelsens ordförande Mikael T Eriksson har framhållit att gatan är unik och måste bevaras och utvecklas. Kommunen har idag inga planer annat än sk underhåll.
Enligt uppgift faller och skadar sig i landet och årligen 70.000 fotgängare pga brister i underlag, främst halka men också lösa trottoarplattor och ojämnheter. För synskadade tillkommer riskerna med allt fler parkerade cyklar.
Vad vill du säga om gatan efter vår korta promenad mellan Esplanaden/Stationsgatan på norra sidan samt på sturegatsbacken? När får vi en plan för utvecklingen av gatumiljön?
 

Här finns en klar förbättringspotential. På vissa ställen är det oacceptabelt och krävs snara åtgärder så att tex inte fall- och vrickningsskador inträffar. Påvisade brister ska omgående tas upp med förvaltningen. När det gäller plan för Sturegatans gatumiljö så kan jag berätta att en plan för utvecklingen av alla stadens offentliga ytor håller på att tas fram. Det som redan sker är utveckling av Storskogstorget som kommer vara helt färdigt fram i vår. På Stationsgatan kommer nya ljusinstallationer i ett samarbete med Stadskärneföreningen att invigas under november och på Sundbybergs torg kommer flera saker att hända under 2017.
 
Längs både Sturegatan och andra centrala gator är belysningsstolpar utbytta. På Sturegatan kommer vi också att satsa på till exempel fler bilfria dagar med olika typer av aktiviteter.
 
Ökade kvaliteter på de offentliga ytorna kommer också vara viktiga parametrar då staden säljer fastigheter i Rissne centrum, Hallonbergen centrum och Ör centrum.

 
Vissa tider körs det alldeles för fort på Sturegatan. 30 km/tim gäller.
Vägbubblor fungerar inte, de blir till en utmaning för fortkörare.
Är det inte dags att sätta upp ljussignaler så det blir slut på detta?
 
Fortkörning är ett problem i flera delar av kommunen, men det finns inget som tyder på att Sturegatan tillhör de värst drabbade. Som åtgärd skulle jag gärna prova dynamiska farthinder – till exempel en lucka som öppnas om man kör för fort så att det blir ett gupp för fortkörare men slät väg för dem som håller rätt hastighet.
 
Kommunen har ett handslag med Stadskärneföreningen om att gatan, ja centrum ska hållas rent (Jan Jogell/Lars-Herman Larsson). Enligt många infrias inte detta.
Vad tänker eller vill du göra åt saken?
 
På mitt initiativ har staden köpt in nya smarta papperskorgar och de finns nu på runt tio ställen i centrala Sundbyberg. Staden kommer också att ha en Håll Sundbyberg rent-kampanj. Sedan ska man komma ihåg att det är människor som skräpar ner och det är en attitydfråga att få alla att vilja ta hand om vår stad och att hålla den ren.
 

Nu får Sturegatan ny belysning av modernt slag. Efter flera års snack. I sturegatsbacken finns tiotalet företag ofta bortglömda av Staden och av Stadskärneföreningens skattefinansierade fester. Jag frågar:
Är det meningen att hela gatan, från Ekensbergsgatan till gamla skolan i backen, ska få den nya belysningen så det blir uniformt och värdigt en affärsgata? I backen gungar nu 50-talsbelysning i vinden och ger inte tillräcklig belysning.
 

Enligt de ansvariga tjänstemännen så kommer det på delen av Sturegatan mellan Esplanaden och Skolgatan sättas upp de armaturer som behöver tas ner på Järnvägsgatan då järnvägen ska läggas i tunnel. Jag delar inte alls resonemanget att det finns bortglömda företag i Sundbyberg. För mig och Centerpartiet är alla företag och alla näringsidkare precis lika viktiga oavsett var de bor eller verkar i vår stad och någon annan inställning har jag heller inte mött hos andra politiker.
 

II
CYKLAR
I den senaste kommunjämförelsen betr utvecklingen av cykelbanor ligger Sundbyberg i botten. Och någon bättring har inte skett synes det.
Hur kan denna rank förbättras? Har din mobilitetsutredning givit något i sammanhanget? På vad sätt har kommunen nytta av mätningen av antalet cyklar?
 
Hur ska cykelparkeringen kunna utvecklas utan att skada eller utgöra risk för skada för fotgängare? Samtidigt: när kan vi få åtskilda banor för cyklister och fotgängare?
 
 
En sak är väldigt tydlig; Staden ska prioritera gående/ rullstolsburna, cyklister och kollektivtrafikresande i samhällsplaneringen. Det förutsätter att respektive trafikslag får sin plats i infrastrukturen för att minimera de konflikter som i dag uppstår på grund av tidigare dålig planering. I de gator som kommer att byggas om framöver (Rissneleden och Ursviksvägen till exempel) så kommer de byggas med rejäla och separata cykelbanor och målet är att ha ett tydligt och bra nät av cykelbanor mellan stadens olika delar.
På samma sätt som att Sundbyberg är fullt av parkeringsplatser på offentliga ytor för bilar så måste vi också skapa säkra parkeringar för cyklar. Detta i synnerhet vid tunnelbanestationer och idrottshallar samt idrottsplatser som till exempel motionsspår. Allt detta kommer vara grunden i det mobilitetsprogram som klubbas 2017. Sedan kunde man önska att vissa näringsidkare, till exempel Coop i Hallonbergen som lovade att sätta upp cykelparkeringar, också gör som de sagt.
Under 2017 kommer vi börja att på ett enhetligt sätt märka alla cykelbanor och börja med de platser där riskerna för konflikter är störst.

 
 
Cyklisterna i stan framstår som verkliga trafiksyndare. Kör på trottorer, åker diagonalen i korsningar etc. Och fort går det utan hänsyn till fotgängarna.
Vad kan kommunen göra åt saken?
 
Visst finns det en del cyklister som inte följer trafikregler eller trafikvett; precis som det finns många gående som utan hänsyn går mitt i cykelbanor eller bilister som utan hänsyn parkerar över cykelbanor. Genom att skapa utrymme åt alla, samt att cykelbanor är tydligt och konsekvent både skyltade och målade så minskar vi konfliktytorna. Jag tror också vi behöver jobba mer med information och attitydförändringar för att öka hänsynen mellan olika trafikslag.
 
Har de felriktade destinationsskyltarna för cyklister åtgärdats?
 

Det förutsätter jag att våra ansvariga tjänstemän har gjort.
 

III
AVFALL/ÅTERVINNING
Det sägs att man inom Miljödepartementet diskuterar ett koncept från förra alliansens tid vid makten, nämligen att fastigheterna ska ta hand om allt avfall, alltså även grovavfall, och kommunen sköta logistiken som ju kan gälla intransporter till stationer, sortering och uttransporter från stationer. Idén är lysande! Något helt annat än dagens vansinne från miljö-, kostnads- och logistiksynpunkt! Och i en åldrande befolkning inte minst.
Vad säger C om denna lösning?
 
Generellt tycker vi i C att ju mer avfall som respektive fastighet kan ta hand om, desto bättre. Sedan är det såklart ett stort problem att lösa i många fastigheter som inte byggts för detta.
 
Läser man avfallsreglerna för kommunen blir man verkligen förvånad då  villaägare varje år gratis får en big bag och kan fylla den och gratis få den bortforslad! Villaägarna som har alla möjliga lindringar! Skattebetalarna utan villa ska alltså vara med och betala detta! Hur går det med denna gratistjänst, värde ca 1500 kr,  i villaägarens deklaration? Och kommunen trollar väl bort moms för staten. Så diskriminerande!
Jag har aldrig hört att du eller C sagt något om detta. Vad säger du nu?
 
Gällande insamling av grovavfall så har vi ett antal insamlingssystem som invånarna kan använda sig av utan extra kostnad. Man betalar alltså inget när man lämnar avfallet eftersom man redan betalt för tjänsten i sin årliga avfallstaxa.
 
Tidigare använde staden endast ReTuren- den mobila insamlingen för grovavfall som komplement till grovavfallsrum. För att få en mer ekonomiskt försvarbar lösning valde vi att ta bort merparten av alla hållplatser för ReTuren i villaområdena och ersätta den med hämtning i storsäck. Detta utifrån erfarenheten att vi hade ett litet antal besökare till dessa platser. De som besökte ReTuren i villaområden var de utan bil och som inte hade någon annan möjlighet att bli av med grovavfallet. En lämplig ersättare i villaområdena blev storsäcken (big bagen). Denna beställer villaägaren själv ut när de behöver den och ringer och beställer hämtning. En hämtning per år får de utan extra kostnad. Vill de ha fler storsäckar under året betalar de självkostnad för dessa vilket är 800 kr (utifrån upphandlat entreprenörspris). Senaste året har vi haft fem beställningar av big bagsäcken så det har varit betydligt mer ekonomiskt för staden än om vi hade fortsatt köra ReTuren enligt tidigare schema.

 
 
IV
LANDSVÄGEN – TRÅNGA SEKTIONER
Det finns flera trånga sektioner på Landsvägen mellan Gjuteribacken och kvarteret Banken. Det gäller alla trafikanter.
Är detta en förberedelse inför bilfritt centrum?

Jag vet inte hur de som planerade detta tänkte. Som det nu fungerar så är det trångt för alla. I synnerhet sommartid när uteserveringar tar upp mycket yta och tvingar ut gående i cykelbanan. Sedan har jag personligen svårt att se Landsvägen bli bilfri i den närmaste framtiden eftersom alternativa vägar inte finns.
 
V
KVALITETSKRAV FÖR DEN ”NYA STADEN” I CENTRUM
Vilka kvalitetskrav skulle du vilja ställa på de byggherrar som får byggrätter i den nya stadsdelen söder om järnvägen (planprogrammet i minne)? När kommer den första detaljplanen för samråd?
 
Vilka bevekelsegrunder ser du med kommunögon då det talas om husens höjd/antal våningar i den nya stadsdelen?
 

Mina egna erfarenheter efter att ha träffat ett 30-tal olika byggherrar under året är att just kvalitet i stadsmiljön är något som många arbetar för.
Det jag alltid framhåller i dessa möten är att oavsett var bostäder byggs i Sundbyberg så ska staden alltid bli ännu bättre för alla. Vi vill arbeta med lokaler, gärna också bokaler (kombinerade affärslokaler-lägenheter) i bottenvåningarna för att skapa en levande stad. Just levande bottenvåningar ser vi som en nyckel för att skapa en attraktiv stad, det är också det som gjort Sturegatan till vår affärsgata. Vi vill ha en mångfald i hushöjder, arkitektoniska uttryck, storlekar på lägenheter, upplåtelseformer. Att låta den nya bebyggelsen möta den gamla, men också med nya uttryck som visar Sundbyberg i det 21:a århundradet. Vi vill också satsa hårt på att den offentliga miljö som skapas i den nya delen ger möjlighet till många olika former av uttryck och miljöer och att det skapas platser för alla generationer.
Både ett större torg med park, mindre torg på olika teman samt nya gröna platser behövs i den nya stadskärnan.
Den första detaljplanen kommer på samråd under 2018. 
(Reds anm: Nya stationens läge ej fastställd; den kan komma att ligga i Solna, bortom Ekensbergsbron!)
 

Nätverket Trivsam Stadskärna är riktigt militant för att få ett grönt torg enl bilden tv samt för låga takhöjder  i den nya stadsdelen och för en intakt Maraboupark utan yttre störningar. Bilden fr fören Ny stadskärna.
Nätverket Trivsam Stadskärna är riktigt militant för att få ett grönt torg enl bilden tv samt för låga takhöjder i den nya stadsdelen och för en intakt Maraboupark utan yttre störningar. Bilden fr fören Ny stadskärna.

VI
VÄKTARNA PÅ TORGET
Det berättas att de två väktarna kom farande i sin bil och körde upp på torget och parkerade där. De går fram till en A-team-man och tar ölburken som han har i en innerficka och slår ur ölet. Denna dag får han inte vara kvar längre på torget. Han lunkar iväg utmed Bangatan. Och vem följer efter? Jo väktarna , nu i sin bil.
Vad handlar det här om tycker Du? Tillämpas förnedrande, bestraffande metoder med kommunens goda minne? Vad säger du som ledamot av kommunstyrelsen. Ska vi ha väktare som jagar A-teamet på ett förnedrande sätt? Vidare: vore det inte bättre att använda de två väktarna för att tillrättavisa ”vilda cyklister” eller med skyltar visa ”vilda bilister” den hastighetsbegränsning som gäller?
 
Offentlig alkoholkonsumtion har av många medborgare upplevts som en stor källa till otrygghet och därför har staden satt in väktare på prov. Väktarna har i uppdrag att säkerställa att stadens ordningsregler beträffande att det inte är tillåtet att dricka alkohol följs. Självklart ska väktarna behandla alla med samma respekt. Brott mot trafikregler är en polisiär sak att hantera.
 
VII
TESTET MED FOODTRUCKS – RESULTAT? ISBANA VINTERÅTGÄRD?
Kommunen ska inte lägga sig i branschkonkurrensen i stan, menar sajten. Marknaden sköter sig själv.
Hur blev utfallet av testet med foodtrucks? Vad blir det i vinter? Isbana? Isbana konkurrerar knappast med handel och service.
  
Både Foodtrucks och den italienska marknaden gav många positiva kommentarer och båda skänkte liv åt Sundbybergs torg som alltför länge varit en död stenöken. Kommunen ger sig inte in i branschkonkurrens eftersom vi själva inte driver konkurrerande verksamheter. Däremot kommer vi fortsätta att upplåta våra offentliga ytor för verksamheter precis som vi också gör under Vårmarknaden och Kräft- och surströmmingsskivan samt att vi upplåter lokaler till olika näringsidkare då vårt kommunala bolag Förvaltaren hyr ut lokaler.
 

VIII
VAD VILL DITT PARTI I ÖVRIGT ÅSTADKOMMA I CENTRUMDELARNA UNDER RESTEN AV MANDATPERIOEN?
 
Vi kommer att fortsätta arbeta för en mer levande stad med fler mötesplatser för alla generationer i den offentliga miljön och att staden blir grönare. Vi vill också säkerställa att skapa en stad där alla trafikslag fungerar och kompletterar varandra samt att staden också skapas efter barnens perspektiv. En stad som är bra för barn är en stad som är bra för alla.

- Sieur Athos - okt 16

Stefan Bergström (C) är kommunalråd här i stan.
Han är vice ordförande i Kommunstyrelsen.Vidare ledamot i fullmäktige och exploateringsutskottet; ersättare i styrnings- och ägarutskottet. Stefan är ordförande för Stadsmiljö- och tekniska nämnden.
Ordförande för Center-styrelsen i stan.

Stefan är förste ersättare i landstingskretsarna Nord och Nordväst för ordinarie Bosse Andersson. Vidare är han ledamot i beredningen för Nya Karolinska Solna och är ersättare i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

Kantbollar med mer eller mindre relation
till samtalet

Samtliga bilder i denna spalt och ovan från mittsundbyberg.se

Torgmedley - Vad ska vi ha då järnväg i tunnel?

Torget 1902. Bild Stadsmuseet
Torget 1902. Bild Stadsmuseet
Torget 1912. Bild: Stadsmuseet
Torget 1912. Bild: Stadsmuseet
Första "stadshuset" vid torget. Bild: stadsmuseet.
Första "stadshuset" vid torget. Bild: stadsmuseet.
Behov och ekonomi måste få styra hur torget används. Designat stadshus i trä med konsertsalong och digitalbio är sajtens val. Se  också menyns 2025! Bild fr arkitektbyrån White
Behov och ekonomi måste få styra hur torget används. Designat stadshus i trä med konsertsalong och digitalbio är sajtens val. Se också menyns 2025! Bild fr arkitektbyrån White
Väktare - foto mittsundbyberg
Väktare - foto mittsundbyberg
Foodtruck - mittsundbyberg.se
Foodtruck - mittsundbyberg.se