Jonas Nygren 
"THE ROCK´N´ROLL MAN"

Lämnar hetluften i stan

Med Jonas som styrelseordförande - borgmästare - fick staden många nya och mycket goda attribut nämligen bla ledarposition i tillväxt, bostadsbyggande, kommunikationer, lönsamhet samt snabbaste kommunen ifråga om bygglov och tillmötesgående i
hithörande frågor. Till detta kan man foga den ökade stadskaraktären i entréerna och i byggandet och renoveringarna i stadskärnan samt Tvärbanans realiserande och avtalet med staten om järnvägs- tunneln och dess finansiering. 

Visst är det rock´n`roll! Han har sagt att han är otålig och vill se resultat. Och det är säkert
viktiga kryddor bakom allt han åstadkommit för Staden.

De borgerliga tog nyligt och oväntat över styret i vår stad och Jonas (S)-allians föll. Han har meddelat att han lämnar oppositionsrådsrollen per mars i år, men blir kvar i fullmäktige. Skolfrågor på riksplanet för (S) tillhör nu uppgifterna och fler uppgifter på riksplanet kan man tänka sig kommer under hand. 37 år ung, duktig och har en "lång framtid" framför sig!
Go Jonas go!
 
Första gången jag mötte Jonas var tidiga kvällen före valdagen 2010 vid valstugan på Stationsgatan. Dessförinnan hade jag träffat Carl Grufman (M-ordförande då) på andra sidan Sturegatan. Det låg förväntan och spänning i luften, det kändes. Och Jonas kom till maktposition. Jag har haft ett antal samtal/intervjuer med Jonas. Han har alltid ställt upp med svar. Snabbt och positivt. Och sen har jag ju mött honom vid många kommunens frukost- och after-work-träffar och andra övningar i kommunens regi och på stan. Alla bilder nedan är väl bra men den bästa tycker jag är från 2011 och tagen i kommunfullmäktiges plenisal efter förhandlingarna och då jag lyckades få Grufman (M) över till Nygren för fotografering; bild nr 2 i första raden. Första raden är tidiga jonasår vid makten. Andra och tredje raden ger bilder från olika möten. Undre raden: talar vid Tvärbanans invigning i september 2013; valaffisch från 2014; första maj 2014 med herr och fru Löfvén. Bilderna är klickbara för större bild.

Så till urvalet från sitens bildarkiv:

 

SÅ BRA...SÅ BRA...SÅ BRA...SÅ BRA!

Mitt medborgarförslag rörande kommunens bevaranderegler och dessa i tillämpning finns in extenso under menyns ingång Duvbo. Här sammanfattas min kritik av nuvarande ordning samt återges de formella bristerna i kommunens hantering av ärendet.

Som framgår av kommunstyrelsens svar nedan - ej diskuterat av fullmäktige?! - har kommunen inte tagit till sig något av de de tillkortakommanden som min fullmäktigeskrivelse innehåller. Allt är så bra, så bra, så bra! Om kommunen hade erkänt brister(na) kunde man väl tänka sig att skadestånd skulle ha kunnat begäras. Nu slapp man detta genom ett "SÅ BRA-svar".

Med mitt medborgarförslag hoppas jag att fullmäktige känner kravet på starkt ökad rättssäkerhet genom att förnya, förenkla och effektivisera regler och hanteringen av dessa. Korruptionsrisker måste elimineras. Modern teknik och nya kunskaper om t ex färger och färgers användning är nödvändiga att tillämpa. En färgskala för hus byggda 1900 – 1920 lär möta motstånd från experterna i förvaltningen. ”Det går inte”. Men Riksantikvarieämbetet menar att färgskala skulle öka säkerheten och förenkla samt att skalan bör göras av Länsstyrelsen för länets samtliga riksintresseområden.

Bland formella brister i kommunens hantering
av fallet med det koboltblå huset

Beslutsutdraget saknar uppgift om närvarande ledamöter och uppgift om hur ärendet kan överklagas, till vem och inom vilken tid.

Det borde också ha framgått att rättshjälp inte är möjlig i fall av det här slaget. Även tillgängligt rättsfall borde delgivits.

Nämndens beslut fattades den 14 oktober 2013. Innan dess hade nämnden inte hört av sig till Lövberg. Ett bygglovsärende kan som tidigare nämnts inte vara beslutat av tjänsteman om inte delegationsbeslut ägt rum och det handlade det inte om här.

Av mittsundbyberg.se inhämtat brev från bygglovschefen till Lövberg med datum 9 juli ger sken av att bygglovsenheten bestämmer om bygglov. Något besked om delegationsbeslut finns inte. Det nämns inget om att frågan ska upp i nämnden och när svar från nämnden kan vara att vänta. Nämndordföranden eller ersättare för honom kallar inte till sammanträde med nämnden trots att ärendet är unikt.

Vitets storlek 100.000 sägs vara bestämt utifrån vad en målning av huset kan kosta. Nämnden hade inte rätt att fastställa vitets storlek. Det tillkommer Mark- och miljödomstolen.

Ur Lövbergs överklagan till Mark- och miljödomstolen tillåter jag mig att med kursiv stil citera följande:

Det handlar också om en politiskt vald ordförande i Byggnadsnämnden som säger sig vilja ha nära relationer mellan folket och makten men som ”inte kan köra över sin förvaltning” och som själv har blivit anmäld tidigare för att han ”lagt sig i” tjänstemännens arbete Han har minsann också fått vitesförelägganden för något liknande”. Men han tycker (som alla andra) att huset har en vacker färg nu. Det handlar alltså delvis om en intern strid på kommunen...Hade jag varit smidigare och ”fjäskat eller pratat med ordförande direkt hade detta varit ett ickeärende...Hade jag inte ansökt om bygglov hade detta inte varit ett ärende och inget att utdöma vite om. ”Ingen hade reagerat” som det sades på kommunen.

● Partiunderlag inför ställningstagande i nämnden
Mittsundbyberg har fått ut handlingar rörande nämndens beslut samt underlagen från Folkpartiet och Miljöpartiet och C för beslutsmötet. FP, MP och V, som instämde i MPs underlag, yrkade godkännande av bygglovsansökan/vald färg. C lämnade särskilt yttrande med ett "proportionellt resonemang". SD hade ingen nämndplats och kunde därmed inte alls deltaga i detta politiska arbete. Det var alltså S, M och KD som beslöt om vitet. Nämnden har i sådana här fall karaktär av domstol och kommunfullmäktige stod utanför det hela. Partiunderlag från de partier som biföll ansökan/färgen närslutes.

● Övrigt noterbart
Broschyren Värna Duvbo nämner att det vid förra sekelkiftet gällde följande :"väggfälten målades ofta i mättade, ganska kulörstarka färger och snickerier med listverk och fönster i kontrasterande, avvikande färg...Variationen i färgsättning var stor."

Stefan Lindberg, RAÄ, har i samtal med Lövberg om färger vid sekelskiftet 1900, sagt att det inte fanns några pastell- och vitfärgade hus. Däremot mörka färger och ockragult, vilken färg inte finns idag. Vidare framgick av samtalet att kimrök och bensvart kunde blandas till många nyanser och variera färgcirkeln från mörkt brunt till mörkt blått. Man målade ofta i rött eller ockragult. Billiga pigment användes tex zinkgrönt. Vitt förekom inte.

Koboltblått är enl RAÄ ett extremt stabilt pigment som starkt främjar härdning av torkade oljor. Nedbrytningsprocesser: pigmentet har bra täckförmåga och utmärkt beständighet i alla medier och icke toxisk. Beroende på mängden kobolt skiftar pigmenten från djup till ljus färgton. Redan 1803 började kommersiell pigment-produktionen i Tyskland. Hämtat ur Vårda väl av RAÄ.nna exempeltext.

KOMMUNENS "SÅ BRA-SVAR":

Sturegatan...har länge präglats av tomma lokaler och ett dåligt utbud av affärer...kommunalrådet Jonas Nygren vill se förändring. ”Planen: att köpa upp fastigheter i området så att kommunen själv kan bestämma vilka butiker och restauranger som ska finnas.”
Ur Vi i Sundbyberg, 29 jan 2015, mobilversionen



Nedan från 2015 och tidigare

I anknytning till sajtens artikel "Sturegatan - stans gatufiasko", som finns här nedan, har kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren besvarat ett antal frågor från sajten rörande
uttalande om Förvaltarens ev fastighetsköp samt hur staden kunnat slarva så med underhållet av Sturegatan under Nygrens fem år vid makten.

Låt oss börja med sistnämnda och berätta att Sturegatan under de fem åren fått nya trädskydd av smidesjärn, askkoppar och bänkar samt sitsar på stolpar att kunna mellanlanda på. För 2015 finns nu bara ny belysning i berörd förvaltnings plan för 2015, utan angivande om när.

Fredrik Holmberg i stadsledningen - kommunikatör i projektet C Sundbyberg gällande ny stadskärna och järnvägen i tunnel -  har på särskild förfrågan till Stadsbyggnads- och miljöförvalt-ningen vänligen givit följande bekräftande svar:

"J
ag har nu fått svar från tekniska enheten vid stadsmiljö- och serviceförvaltningen rörande planen för Sturegatan 2015. Det som kommer att ske, är en uppgradering av belysningen för ökad trygghet och attraktivitet. Planeringen pågår just nu och det finns inget datum ännu för genomförandet". Betr affischeringen i tomma butiksfönster på Sturegatan lämnar Holmberg samtidigt detta svar: "När det gäller de stora affischerna i skyltfönstren på de tomma lokalerna så börjar de bli inaktuella, det är sant. Jag jobbar med frågan men har inte en färdig plan för hur de ska ersättas. Vi är mitt uppe i arbetet med att sammanställa olika expertutlåtanden om centrala Sundbyberg och har som idé att dessa ska ligga till grund för nya affischer".

 

På frågan om Sturegatans misskötsel svarar Nygren bla blajartat:
Tycker inte staden har slarvat. Vi har investerat för att göra gatorna mer attraktiva, trevliga och mer tillgängliga. Allt från träd och bänkar till nyrenoverade gator. Staden har börjat se över så att det ska vara möjligt för lokala marknader i stil med ”farmers market” och att Food Trucks att kunna komma till Nybergs torg. Allt detta för skapa mer rörelse och en trevligare stadsmiljö
 

Frågor
 

I - I socialismens ytterkant
Förvaltarens roll är enligt ägardirektiv att medverka till stadsdelarnas utveckling och stadskaraktär. 

Innan uppköpen av fastigheter - tre talas det om och som varit uppe i kommunstyrelsen för beslut - och butiksutbudet skett resp ändrats så har Sturegatan somnat in. Förvaltaren har redan två fastigheter med sedan länge tre tomma butiker med bästa läge och företaget kan inte tillskrivas att vara bättre än andra när det gäller uthyrning på Sturegatan. Det som snarast behövs är en helt förnyad gatumiljö och hyressänkningar. Sajten tycker att den sista delen i ”planen” ligger i socialismens ytterkant. Vill Du förklara?

Jonas: Slumpen styr inte Sundbyberg (valaffisch) Jonas: Slumpen styr inte Sundbyberg (valaffisch)


"Förvaltaren gör affären för att det är en bra affär för dem. Samtidigt så sker det ett arbete med att förnya gatumiljön runt Sturegatan, så att det blir en attraktiv och naturlig del av det Sundbyberg vi älskar. Det arbetet leds av kommunen, men i dialog med köpmanna-föreningen. (Reds anm.: finns ingen köpmannaförening, menar väl Stadskärneföreningen med Köpstråket)

 

Nu efter valet (var sep 2014) ska ägardirektiven för stadens bolag ses över, därför gick vi ut och pratade om att Förvaltaren ska ta en mer aktiv roll som allmänytta för att kunna leverera mer nytta till allmänheten. Det är smart affärsmässigt och efterfrågat av många av Sundbybergs invånare.

 

 II - Ordtrix

Har kommunstyrelsen beslutat om att uppdra åt Förvaltaren att köpa de tre fastigheterna som nämnts som aktuella?

 

Nej. Det är förvaltarens styrelse som fattar sådana beslut utifrån sina ägardirektiv. Kommunstyrelsen detaljstyr inte vad förvaltaren ska göra utan styr sina bolag genom ägardirektiv. (reds anm. Köpfrågan har diskuterats i kommunstyrelsen vid flertalet tillfällen. 16 feb 2015, tre dagar efter sajten fick Nygrens svar, blev ägardirektiv till Förvaltaren återremitterat genom att M och MP med sina 20 mandat begärde detta. SD instämde.
Köpärendet kommer nu upp i fullmäktige i mars.) 

 

III - Förvaltaren göra vad?

vad ska Förvaltaren göra på den korta sikt som gäller för att Sturegatan ska kunna räddas?

 

Det är svårt att som mindre privata fastighetsägare att vara med och utveckla Sturegatan och centrummiljön. Att Förvaltaren får ett tydligare ägardirektiv ger dem en större möjlighet som större fastighetsägare att utveckla Sturegatan tillsammans med staden och andra privata aktörer.

 

Det är också gynnsamt för både Förvaltaren och staden att det finns ett kommunalt bolag som äger fastigheter i närheten av Järnvägen när den börjar grävas ner, då blir det enklare för kommunen att ta ett strategiskt grepp om det nya området som kommer skapas efter överdäckningen.  

(Reds anm.: Förvaltaren har redan en dominerande ställning i stan och centrum. Varför bejaka dominans som leder till oligopol och risk för samverkan betr hyrorna)

 

IV - Skrämmer privata köpare

Fastigheterna ifråga har efterfrågats av andra köpare. Det troliga är väl att dessa skapat ett marknadspris och bjudit efter noggrann kalkylering och analys. Nu ska Förvaltaren med sin dominerande ställning och skattebetalarna ytterst bakom ryggen övertrumfa. Tycker Du detta är juste konkurrens att använda ”Landsvägsgreppet från sextiotalet”?

 

Förvaltaren måste enligt lagstiftning drivas utifrån affärsmässiga principer så de agerar precis som alla andra intressenter på en privat marknad. De gör noggranna kalkyleringar och analyser och ger sedan ett bud utifrån en marknadsbedömning. Sen har säljaren valt att vilja sälja till förvaltaren. I grund och botten är detta en bra affär för Förvaltaren.


V - Slarvet med Sturegatans underhåll

Hur har staden kunnat slarva så med underhållet av Sturegatan under ditt styre? Se text och bilder i artieln under denna!

 

          Tycker inte staden har slarvat. Vi har investerat för att göra gatorna mer attraktiva, evliga             och mer tillgängliga. Allt från träd och bänkar till nyrenoverade gator. Staden har börjat se           över så att det ska vara möjligt för lokala marknader i stil med ”farmers market” och att               Food Trucks att kunna komma till Nybergs torg. Allt detta för skapa mer rörelse och en                 trevligare stadsmiljö.

 

          Tror också att det är naturligt att butiker försvinner under en kort tid när nya butiker
          etablerar sig i närområdet.  Sundbyberg har också Sveriges högsta inflyttning och
          demografin ändras i och med det, många av de butiker som funnits på Sturegatan har                 legat där länge och kanske inte varit helt anpassade till den nya demografin och ändrade               konsumtionsmönster.

 

VI - 300.000 i skattepengar för att vi ska köpa mer, locka fler hit

Detta sagt kan man tycka att bidrag, ja höjda sådana, till Stadskärneföreningen/ Köpstråkets reklamfester och triumfbågar borde upphöra och pengarna satsas på gatumiljön som måste vara något extra om det ska gå väl i konkurrensen.

          Vad säger du om det? Hur mycket lämnas i bidrag 2015?

 

          300 000 kronor för 2015, tycker att det är en rimlig summa pengar med tanke på alla                   gatufestivaler som Stadskärneföreningen arrangerar och hur populära de är.

 

VII - Kunskap om handelns förutsättningar

Det är viktigt att politikerna vet tillräckligt mycket om bla detaljhandelns förutsättningar och när- och fjärrkonkurrens. Svensk Handel med HUI skulle kunna ge denna bild.

Utbildas politikerna något under verksamhetsåret?

 

Kommunen anordnar regelbundna träffar med näringslivet på mornar och kvällar  reds anm.: Frukostmöten och After Workmöten) samt organiserar företagsbesök för stadens politiker.
 

Personligen träffar jag regelbundet stadskärneföreningens medlemmar och handlar ofta på Sturegatan och brukar då prata med många av butiksägarna.

Jonas Nygren och Stockholms Handelskammares VD Maria Rankka på Frukostmöte. Jonas Nygren och Stockholms Handelskammares VD Maria Rankka på Frukostmöte.


I min roll som kommunstyrelsen ordförande har jag regelbundet kontakt med Stockholms handelskammare och träffar nästan dagligen företrädare från både små lokala företag och stora företag som vill prata om företagandets förutsättningar.  Så personligen känner jag att jag har en bra förståelse om detaljhandelns förutsättningar. 

(reds anm.: det viktiga är att flertalet är utbildade för sitt politiska arbete)

 

         VIII - Andra stadsmakten

Konsensusapparaten Stadskärneföreningen med Köpstråket verkar ha blivit en andra stadsmakt. Med starka och duktiga Förvaltaren vid bordet jämte Kommunen samt en ordförande som är still going strong och också arbetar åt Kommunen, så kan man undra. Har du några synpunkter på detta?

 

Tycker det är bra med flera aktörer som är delaktiga med att göra stadskärnan attraktiv. Sen vill jag tilläga att ordföranden för stadskärndeföreningen idag inte har några uppdrag för kommunen.

         (reds anm.: som man kan förstå ska nu expertförslagen betr centrum bli föremål för fortsatta              tyckanden, inte bara för stans invånare utan även utanför. Inte undra på att man inte kommer            nån vart med Sturegatan. Långbänk in absurdum).
                                                    - Sieur Athos - mar 15 -

nte

Sturegatan - stans gatufiasko!
Här gäller det gatumiljön. Omedelbara åtgärder krävs och det går inte att invänta om- och tillbyggnader i gatans östra del, tex "Åhlenshuset" (Orgelnkvarteret) och "Kronanhuset". Likaså ev fastighetsköp av Förvaltaren på Sturegatan har inte  något med gatumiljön att göra. Koncentration och omedelbarhet gäller om handeln skall ha framgång! 

Sundbyberg ligger centralt i ett omland med över 200.000 invånare och växande. Stan har de bästa av kommunikationer. I detta omland finns stora detaljhandelsarenor under tak, med marmorgolv, stort och brett sortimentsutbud, långa öppettider och ordentligt med parkeringsplatser. Det är med Bromma Blocks, Solna Centrum, Kista Centrum, Stockholm city och från och med i höst också jätten Scandinavian Mall, som sundbybergshandeln, ska kunna konkurrera. Till detta kommer konkurrensen från ökande E-handel.

I detta sammanhang måste Sturegatan nu ses som ett stans gatufiasko. Gatumiljön är en utomordentligt viktig faktor för en affärsgata. Stan har ägnat mycket snack om att gatan behöver en rejäl ansiktslyftning. Istället för att skapa en ny gatumiljö har tid ägnats åt framtidsdialoger med hela centrala stan som utgångspunkt. Till och med vad "elittyckarna" ansett om vad locket på järnvägstunneln - klar 2025 enligt plan - ska få för utformning! De tomma butiksfönstren på Sturegatan har varit fullklistrade med tapeter som berättar om dialogresultaten och att våren 2015 ska arkitekt komma med förslag. För synpunkter! Detta istället för att ha insett Sturegatans belägenhet och koncentrera sig på denna, låtit proffs ta fram en förnyad gata och skrida till verket.
 Kommunen sträcker sig väldigt långt med demokratiseringen. Alla ska få vara med och tycka i olika sammanhang. Det här kräver kostnader och tid för politiker, förvaltningen samt för tyckare bland invånarna och berörda företag. Som säkert bekant blir den mest elementära uppgiften komplicerad över tid om man får tillräckligt många att tänka på och arbeta med uppgiften. Vi har ju valt politiker i demokratiska val och de har att göra det jobb kommunmedlemmarna förväntar och berörd lagstiftning säger.

 

Redan  i mars 2011 talade sajten med Janne Sandahl, förre profesorn vid KTH och ordförande för Stadskärneföreningen/ Köpstråket om Sturegatans status och han berättade då "Vi för samtal om också tillsammans med staden om ett angeläget utvecklingsprogram för centrum de närmsta åren" Man kan inte påstå att politikerna och Stadskärneföreningen/Köpstråket haft någon särskild fart. Mest prat är intrycket.

I oktober 2012 sa styrelseordföranden 
Jonas Nygren, S, i samtal med sajten om bla Sturegatan: "Det är dags för en facelift, jag håller med!  En upprustning av Sturegatan och centrum pågår. Vi har avsatt 30 miljoner krornor för att förbättra Sturegatan, Järnvägsgatan och Esplanaden. Det kommer att påbörjas nu under 2012".  På fråga ett år senare om hur mycket anslagits till Sturegatan kunde inget besked ges från Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen! Men det skulle finnas pengar hette det.

I ett samtal med förra stadsarkitetkten Milles i början av 2013 frågades också om Sturegatan. Hon sa bla: "Det stämmer att delar av de 30 miljonerna initialt har använts söder om järnvägen i och med att bygget av tvärbanan och kvarteret Plåten/Signalfabriken påbörjades. De här två projekten krävde att även staden tog tag i den allmänna marken, alltså gator och torg, för att åstadkomma en vacker, trivsam och trafiksäker miljö...I september (2013) ska dessa två program godkännas i stadsbyggnads- och miljönämnden...Det vi gör nu är dels att vi håller på att ta fram gestaltnings- och belysningsprinciper för stadskärnan, där vi bl.a. beskriver de skilda karaktärerna stadskärnan har...Det vi diskuterar nu är omhändertagandet av Sturegatan, såväl ”köpstråket” som den bredare och mindre intima östra delen, mot Solna. Hur skapar vi till exempel tydligare och vackrare entréer in i Sundbyberg? Det man idag möts av, om man jobbar i Solna och ska gå till t-banan i Sundbyberg exempelvis, är inte så vackert och attraktivt som det skulle kunna vara. Hur lockar vi  folk vidare in på Sturegatan? Vi pratar också om hur vi ska hantera den västra delen, med sina butiker och småstadscharm...   När Signalfabriken invigs i höst, när tvärbanan tas i bruk och när Swedbank öppnar i början av nästa år. så kommer ännu fler människor att röra sig till och från centrum. Det är vårt ansvar att se till att de kommer till en vacker plats och lockas röra sig i staden såväl söder som norr om järnvägen. Det jobbar vi aktivt med, att se till att båda delarna blir attraktiva och trivsamma"

 

Stadskärneföreningen/Köpstråket får 200.000 kronor eller motsvarande värde från staden varje år. Ordföranden Lars-Herman Larsson nämner på hemsidan att detta belopp kommer att öka. Organisationens verksamhets-område är centrala stan. I forat finns alla aktörer med. Det hela är en konsensusapparat av jätterang. På mötena sitter alla inför diger dagordning och att vara mot strömmen är inte populärt. De stora aktörerna vill styra. Staden är medlem. Lars-Herman Larsson har tidigare varit i stadens Förvaltningstopp, bla exploateringsdirektör, och han har idag uppdrag från Staden som konsult. Organisationen synes sitta fast i surströmming-, jultomte-, vårmaknadsövningar. Med allt duktigt folk bland medlemmarna borde man kunna komma ut ur denna box! 

 

När det gäller påverkan ifråga om Sturegatan har man 2014 lyckats få: nya trädskydd av smidesjärn, askkoppar och bänkar samt sitsar på stolpar att kunna mellanlanda på. Vem som ordnade detta är lite oklart.

 

Nu ska bilderna nedan få berätta om Sturegatans status. Men dessförinnandet måste nämnas att gatan precis som andra gator i centrala delarna har en hel del reklampratare ute på trottoarerna. Dessa är förbjudna. Polisen skall utöva tillsynen. Man kan höra närpolishefen, om det nu finns någon, säga: vi måste prioritera och vår nya organisation har inte heller satt sig än, det tar tid! 

 

                                                   - Sieur Athos – jan 15

Ovan: Träpallar får rädda Princess kunder från att bli blöta om fötterna! Till höger exempel från Sturegatsbacken.

Påkostad trottoar utanför Swedbankhuset. Batalat själva sägs det

De sex tomma butikerna, en del med texttapet från framtidsdialogen. Två sista galleriraderna fr v överst: "Oasenbutiken", "Apoteket Hjärtat-butiken", Stationsgatan, "Twilfit-butiken", "Stadsmissionen", Klädbutiken, hörnet Esplanaden, "Harmoni".  

För Sturegatan gäller hastighetsbegränsningen 30 km/tim. Det körs mycket fortare än så. Kommunen kunde göra mer geom att tex måla märket på gatan som gjorts i Duvbo och på Prästgårdsgatan här i stan. Två till ljussignaler på gatan ställda för hastigheten skulle vara medicinen. Polisen kollar aldrig. Vi får hoppas att "blåsbudgeten" och "fartskoll-budgeten" för 2015 ger kontroll. Om nu prioriteringar och ny organisation - där 25 % av poliserna inte tror den kan föra polisen närmare invånarna - sätter himder.


SUNDBYBERGS STAD BYGGER OM, RUSTAR UPP OCH FRÄSCHAR TILL. KLART 2014.
Åtgärdskarta från Kommunen

575.000 KRONOR I BIDRAG FRÅN STADEN TILL FRITEATERN. INGA KRAV PÅ SKRIFTLIG ANSÖKAN

OCH REDOVISNING SOM BIDRAGSREGLERNA STIPULERAR.

 

Friteatern med hemmascen i Bristolteatern drivs av femtontalet lika avlönade skådespelare/artister. Senaste året har kommunen lämnat 575.000 kronor i bidrag till Friteatern, 400.000 kronor avseende hyresbidrag och 175.000 kronor gällande verksamhetsbidrag. Bidrag synes ha utgått varje år sen 1999/2000.

 

På sajtens begäran kan Kultur- och fritidsförvaltningen inte delge någon Friteaterns skriftkliga ansökan om bidrag ej heller någon form av skriftlig verksamhets- och resultatredovisning som Friteatern lämnat, eller det som bidragsreglerna säger.

 

Friteatern sägs kunna hyra ut Bristolteatern till andra. Det är bekant att Jazzklubben betalar ca 2500 i hyra vid varje konsert, åtta per år. För perioden januari – april i år finns bla följande händelser enl Friteaterns hemsida: Tango Bristol, Jazzklubben, Barnakuten, Happy families – The Spuds..., Corpus Karolina, Kraxet. En del har haft flertalet föreställningar.

 

 

På turné kan bidrag efter ansökan utgå från berörda kommuner och landsting.
 

REGLER FÖR BIDRAG TILL FÖRENINGAR I SUNDBYBERG

Av reglerna för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad, daterade 2012, framgår att man vill främja ett brett föreningsliv och utbud av kultur, fritids- och sociala aktiviteter. Barn- och ungdomar 7 – 20 år, personer med funktionshinder och personer som uppbär pension är prioriterade grupper.

 

 

Allmänna förutsättningar för ansökan

 

De allmänna förutsättningarna för att söka föreningsbidrag gäller alla bidragsformer och innebär bla följande för en sökande förening.

 

Vara demokratisk med styrelse och stadgar; kan icke bedriva partipolitik.

Vara öppen för stadens medborgare och huvudsakligen bedriva verksamheten här i stan

Sträva efter att flickor och pojkar/kvinnor och män kan var med på lika villkor.

Nolltolerans mot droger

Aktiviteter bör vara i enlighet med föreningens grundidé.

Skicka in årsredovisning för föregående verksamhetsår.

Föreningens medlemmar ska vara registrerade och medlemslistor ska kunna uppvisas.

Vara registrerade i stadens föreningsregister. Bidragssökande ska uppdatera uppgifterna i registret årligen.

Föreningen ska ha organisationsnummer och post- eller bankgirokonto dit bidrag kan sändas

För vissa bidragsformer krävs att föreningen redovisar hur beviljat bidrag har använts.

Lämna av kommunen begärda upplysningar.


FRITEATERN BEHANDLAS INTE ENLIGT BIDRAGSREGLERNA

Som nämndes inledningsvis har Kultur- och fritidsnämnden inga ansökningshandlingar eller skriftliga redovisningar förknippade med de nämnda bidragen att lämna till offentligheten. Från de dokument som erhållits som möjlig förklaring ska här göras vissa utdrag som minsann inte minskar mystiken kring bidragen till Friteatern.

 

Från Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 5 februari 2009 framgår att verksamhetsbidrag beviljades om 175.000 grundad på en Friteaterns ansökan. Jan Bojling (M) yrkade att uppdra åt Kultur- och fritidsförvaltningen att utreda innehållet i det i handlingarna nämnda muntliga avtalet, samt omständigheterna för dess tecknande. Jan Bojling yrkade vidare att muntliga överenskommelsen om hyresbidrag skulle sägas upp och istället upplåta lokal åt Friteatern i Hallonbergens Kulturcentrum. Resultatet blev att det första yrkandet bifölls medan det andra avslogs.

 

Så till den 16 april 2009 och Kultur- och fritidsnämndens sammanträde.

Citeras:

Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 5 februari 2009 att hemställa hos kommunstyrelsen att få förutsättningar för avtalet med Friteatern redogjorda.

Mellan stadens dåvarande kommunstyrelseordförande och Friteatern träffades en muntlig överenskommelse från 1999/2000 om hyresbidrag. Det var den dåvarande nämnden som ansvarade för bidrag till kulturföreningar och hyresbidrag till Friteatern. 1 januari 2007 övertog kommunstyrelsen ansvaret för dessa bidrag. Inom kommunstyrelsen var det kommunstyrelsens kultur-, idrotts- och myndighetsutskott som fattade beslut om bidrag till föreningar år

2007. Kommunstyrelsen hade ansvaret under ett år.

 

Sedan den 1 janauari 2008 ligger ansvaret för bidragen till kulturföreningar hos Kultur- och fritidsnämnden. Nämnden fattade sitt första beslut kring bidrag till kulturföreningar på sitt sammanträde den 19 mars 2008. Av beslutsunderlaget till sammanträdet framgår att Friteatern har en muntlig

överenskommelse om ett årligt hyresbidrag om 400.000 kronor. Nämnden var enig om att bevilja bidraget till Friteatern. Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar att det muntliga avtalet gjordes för ca 10 år sedan. Därefter har ett flertal nämnder haft ansvaret för sakområdet. Kultur- och fritidsnämnden

har ansvaret för det muntliga avtalet sedan 1 janauri 2008. Det faktum att det har gått ca 10 år och att olika nämnder haft ansvaret för frågan under dessa år gör det svårt att efterhöra förutsättningarna för sakområde, tex att nämnden får fatta beslut om avtal med en avtalstid om högst fyra år. Om Kultur- och fritidsnämnden önskar formalisera det muntliga avtalet är det ett uppdrag som nämnden kan ge förvaltningen. Kultur – och fritidsförvaltningen förslår därför att att hemställan hos kommunstyrelsen för att få förutsättningar för (muntliga) avtalet med Friteatern redogjorda återtas"

 

Vid detta möte den 16 april 2009 beslöts att hemställan hos kommunstyrelsen att få förutsättningar för avtalet med Friteatern redogjorda återtas och att förvaltningen får i uppdrag att påbörja utformningen av ett skriftligt avtal med Friteatern innan det föreläggs nämnden för beslut.

 

FP ville få bakgrunden/innehållet i det muntliga avtalet innan fortsatt åtgärd Moderaterna reserverade sig enligt följande, undertecknat av Jan Bojling (M) för moderaternas grupp i kultur- och fritidsnämnden:

 

Vi anser att alla föreningar skall behandlas lika. Friteatern skall därför inte särbehandlas utan skall i likhet med andra kulturföreningar söka bidrag år från år. I de utsända handlingarna till dagens möte står det att nämnden på sammanträdet den 19 mars 2008 var enig i att bevilja bidrag. Detta är en skenbar enighet eftersom vi vid det sammanträdet fick information om att bidraget 400.000 kronor till Friteatern hanterades genom kommunstyrelsen. Vi ansåg att vi i kultur- och fritidsnämnden inte kunde yrka något i en fråga som enligt uppgift sköttes av kommunstyrelsen.

 

För att göra skäl för sitt namn Kulturcentrum anser vi att vi så mycket som möjligt av stadens kulturyttringar skall förläggas i Kulturcentrum i Hallonbergen.

M-förslag till beslut vid detta sammanträde:
Säga upp muntliga avtalet med Friteatern;
Tilldela Friteatern bidrag på samma premisser som andra föreningar;
Undersöka förutsättningarna för att Friteaterns verksamhet flyttas till Kulturcentrum.

 

OPROFFSIGT AV KOMMUNEN!

Det är oproffsigt av en kommun att ingå muntliga avtal eller överenskommelser med bidragsmottagare och sedan tradera överenskommelsen muntligt samt att låta detta bara fortsätta över tid. Det är ytterst nonchalant mot skattebetalarna, berörda i förvaltningen och inte minst politikerna. Dokumentsutdragen ovan visar att man så småningom inte vet vad den muntliga överenskommelsen innebär. Detta är inte transparens, kontroll och säkerhet!

 

Vidare innebär hanteringen att Friteatern särbehandlas. 2012 kom nya eller reviderade regler betr bidrag till föreningar. Ingenstans talas om att någon kulturförening ska undantas. Reglerna andas krav på likabehandling! Nyss avslog berörd nämnd en ansökan på grund av en brist i ansökan! Ingen gräddfil där inte.

 

Jämför med Kulturrådets strikta regeltillämpning! Och kontroll! Föredömligt! Läs i högerkolumnen.

VEM HYR EGENTLIGEN BRISTOLTEATERN?
I samtal med styrelseordföranden Jonas Nygren (S) i oktober 2012 ställde sajten (menyns Politiker) följande fråga och fick svar enligt blå texten:


I city finns bara Bristolteatern för evenemang med ca 150 gäster.

Friteatern hyr. Andra hyr av Friteatern tex Jazzlubben. Lokalen är sliten. Stan har inte något nytt när det gäller evenemangslokaler i city.

Inte ens Signalfabriken som kunde ha utrymme för en sådan lokal

får någon. Hallonbergen får nu en digitalbio. Kunde inte Kommunen "anektera" Bristol och Veidekkes Aula för att lösa nämnda typ av lokalbehov och även ge city en digitalbio?

 

Ett vallöfte från oss socialdemokrater var att hitta fler lokaler för föreningar och kulturevenemang. Det är inte något vi glömt. Bristol hyr kommunen redan, och teatern hyr då i andra hand. Men du har rätt, det finns alldeles för få lokaler, och vi jobbar för att hitta fler. Digitalbioutrustning har upphandlats i Kulturcentrum, Hallonbergen!

Enligt samtal med Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen finns inte Bristolteatern bland kommunens loklaler, egna eller hyrda.

                                        - Sieur Athos – jul-13 -
Källor:

Kulturrådets site:
Kommunen och Kommundokumenten Dnr 31/2009-810; Dnr 6/2009-800; Dnr KS-0277/2012.


























GESTALTNINGS- OCH
BELYSNINGSPRINCIPER...
STUREGATAN ÄNTLIGEN I FOKUS!

DET JOBBAS MED 10 PUNKTER QUICK FIX
OCH VILKA ÅTGÄRDER I ÖVRIGT
SOM SKA VIDTAS NÄRMSTA ÅREN.
STADSARKITEKT KARIN MILLES
GER OSS EN LÄGESBILD


Först en ingress. Nyligen ställde sajten följande fråga till Stadsbyggnads-och miljöförvaltningen. Stadsarkitekten Karin Milles har nedan vänligen informerat sajten om vad som pågår.

30 miljoner anslogs förra hösten för upprustning av Vasagatan/Esplanaden, Järnvägsgatan och Sturegatan. Hur mycket av detta anslag avser Sturegatan? När blir det dags att fräscha upp? Viktigt då Sturegatans butiker ska konkurrera  med Signalfabriken och Landsvägen samtidigt som meningen är att de ska skapa attraktion och lust tillsammans.


I mars 2011 sa Janne Sandahl, dåvarande ordföranden för Stadskärneföreningen och SK, till sajten: 
"Vi för också tillsammans med staden samtal om ett ange-läget utvecklingsprogram för centrum de närmsta åren".
I oktober 2012 sa styrelseordföranden Jonas Nygren i samtal med sajten: "Det är dags för en facelift, jag håller med! En upprustning av Sturegatan och centrum pågår. Vi har avsatt 30 miljoner kronor för att förbättra Sturegatan, Järnvägsgatan och Esplanaden. Det kommer att påbörjas nu under 2012".
Vad nye ordföranden för Stadskärneförening KS, Lars-Herman Larsson uttrycker i samma fråga framgår av färskt samtal under menyns Samtal nu!


Så till Stadsarkitekten Karin Milles lägesbild:

Det stämmer att delar av de 30 miljonerna initialt har använts söder om järnvägen i och med att bygget av tvärbanan och kvarteret Plåten/Signalfabriken påbörjades. De här två projekten krävde att även staden tog tag i den allmänna marken, alltså gator och torg, för att åstadkomma en vacker, trivsam och trafiksäker miljö.

Det vi gör nu är dels att vi håller på att ta fram gestaltnings- och belysningsprinciper för stadskärnan, där vi bl.a. beskriver de skilda karaktärerna stadskärnan har. Den  välbevarade, intima och småskaliga ”småstadskaraktären” norr om järnvägen och den mer brokigt storskaliga strukturen i söder, där det också byggs och planeras otroligt mycket. Vi är måna om att de här skilda karaktärerna bevaras och förstärks, också den dag järnvägen grävs ner, och har funderat mycket över hur vi kan skapa en helhet, utan att det sker på bekostnad av någon del. Vår ambition är att på ett medvetet sätt arbeta med de publika rummen, våra gator, torg och parker, för att hålla samman stadskärnan. I september ska dessa två program godkännas i stadsbyggnads- och miljönämnden, är tanken.

Det vi diskuterar nu är omhändertagandet av Sturegatan, såväl ”köpstråket” som den bredare och mindre intima östra delen, mot Solna. Hur skapar vi till exempel tydligare och vackrare entréer in i Sundbyberg? Det man idag möts av, om man jobbar i Solna och ska gå till t-banan i Sundbyberg exempelvis, är inte så vackert och attraktivt som det skulle kunna vara. Hur lockar vi folk vidare in på Sturegatan? Vi pratar också om hur vi ska hantera den västra delen, med sina butiker och småstadscharm. I och med att Betlehemskyrkan ska inhysa ett ölbryggeri och så småningom en pub/restaurang och vattentornet ska få en mycket duktig och spännande restauratör som med all sannolikhet kommer att locka till sig många människor, så har vi helt plötsligt fått två nya målpunkter som vi måste förvalta väl och klokt. Likaså backen väster om Esplanaden behöver få sig en ansiktslyftning. Och Stationsgatan, vad gör vi med den, för att åstadkomma en ännu bättre och tydligare länk mellan den norra och södra delen? Hur gör vi Järnvägsgatan mer trivsam? Det här är frågor som är uppe på agendan nu. Jag hade senast igår ett möte med vår tekniska enhet, där vi diskuterade alla dessa frågor.

Nyligt träffade jag också Stadskärneföreningen Köpstråk Sundbyberg (bl.a. Lena Wahlgren) och fastighetsägare i Centrala Sundbyberg, då vi pratade om den pågående och kommande utvecklingen i centrum. Med var också en konsult, Lars Backemar (som är en erkänd stadskärneutvecklare och som har ett nära samarbete med Janne Sandahl, förra ordföranden i Stadskärneföreningen), som vi anlitat just för att hjälpa oss initiera och hålla samman alla pågående projekt i centrum utifrån en punktlista som togs fram för en tid sedan. Vi tog upp idén om att starta en samverkansgrupp, med uppgift att gemensamt ansvara för att stadskärnan hålls ren och vacker, där fastighetsägare, staden, polisen, SL, Trafikverket, ledningsägare, mm, skulle ingå. Detta mottogs positivt från alla håll och är en fråga som Lars Backemar nu kommer att ta tag i. Vi pratade om permanent- och/eller säsongsbelysning på träden på Stationsgatan söder om Sturegatan, vilket är en fråga som Lena Wahlgren är engagerad i. Likaså tog vi upp möjligheten att plantera klätterväxter längs stängslet mot järnvägen på Järnvägsgatan och intresset för en permanent scen vid Stationsgatan/Sturegatan.

När Signalfabriken invigs i höst, när tvärbanan tas i bruk och när Swedbank öppnar sitt nya huvudkontor i början av nästa år, så kommer ännu fler människor att röra sig till och från Sundbybergs centrum. Det är vårt ansvar att se till att de kommer till en vacker plats och lockas att röra sig i staden, såväl söder som norr om järnvägen. Det jobbar vi aktivt med, att se till att båda delarna blir attraktiva och trivsamma.
                  

- Stadsarkitekt Karin Milles -

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen                  

ännu en skoldebatt...

Enligt skollagen skall kommunen

erbjuda alla barn/elever gymnasial utbildning, inom kunskapsområden och yrken 

Det är sålunda inte något krav från skolverkets eller regeringens sida. Uppnås inte godkända betyg kan elev få gå om tex 9.an. Eller om det inte lyckas finns andra lösningar och hjälper inte det håller kommunen reda på detta för ev fortsatt hjälp i någon form för att kanske slutligen få behörighet till ett gymnasieval
eller ändå gå ut i yrkeslivet.

Skillnaden mellan kommunerna ovan är drastiskt stor och beror på olika förutsättningar. Till faktorer, på individnivå/elev/föräldrar, som mer eller mindre kan knytas till skillnaden:

Svenska språket•Svenska regler/system/värderingar•Ekonomi•Utbildningsnivå•

Boende•Segregation•Kultur•Religion•Allmänna intressen•Intresse för barns skolgång och för skolan•Jämställdhet.

 

Om man känner till Sundbyberg och Danderyd någorlunda måste man säga att talet 79,9 % är BRA! En nivå som rektorerna kanske kan förbättra med något eller några snäpp över tid. Siffran motsvarar också genomsnittet för landet. Politiker synes stirra på siffran 100 och drar sina partitexter och uttalar sig negativt, ja i första hand om högstadiet. I stället borde man pusha rektor och skola där bästa kunskaperna om undervisning finns. Det är de som ska göra´t.

 

Rektor lämnar nämnden påbjudna siffror och signaler. Nämnden sammanträder ibland på tex Ängskolan där rektor får tillfälle meddela resultat. Och i budget- och plansammanhang finns skrivningar om skolan och kommunens ambitioner. Budgeten för 2014 med plan för 2015 och 16 tas av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013

 

Vad som saknas är ett personligt strategidokument från rektor som han själv författar efter att inhämtat synpunkter från lärarna. Sådant strategidokument - där stratgi ska uppfattas som vad det egentligen innebär - bör vara utgångs-punkten för diskussion och utbyte.

 

Vid skoldebatten som refereras nedan fanns ingen rektor närvarande! Och där fanns givetvis inte heller någon rektors stratgidokument att visa. Debatten skedde över rektorers huvuden och utan att de närvarande fick en rektorsbild betr läget och vad som är möjligt att åstadkomma i närtid och på sikt samt om bla vad som bedöms behövas resursmässigt.

 

"DEN SOCIALDEMOKRATISKA SUPERSTJÄRNAN"

Grundskole- och gymnasienämnden har det politiska skolansvaret inför kommunstyrelsen och -fullmäktige. Ordföranden i nämnden är därmed betydelsefull. Sen mandatperiodens början är Marika Lindgren Åsbrink (S) ordförande. Hon är 33 år. Pappan är Erik Åsbrink, en gång socialdemokratisk finansminister.

Marika har studerat Nationalekonomi vid Stockholms Universitet. Hon nämns som författare, bloggare och ideolog. Vidare står hon som ekonomisk rådgivare i partiledningens sekretariat samt som huvudsekreterare i partiets program- och kriskommission.
Som sundbybergare kan man också notera att hon var kandidat i partiets primärval inför kommunvalet 2010. Men där missade hon.

Slutligen beskrivs hon i något sammanhang som en socialdemokratisk superstjärna.

 

Vid skoldebatten den 16 maj var Marika Lindgren Åsbrink inte någon superstjärna precis.

Hon kände inte till att Ernst & Youngs skolrapport hade landat i kansliet i juli förra året. Hon hade fått den rätt nyligen som alla andra. Rapporten hade varit föremål för justeringar efter kommunönskemål, sa hon, och den var beställd av förra skoldirektören.

I debatten tog hon för sig med tid och plats och menade att hon måste få prata och ge besked. Detta trots att moderator uttryckligen och flera gånger påpekade att hon som andra måste iaktta tidsutrymmet.

Informationen och resonemangen hon gav kunde hon valt att presentera på en överhead efter att alla fått yttra sig. Hennes uppgift var väl inte att visa upp sig i "talarstolen" flera gånger utan att lyssna in frågor och tyckanden för att sen svara och informera.

Marika berättade att hemsidan höll skoluppgifter såsom antal elever per klass och olika dokument om skolan men att de var svårfunna! Hon sa inget om att hon skall be om en ändring av hemsidan så att uppgifter blir lättfunna. Hemsidan är trots snart ett år i verkligheten alldeles för svår för användarna, det gäller inte bara skolan.

Något rektors personliga strategidokument hade Marika givetvis inte att visa. Hon borde verkligen uttala sig positivt om siffran 79,9 och högstadiet och de möjligheter som nu avses komma på plats och inte låta det negativa om högstadiet upprepas.
Allt negativt om högstadiet, hos politiker och media, lär väl vara orsak till att så många elever i 6an flyr Sundbyberg då de tar klivet upp i 7an, högstadiet. Eller?


Man ska inte delta i en skoldebatt där rektorerna inte närvarar.

Det var kritik till Marika Lindgren Åsbrink, ordförande för Grundskole- och gymnasienämnden.

Kort summering av beskeden från nämndordföranden:
Visste inget om kommunkansliets hantering av Ernst & Youngs skolrapport
och sa att hon fått den samtidigt med alla andra.
Inget besked gavs om skolpengens fördelning på olika kostnadsposter.
Hade en annan uppfattning än Föräldraföreningen om bla antalet elever i högstadiets 9a. 
Sänkta lokalkostnader låg bakom skolpengens nivå (samma som 2006) och betydde att 1000 kr per elev kunde gå till undervisning.
Aviserades nya pengar och en handlingsplan för högstadiet.


AXPLOCK FRÅN SKOLDEBATTEN DEN 16 MAJ 2013
Här följer ett urval inlägg i debatten.
Ängskolans Föräldrarförening ville i första hand få veta varför Ernst & Youngs skolrapport från  juli 2012 publicerats först rätt nyligen och man ville veta vad kommunens skolpeng användes till i detalj samt diskutera andra normtal som tex antal elever per lärare och klass.


Bert Jagerby (V), oppositionsråd
E&Ys skolrapport indikerade klart att högstadiet av grundskolan (7-9) är en besvikelse. Det finns inte tillräckligt med resurser. V var berett att bejaka en resursförstärkning även om en skattehöjning skulle behövas. Vi måste få veta hur vår skolpeng fördelar sig på olika kostnadsslag. Ett stort fel är att speciallärarna togs bort samt bostadssegregeringen Ett handslag med skolan av typ man har med idrotten vore på plats. Rektorerna måste ges tillfälle få del av forskningsrön och beprövade metoder på undervisningsområdet. Om man höjer skolpengen ska man var medveten om att skolpengen också ökar för de privata skolorna och då kanske inte blir säkrade för utbildning.

Morgan Lindqvist (M)
Rektorerna måste ha full frihet och makt över skolpengens användning. Där lärarlönerna höjdes med 4% fanns inga ytterligare resurser för rektors andra önskade satsningar.

Johan Storåkers (FP), 2e v ordf i nämnden, oppositionsrå
E&Ys rapport är inte tydlig nog för att vara underlag för en debatt. FP vill se att löneutrymmet ökas så att duktiga lärare kan premieras. Betonades vikten av bibliotekslösningar och att skolan är en kunskapsskola med krav och kvalitetskontroller. Reda och ordning vill FP ha. Skolan är inte bara pengar; det har också ett innehåll. Om en resursökning skulle behövas var FP givetvis berett att diskutera detta. Johan underströk att skolan måste ha goda förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. Rektorerna måste vara garanterat duktiga pedagogiska ledare och inte tillåtas belastas med för mycket administrativa uppgifter.

Bo Nilsson (C)
Satsning på kunskapscentrum var riktig och till den var nu knuten en för landet unik kvalitetskontroll. Kvalitetskontrollant var överställd rektor och lärare och arbetade på elevnivå. Metoden gjorde det möjligt att så tidigt som möjligt fånga upp elever på högstadiet med svårigheter i något ämne och sätta in åtgärder så att en behörighet för gymnasiet kunde bli möjlig.
Man kunde fråga sig varför drygt 50 % av dem som lämnade 6an för 7an - första på högstadiet och där inriktning och skola väljs - också lämnade skolan i Sundbyberg. De som gick till andra högstadier följdes inte upp av kommunen, vilket borde ses som önskvärt.
På Ängskolan hade ledningen egenhändigt kortat undervisningen med två timmar i veckan för att budgeten inte skulle överskridas. Fullständigt oacceptabelt menade Nilsson och tyckte att det liknade tjänstefel eller t. o m. trolöshet mot huvudman. 


Amal Lahlou (MP) 1e v ordf i nämnden
Miljöpartiet var inte nöjt med grundskolans högstadium och vad 9orna presterade. Erinrades om att ökad skolpeng också skulle gå till privatskolorna. Det krävs styrning och uppföljning av skolekonomin. Skolrektorerna måste inse sin pedagogiska ledarroll och  kunna reagera snabbt på signaler som kommer. Vi måste nu vända på alla stenar för att nå förbättringar.

Marja Thyberger, Lärarförbundet i Sundbyberg
Lärarnas tid för erforderlig planering/uppföljning/utvärdering var alltför knapp. Förbundet hade beräknat att lärarna fick arbeta över i genomsnitt tre veckor på årsbasis för planeringen etc utan någon ekonomisk ersättning härför.

Ospecificerat
Skolpengen låg nu på samma nivå som 2006, alltså en sänkning.

När man tog bort speciallärarna gick det alldeles fel. Återanställ!

Från skolverkets hemsida/E & Y rapporten:
2006 var det 8,2 %som inte klarade godkänt för gymnasium. Det gick 8,8 lärare på 100 elever. 2012 var motsvarande siffror 20,1 % och 6,8 lärare per 100 elever.

Enligt föräldrarförening visade Sundbybergs hemsida en klasstorlek i Ängskolans 9a om 22/23 elever. Verkligheten visade 25-26 elever.

Vi får ingen information från kommunen då det gäller skolan. Det finns ingen kanal för krishantering.

Det lär ha funnits en skolledning som krävt diagnos för att eleven skulle få rätt skolhjälp. 

Från 2006 till 2012 lär antalet elever i 9an som klarat godkänt för gymnasium sjunkit från procentalet 74 till 56. Det ska var 100 % enl skollagen tycktes det. Se liggande stapeldiagrammet i spalten intill.                                                          >>>>

DIAGRAMMET NEDAN VISADES PÅ SKOLDEBATTEN. KLICKA PÅ DIAGRAMBILDEN FÖR LÄSBARHET!


 

PROJEKTET ARBETSAM

I STADENS ÄLDREVÅRD

Samtal med Enhetschefen vid Lötsjögården 

PIA EDSTRÖM

och vårdbiträdena

Helen Woldeab och Luchia Negassi

som är från Eritrea och har deltagit i utbildningen.

Sieur Athos frågar 

I
Ni har rätt nyligen avslutat utbildningsprojekten Arbetsam för personal inom äldreboendena i stan. Vilka har omfattats och vilket var syftet?

Äldreförvaltningens omvårdnadspersonal deltar i EU projektet Arbetsam där även Äldrecentrum och Lidingöstad har en central roll. Projektets mål är att de anställda som deltar i utbildningen ska få stöd i sin språk- och omsorgskunskap så att de efter projekttiden stärkt sina möjligheter på arbetsmarknaden med förbättrad yrkeskompetens. De ska kunna kommunicera bättre med de äldre, anhöriga och arbetskam-raterna samt uttrycka sig bättre på svenska både i tal och skrift. Utbildningen utgår från kursdeltagarnas och arbetsplatsens behov och bygger på kurser i den nya gymnasieskolans Vård- och omsorgspro-gram samt svenska för invandrare (sfi) och svenskan som andra språk.

 

Personal från Ekbacken äldreboende (Förenade Care), hemtjänst-personal i egen regi samt personal från Lötsjögårdenss äldreboende har deltagit i ArbetSam.

 

Arbetsam började i september 2011 och pågick i tre terminer fram till 2012-12-21. Lektionerna ha deltagarna haft på KomVux i Hallonbergen.
II


Hur drevs projekten då förutsättningarna i kunskap om vård och omsorg samtarbetstider var så olika?

Enhetscheferna och bemanningsansvariga planerade tillsammans med Äldrecentrum samt två lärare på KomVux tider för lektioner. Det blev tre grupper som gick i skolan 3 timmar i veckan. Grupperna var indelade utifrån språkkunskaper som inventerades under projektet Språksam – ett projekt för en utvecklande arbetsplats före ArbetSam. Språksam var obligatorisk för samtlig omvårdnadspersonal inom Äldreförvalt-ningen.
Hemuppgifterna fick deltagare i Arbetsam göra på egen tid. Ersättning för vikarier finansierades av öronmärkta projekpengar.

 

III.
Hur många medarbetare har deltagit i Stadens utbildning och hur många nationaliteter/språk är representerade?
16 deltagare från Lötsjögården deltog i ArbetSam därav en svensktalande samt språken tigringa, somaliska, kurdiska och arabiska var representerade. Luchia och Helen som intervjuades är från Eritrea.

 

IV
Hur gick utbildningen till för den som behövde bättre kunskaper i både vård/omsorg och språket? Skolbänken och/eller löpande i arbetet?
Tre lektionstimmar på skolbänken och resten av tiden studier på egen tid. Kursdeltagarna har haft med sig hemuppgifterna till jobbet ibland och fått hjälp med språket av våra pensionärer ibland. Fördelen har också varit att ha många deltagare från Lötsjögården. De har kunnat plugga tillsammans.

 

V
Vilka och hur många engagerades i att utbilda och handleda?
Under ArbetSam har enhetscheferna haft uppföljningssamtal med lärare och varje kursdeltagare terminsvis. Deltagarna hade en individuell utbildningsplan. Den ska göras och följas upp tillsammans med din lärare och din enhetschef.


Våra fyra bemanningsansvariga har varit behjälpliga i planering så personalen har kunnat delta i lektionerna på skolan.
Under projektet Språksam hölls all utbildning på arbetsplatsen och då hade vi både en handledare och flera språkombud.

 

VI
För en utomstående ser projektet inte lätt ut. Har ni haft några problem vid start och under "resan"?
Under Arbetsam har vi inte haft några större problem pga bra planering, framförhållning och gott samarbete med skolan. Kursdeltagarna har tagit ett stort ansvar och viljan har funnits för att satsa på studier och egen utveckling.Obligatorisk närvaro och 75% närvaro på lektionerna var ett krav från arbetsgivaren.

 

Under januari-mars har sex av våra vårdbiträden fortsatt att studera på ArbetSam-distans för att klara av SAS grund och tagit 500 poäng i vård och omsorg.Luchia och Helen hade sista provet före påsk.
De har fått veta preliminärt att de har klarat målet med ArbetSam. Båda har tagit 500 av 1500 poäng i Vård och omsorg utöver SAS grund och båda kan du söka vidare till Vård- och pomsorgsprogrammet på gymnasium. Det blir studier på egen tid. Motivationen och viljan finns och dessa positiva tjejer har fått även andra arbetskamrater med gymnasiebehörighet att söka till utbildningen.

 

VII
Är du nöjd med vad du hittills sett resultatmässigt?
Både Luchia och Helen är väldigt nöjda och tacksamma för att de har fått studera under 1,5 år på Arbetsam. De tackar arbetsgivaren Sundbybergs stad och enhetscheferna som har satsat så mycket på dem. De båda säger: "Vi är hungriga och vi vill lära mera. Och vi kan!"

 

VIII
Omfattas även privatiserad vård och omsorg av projektet?
Även personal från privata företag har deltagit i Arbetsam.

 

IX
Utbildningen betyder kvalitetsutveckling vilket gör arbetet lättare för dem som deltagit i utbildningen. Och för de äldre blir det ökad kommunikation och ökad säkerhet. Känner anhöriga till det här kunskapslyftet? Vad säger de om insatsen?
Enhetscheferna har informerat anhöriga om Arbetsam i både månadsbrev och på anhörigträffar. Både anhöriga och våra boende märker en skillnad när det gäller bättre svenska i den dagliga dialogen med personalen och mer kunskap i vård och omsorg. Personalen har stärkt sin yrkesidentitet och känner sig tryggare och säkrare i mötet med dem.

 

X
Hur har projekten finansierats?

EU-finansiering med nästan 40 mnkr frän Europeiska socialfonden, ESF,

för kompetensutvecklingen i Stockholms län.

                               - Sieur Athos - apr 13 -











Ovan bibliotekschefen Margareta Engstrand. Nedan panoramabild entréplanet.

MÖT

MARGARETA ENGSTRAND

I SAMTAL MED SIEUR ATHOS

I

Berätta om flytten från Järnvägsgatan till Esplanaden. Ett riktigt logistikprojekt kan man tänka.
Flytten har vi planerat länge, i god tid tog vi kontakt med den av kommunen upphandlade flyttfirman ICC. Böckerna skulle packas av flyttfirman, fraktas från Järnvägsgatan till Esplanaden, bäras in och sättas upp i hyllorna. Hyllorna var förstås märkta och det mesta hamnade ungefär rätt. Flytten gick samma dag i november som det första snöovädret kom och flyttbilen körde fast flera gånger så lite dramatiskt blev det. När böckerna var flyttade gick övriga inventariet iväg. Mycket av det som sen var kvar i möbelväg togs över av andra kommunala verksamheter. Det som till slut återstod kördes till tippen. Eftersom biblioteket hade funnits insamla lokal i 65 år fanns det många förråd att tömma. Många kände vi inte ens till eftersom de var gömda bakom hyllor. Lite av en arkeologisk utgrävning blev det.

II

Hur många arbetar här nu?
Vi är 15 som arbetar här, varav en är skolbibliotekssamordnare och jag är chef över hela biblioteksverksamheten. Platsansvarig bibliotekarie på Signalfabriken heter Lena Petersson.

III

Är du nöjd med ytorna och lokalen i övrigt? Hur fördelar sig ytorna på verksamheten, kontor och personal? Har ni luftkonditionering?
Ja, vi är förstås jättenöjda med lokalerna. De är luftiga och öppna jämfört med våra gamla och luftkonditioneringen verkar fungera. Både vi och besökarna upplever att det är mycket större trots att det inte skiljer så mycket. De 2 000 kvadratmetrarna fördelar sig på ca. 300 för personal, 500 entréplanet och 1 200 övre plan. Det gamla biblioteket var på 1 600 kvadrat.

IV

Några förnyelser i upplägg/systematisering och hantering? Har tex "elektroniken" fått större plats. Jag tänker bla på e-böcker och antalet datorer?
En stor skillnad i hanteringen är återlämningsmaskinen där böckerna sorteras direkt på vagnar på "rätt" avdelning. Det har rationaliserat arbetet en hel del. Vi har också ett nytt utskriftssystem som underlättar utskrifter och kopiering för besökarna. Antalet datorer är ungefär detsamma och det finns ett trådlöst nätverk som man kan använda om man har en bärbar dator med sig. E-böcker kan man låna via vår webb, de syns inte i det fysiska rummet.

V

Här på Esplanaden tycker man att det är fler böcker än på Järnvägsgatan. Är det så? Hur många böcker finns nu i biblioteket? Är du oroad över den dåliga läskunnigheten bland unga? Vad kan ni göra åt detta?
Faktiskt har vi färre böcker än på Järnvägsgatan men en skillnad är att alla böcker nu är tillgängliga genom att i vi har ett öppet magasin. De fina hyllorna gör också att böckerna syns bättre. Vi har 76 000 böcker. Att läsandet av böcker bland barn och unga minska är ett problem. Bokläsningen har så många funktioner, bland annat är det viktigt för läshastigheten och läsförståelsen. Barn som läser mycket har lättare med inlärning i skolan. Vi arbetar med att inspirera till läsning och väcka läslust. Barnavårdscentralens alla föräldragrupper kommer på besök och där pratar vi om vikten att läsa för sina barn. Vi träffar förskolor, har 6-årsvisningar och bokklubbar för de lite större barnen. Det nya biblioteket har också inneburit mycket mer plats för barn och unga och en bemannad informationsdisk särskilt för dem.

VI

Ny fin hemsida berättar om aktiviteterna. Vad erbjuder biblioteket idag och vad är nytt jämfört med Järnvägsgatan?
Nytt är som jag nämnde den generösa ytan för barn och unga och det öppna magasinet som innebär att alla böcker är tillgängliga. Antalet sittplatser och studieplatser i tyst läsrum och grupprum har också utökats rejält. Många studenter vill sitta och plugga på bibliotek och där har vi redan märkt en ökning av besökare. Vi har också tillgång till en fin utställningsyta och en välutrustad programhörna.

VII

Hur går det här med läxhjälp till?

Läxhjälpen sköts av volontärer och det är föreningen Verdandi som kommer varje tisdag och kan hjälpa barn och unga med läxor.
Blir det några events med tex författare, föreläsningar och musik?
Vi har ett program för våren som innehåller allt från pysselverkstäder till författarbesök och föreläsningar. Christer Ackerman kommer snart och pratar om sin deckare.

VIII

Några förändringar i öppethållandet? Du tror inte på söndagsöppet kanske med events för barn, för vuxna,..?
Vi har inte gjort några större förändringar i öppethållandet. Nästa vinter hoppas vi på att kunna få till söndagsöppet

IX
Har du märkt ett ökat intresse för biblioteket från sundbybergarna?
Ja, vi ser ett stort intresse och stolthet från sundbybergarna över sitt nya bibliotek. Man tar gärna med sig släkt och vänner på lördagarna och visar upp biblioteket. Sen är det ju tyvärr fortfarande lite svårt att ta sig fram till oss eftersom kvarteret i sin helhet inte är klart och gatan utanför är uppgrävd. Jag tror inte att vi ser det optimala besökstalet förrän under hösten då hela kvarteret är klart.

X

Hur mäter man resultatet av verksamheten som ju är så mångfacetterad, närmast mångkulturell?
Antal besökare? Antal lånade böcker?
Ja, det är svårt att mäta en verksamhet som handlar så mycket om gott bemötande och kvalité överhuvudtaget. Det är egentligen bara genom att göra enkäter som vi kan få svar på den frågan. Men vi får hela tiden mycket positiv feedback från våra besökare vilket ju är ett kvitto på att vi "gör rätt och gör rätt saker".
Besöksantal 2012 på stadsbiblioteket var 163 415och antal utlånade böcker var 124 887.

XI

Kafét ligger lite i "bakvatten" jämfört med förra stället. Vem driver det? Var läser man nu de dagliga tidningarna?
Caféet kommer att öppna i september och i väntan på det kan man köpa kaffe i en automat. I vår tidningshörna kommer väggen mot det nya caféet att tas upp och det är meningen att man ska kunna röra sig mellan caféet och tidningshörnan med kaffe och tidningar. Det innebär också att biblioteket får en entré från innertorget via caféet. Det är vår fastighetsförvaltare Newsec som hyr ut cafeytan så jag har i dagsläget tyvärr inte namnet på den som ska driva det.

                                 -Sieur Athos- feb 2013- 
 

Drygt 111 000 personer fick arbets- och uppehållstillstånd 2012. Det är den högsta årssiffran hittills och motsvarar en ökning med 19 procent jämfört med 2011.

 

Antalet asylsökande ökade också kraftigt, från 29 648 år 2011 till närmare 44 000 år 2012, en ökning med 48 procent. Under det sista halvåret 2012 har antalet asylsökande uppgått till i genomsnitt cirka 4 600 personer per månad.

 

Migrationsverket räknar nu med 54 000 asylsökande 2013. Planeringen bygger på att det kan komma 50 000 till 62 000 asylsökande i år och 46 000 till 57 000 nästa år. Huvudscenariot i år är 54 000 och nästa år 51 000.

 

Migrationsverket behandlade 36.526 asylansökningar förra året och beviljade 12.576, vilket utgör 34 % av ansökningarna.

Diagrammen i kolumnen är så färska som man kan finna dem i varje vald belysning/ fråga. Diagrammen får tala för sig själva.
Källor bla:
Justitiedepartementet
Migrationsverket
Norden TAL 2012
Eurostat

HUR SVENSKEN KAN TÄNKA

Vi svenskar duckar mest när det ska pratas invandring. En kostruktiv kritik kan lätt ner-tystad och ordet racist plockas fram.
Här följer korta funderingar om hur några grupper svenskar kan tänkas tänka:

 

Pensionärerna betalar mer skatt än de som jobbar. Sambeskattad om frun/maken också går i pension, men inte dessförinnan. Noterar att det på många håll knorras på de flesta fronter, bla om äldrevård och sjukvård. I TV 1s Agenda nyligt lovade socialminister Hägglund 1,5 miljarder till pensionärerna i höst om ekonomin tillåter. Vad blir det för allmosa per pensionär?
Med bidrag och justeringar underhand vet inte pensionärerna vad de egentligen skulle ha om de inte vore diskriminerade. Bor man i hyresrätt har man dessutom inte heller rotavdrag. Förslaget om ett slopande av TV-avgiften för att betalas via skatten var lysande, inte minst från fördelnings-synpunkt...men då blev det ju inget utrymme för nya jobbavdrag.


De mitt i arbetsför ålder verkar på något sätt inte tänka så mycket i de här sammanhangen. Man får ju jobbavdrag, rutavdrag, rotavdrag (om bfr). Det klart skolsidan kanske kunde vara bättre med take på barnen, men nu får de ju också gratis läxhjälp. Invandrarna ha en lönedämpande effekt? Nej inte i min bransch i varje fall. Och om föräldrarna är pensionärer: de borde inte skattebelastas mer än vi; en äldreomsorg med lite guldkant vore föstås inte fel. Värnskattens avskaffande lär inte bli av fast politikerna lovade detta då föräldrarna, nu pensionärer sen länge, jobbade.

 

De yngre utan jobb är samhällets jobbprio nummer ett och ska bara ha ett jobb, men få får. Efter utbildning och aktivitetsstöd i 450 dagar hamnar den unga bland många tusen som får endast socialbidrag. Samma jobbfokus gäller invandrarna. De ska helst i jobb på en gång. och de ska slåss med oss på hemmaplan om de platser som finns. Statsministern vill att företagen skall skapa jobb på sådan nivå som skulle passa de unga och invandrare, men de jobben är sen länge bortrationaliserade!
                              - Sieur Athos -





___________________________________________

"Du ser inte ut som en invandare. Du är ju söt!"*

 

ALEXANDRA PASCALIDOU

talade inför

SUNDBYBERGS KOMMUNFULLMÄKTIGE

den 22 oktober 2012 om

DEMOKRATI
OCH
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Här Sieur Athos referat

Från Fullmäktiges plenisal i Hallonbergen. Längst bak fr v: Alexandra Pascalidou, föreläsare, Jan Bojling (M) 1 v ordförande, Michael Spira (S) 2 v ordförande, Christina Fjellström, fullmäktigeordförande och Christer Persson, kommunsekreterare.

Kommunfullmäktiges ordförande Christina Fjellström hälsade författaren och frilansjournalisten Alexandra Pascalidou, välkommen och nämnde en rad priser eller utmärkelser som tilldelats henne under åren. Alexandra berättade att det käraste priset inte fanns med bland dem nämnda, nämligen Fastighetsettans civilkuragepris för kamp mot rasism och nazism och som hon fick för länge sedan. Det var ett betydelsefullt pris. På senare tid har det varit prislöst, fortsatte Alexandra och frilansandet som journalist hade inte givit uppdrag de senaste fyra månaderna, men Grekland och skeendet där hade samtidigt tagit sin tid.

 

Att få komma till plenisalen i Hallonbergen kallade Alexandra en osannolik ära. Detta fanns inte i hennes vildaste fantasi. För några decenniers sedan cyklade Alexandra med vänner hit från hemmet i Rinkeby för att palla äpplen. Hon upplevde Hallonbergen som idyllen, ett riktigt drömland. Nu fick hon kliva in i demokratins finrum för att föreläsa. Det var ett långt steg, sa hon.

 

Dagens ämne kunde man inte klara av på tjugo minuter. Det blir bara som en aperitif, menade Alexandra. Två timmar skulle knappast heller vara tillräckligt.

Alexandra kom till Sverige, "paradislandet", med sin far och mor från en bergsby i norra Grekland, militärjuntans Grekland utan yttrandefrihet, med tortyr, utan all demokrati och mänskliga rättigheter. I hemmet fanns också mormor och morfar; det var absolut fattigt. Hon levde dagarna med mormor då föräldrarna måste arbete långa dagar. Morfar hade förlorat ett ben i motståndet mot tyskarna. Han dog i cancer utan någon läkar- eller sjukhusvård; man hade inte råd. När morfar dog hade man inte heller råd med en gravsten på hans grav. Han kom att tillhöra de hedrade motståndsmännen, hjältarna. Och Alexandra sa att hon alltid varit stolt över sin morfar.

- Jag var absolut en av de bästa i studentexamen i Rinkeby, i en skola som beskrevs som den värsta i landet. Jag fick en Encyklopedi i premium. Damen jag mötte utanför grattade inte och sa inte något vänligt utan sa att hon "anade ugglor i mossen och undrade var ugglorna fanns".

Mormor Sofia (namnet betyder visdom), som varken kunde läsa eller skriva, kom Alexandra mycket nära och gav henne visa ord: du är ansvarig och skyldig för vad som händer i världen. Varenda en, hur betydelselös man än anser sig vara, har detta ansvar och denna skyldighet. Det här bringade Alexandra känslan för alla människors lika värde, grunderna för demokrati! Inget som man kan ta för givet eller som man kan läsa sig till, menade hon.

 

Alexandra har mött människor som är högt bildade, men som likväl ser ner på andra. Hon har mött människor som är fullständigt osynliggjorda. Bland sådana människor växte hon själv upp. Alexandra följde med föräldrarna till städjobben och minns hur pappas hej i kundföretagen nästan aldrig blev besvarat. Hon märkte tidigt att det är skillnad på folk och folk. Men hon bar mormors budskap med sig hela tiden och det kom sen till användning i mötena med människor, framför allt vid mötena med unga.

 

Sverige är en av de modenaste demokratierna och det är något att vara stolt över, framför allt gäller det folkrörelsetraditionen, fortsatte Alexandra. Allt var gratis då hon var i skolåldern och detta hade stor del i att hon stod här i plenisalen idag.

 

I det trångbodda hemmet i Rinkeby gällde arbete dagar och kvällar. Pappan drack lite för mycket. Det blev bråkigt. När hon var sju år fick hon lämna och hämta syskonen på dagis. Hon fann en tillflyktsort i biblioteket. Det var en slags flykt från de hårda villkoren. Hon tränade varje dag, spelade piano, flöjt och gitarr, men det ledde ingen vart eftersom hon saknade musikalitet. I biblioteket fann hon också en vän i en av medarbetarna, som talade svenska och som plockade fram de böcker hon ville ha och pratade med henne om dem. Kontakten blev betydelsefull. Hon fanns där för mig! Sa Alexandra.

 

I Alexandras gamla skola i Rinkeby finns idag ingen elev som har svenska som modersmål; barnen har därmed ingen kompis som har svenska som modersmål. Om hon fick skriva nya mänskliga rättigheter skulle hon skriva att varenda barn i landet skulle få träffa en klasskamrat eller en männinska som har svenska som modersmål. En riktig kompis varje dag! Och inte någon som får betalt för det.

 

Utifrån flera egna erfarenheter berättade Alexandra att det inte är normalt att man ska behöva få höra anklagelser och nedvärdringar från rasister, främlingsfientliga och fördomsfulla männinskor, som bara vill hålla tillbaka en för att man inte har et svenskklingande namn, ser annorlunda ut, är en andra klassens medborgare. Vidare är det inte normalt att de i fattigdom och i socialt utsatta områden, de med annan hudfärg etc inte får chansen att utvecklas. Inte heller är det normalt att de från utsatta miljöer som går ut gymnasiet med utmärkta betyg hamnar hos hamburgerkedjor och de med sämre betyg blir städare.

- En dag kom min dotter hem från skolan och sa att      kompisen inte ville leka med henne och att hon nu inte fick komma hem till henne. Jag frågade vad min dotter sa till kompisen. Hon svarade "Jag älskar dig!" ...Ja, där

någonstans måste det väl börja...

Alexandra återkom till Folkrörelserna och deras alla föreningar för allt och alla och somv oftast var enda plats för utbyte och för att träffa andra i olika åldrar. Själv hade hon varit elevrådsordförande och medlem i bla invandrarförening och i föreningar mot rasism och nazism. Utifrån den världen och vardagen kunde hon konstatera att det fortfarande råder enorma skillnader mellan man och kvinna. Många kvinnor blev förnedrat "djurförklarade" - kackla som en höna, Maud Olofssons terrier etc. Men inte gällde det män precis. (vid frågestunden reste en manlig "buffel" på sig! anm). Jämnligheten som det talades mycket om bjöd också väsentliga skillnader i form av inkomstnivå, makt mm. Dessutom måste kvinnan få ihop pusslet moderskap och karriär.

Alexandra har gjort en klassresa till medelklass. Hon och hennes likar behövde inte politikerna; de var nöjda med ett bra dagis och en bra skola. Resten vill och kan de sköta själva. De människor som behöver politikerna är de som lever i utsatthet, så de ges chans till utveckling, ett normalt liv. I partidebatter kunde man oftast få höra hur klasskillnader, de utsatta, de trångbodda och de utan bostad liksom kränkningar och diskriminering inte fnns med på dagordningen eller inte blir fokuserade på.

 

I Grekland föddes demokratin. Miljoner har dött för demokratins sak om vi ser på vår historia. I Grekland möter man nu alltmer misär. Självmorden har ökat med 40%, pensionen är nere på nivån 400 €, cirka 4000 kr, och soppköken är många. I parlamentet har det gjorts hitlerhälsning, romer och albaner och andra främlingar misshandlas och förnedras. Polisen och staten har ett uppdrag kallat Sopkvast med det uppenbara syftet att bli kvitt oönskade. Det ytterst allvarliga i bilden är att majoriteten inte gör tillräckligt, inte tar sitt fulla ansvar. I och med detta frodas rasism och nazism, förakt och förföljelse. Grekland riskerar att bli en demokratins gravsten, ansåg Alexandra och undrade också hur EU med alla sina allvarliga kriser, pågående och de runt hörnet, nyligen kunde utses till mottagare av årets Nobels fredspris.

 

Alexandra betonade det allvarliga i "vi och dem". Se bara på hur AIKare och DIFare, i det dagliga ytterst vanliga människor, kan fångas av främlingshat och slå varandra på käften och mer därtill.

 

Avslutningsvis sammanfattade Alexandra: Etablissimanget i vidaste bemärkelse, majoriteten, politiker och medier inklusive du och jag har ett ansvar och en skyldighet att ifrågasätta och inte tiga. Det är avgörande och ska göras i tid.

Segregation och integrering bör vara ett allas spörsmål och inte kunna kapas av något enskilt besserwissrande parti.                          

* översta raden i detta referats Rubri/inledning uttalade en handelminister till Alexandra för länge sedan.

 

Alexandra Pascalidous föreläsning var ytterst intressant. Hon gav oss nya insikter och synsätt i ämnet. Hon var så levande och äkta och lyckades förmedla oss sina känslor. Applåderna från fullmäktigeledamöterna och åhörarna skvallrade om uppskattningen. Jag skulle gärna kalla henne en riktig lejoninna men inte fan vågar man det efter den rättmätiga uppsträckning männen fick i anförandet!

 

Foton i referatet: mittsundbyberg.se - bilderna på Pascalidou är tagna utanför plenisalen efter anförandet. 

 

Kantbollarna i högra kolumnen har källor i en rad nätadresser och You Tube.
                                           - Sieur Athos – okt -12 -

 

 

 

 

 

STADENS OLIKA BIDRAGSFORMER AVSEENDE FÖRENINGAR

 

Av reglerna för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad framgår att man vill främja ett brett föreningsliv och utbud av kultur, fritids- och sociala aktiviteter.


Barn- och ungdomar 7 – 20 år, personer med funktionshinder och personer som uppbär pension är prioriterade grupper.

 

Bidragsformer

 

Aktivitetsbidrag, Anläggningsstöd (verksamhet i stans lokaler), Lokalkostnadsbidrag (verksamhet i egna lokaler), Uppdragsstöd; Verksamhets- och projektbidrag samt Ungt initiativ är bidragsformerna. Sistnämnda form är inte relevant i detta sammanhang.

 

Aktivitetsbidrag är den huvudsakliga stödformen. Syftet är att stimulera ett brett utbud av kultur- och idrottsaktiviteter i stan. Bidrag kan sökas av föreningar vars verksamhet riktar sig till ungdomar 7-20 år, personer som får pension och personer med funktionsnedsättning. Stödet avser löpande verksamhet. Utöver de allmänna kraven som ska mötas gäller i detta sammanhang bla visst medlemsantal samt visst antal sammankomster beslutade och ekonomiskt planerade av styrelsen, medlemsmöte, kommitté eller motsvarande. Bidrag beviljas inte för entrébelagda tävlingar- och kommersiella arrangemang.

 

Anläggningsstöd innebär att föreningar i mån av tid och plats kan använda lokaler som staden kan tillhandahålla utan att betala timtaxa; bla kan det vara idrottshallar, mötesrum, lokaler för kulturaktiviteter.

 

Lokalkostnadsbidrag avser föreningsverksamhet i egna lokaler. Utöver de allmänna kraven flör stöd gäller här också bla att det särskilda behovet av lokal ska visas och att staden inte kan erbjuda sån lokal. Verksamheten ska huvudsakligen rikta sig till personer i åldern 7-20 år, med funktionsnedsättning eller som får pension. Grundprincipen är att stadens lokaler så långt som möjligt ska nyttjas. Föreningen bör äga eller ha hyresrätt till lokalen. Lokalen ska om möjligt användas tillsammans med andra föreningar. Stödet gäller ej kansli och förråd.

 

Uppdragsstöd är avsett att stödja föreningsdriven verksamhet som kompletterar stadens egen verksamhet eller där det enl staden finns ett mervärde i att verksamheten drivs i föreningsregi. Det gäller föreningar vars verksamhet icke är regelbundna aktiviteter. I ansökan ska anges planering för genomförande och beräknad budget för uppdraget. Föreningen ska redovisa andra bidrag som den erhåller. Staden beslutar ensidigt om bidraget och det sluts inga avtal mellan staden och föreningen. Uppdragsstöd kan sökas för max två år.

 

Verksamhets- och projektbidrag gäller närmast föreningar som inkluderar deltagare som inte uppfyller kriterierna för aktivitetsstöd eller som har för lågt antal medlemmar. Bidrag avser den löpande verksamheten. Exempel på verksamheter:

Ger barn förutsättningar för att tidigt grundlägga en vana att röra sig

Stimulera barn och unga som redan är aktiva att delta i föreningslivet

Pensionärer får möjlighet till aktivitet och stimulans

Bidrar till att alla, oavsett funktionsförmåga och ekonomiska förhållanden kan delta i kultur- och fritidsaktiviteter

Ger målgrupperna tillgång till kulturens alla uttrycksformer, möjlighet till eget skapande eller bidrar till ett levande kulturliv i stan.

 

Ansökan ska lämnas in. Redovisning lämnas. Allmänna reglerna för stöd gäller alla bidragsformer, även denna.

FRITEATERN FÅR I ÅR
1.300.000 KRONOR FRÅN KULTURRÅDET. DETALJERAD ÅRSVIS ANSÖKAN OCH KRAV
 
PÅ PLANER

OCH REDOVISNING VARJE ÅR.

 

Kort om Kulturrådets bidagsregler

 

Från Kulturrådet erhåller Friteatern innevarande år 1.300.000 kr i bidrag. Bidrag gäller ett år i taget. Nytt bidrag måste alltså sökas varje år.

 

  • verksamhets- och revisionsberättelse för organisationen bifogas redovisningen

  • bidragsmottagaren ska på begäran lämna revisorsintyg eller revisionsrapport som visar hur bidraget förbrukats.

 

Av redovisningen ska framgå

  • hur ett barn- och ungdomsperspektiv har integrerats i verksamheten

  • hur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv har integrerats i verksamheten

  • vad bidragsmottagaren gjort för att öka ett internationellt och interkulturellt samarbete i sin verksamhet

  • vad bidragsmottagaren gjort för att stärka tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning.

Redovisningarna ligger till grund för framtida bidragsgivning, kunskapsuppbyggnad och kommunikation.
                             ____


Stadens största bidragstagare
De tio största föreningarna som har fått aktivitetsbidrag från staden (för år 2011) är:

1. Sundbybergs IK 1 092 tkr 2. Duvbo IK 337 tkr
3. SS Simsällskap 94 198 tkr 4. Ronin DOoIF 197 tkr 5. Rissne IF 167 tkr 6. Sundbybergs Tennisklubb 146 tkr 7. SPF Sundbyberg 111 tkr
8. PRO Sundbyberg 92 tkr 9. Sundbybergs Karateklubb 107 tkr 10. Ursvik IK 99 tkr

_______________________

Stadsarkitekt Karin Milles
Två gatorna till vänster på bilden, Järnvägsgatan och Sturegatan med tvärgator, måste omhuldas av Staden så de klarar hårdnande konkurrens och ger staden behövlig attraktionskraft.
Karta över köpingen Sundbyberg från 1898. Bilden är klickbar. Sturegatan ligger nr 2 räknat från järnvägen, det svarta strecket på bilden.
Sturegatan 1905. Det här året hade Sundbyberg 3528 invånare varav 1809 kvinnor och 1719 män.

INBJUDAN TILL SKOLDEBATT

Med anledning av den rapport som revisionsbyrån Ernst & Young tagit fram bjuder vi härmed in alla ansvariga politiker i Sundbyberg, och den politiska oppositionen, till ett offentligt samtal om skolan i vår kommun. Vi – föräldrar från flera av Sundbybergs skolor – har frågor som vi önskar få svar på. Välkomna torsdagen den 16 maj kl 17-18.30 till det öppna rummet utan dörrar i Hallonbergens Centrum!


INBJUDAN

Med anledning av den rapport som revisionsbyrån Ernst & Young tagit fram bjuder vi härmed in alla ansvariga politiker i Sundbyberg, och den politiska oppositionen, till ett offentligt samtal om skolan i vår kommun. Vi – föräldrar från flera av Sundbybergs skolor – har frågor som vi önskar få svar på. Välkomna torsdagen den 16 maj kl 17-18.30 till det öppna rummet utan dörrar i Hallonbergens Centrum!

Marika Lindberg Åsbrink i rött vid mikrofonen. Till höger Föräldraföreningens ordförande Helen Almström och moderatorn Kerstin Gustafsson.

Fr v Jonas Storåkers, FP, Oppositionsråd, gruppledare för FP och ledamot av Grundskole- och gymnasienämnden. Th moderatorn Kerstin Gustafsson, Ängskolans föräldrarförening.

Fr v Bert Jagerby (V), oppositionsråd, gruppledare och kommunalråd Bert Jagerby och Vs ledamot i Grundskole- och gymnasienämnden Eva Eklund Warnke.

Fr v Morgan Lindqvist, Ms ledamot i Grundskole- och gymnasienämnden, skolpratar med Annika Sundbaum, journalist och bloggare.

Fr v Bo Nilsson, Cs ledamot i Grundskole- och gymnasienämnden tillika lärare i Täby och moderatorn Kerstin Gustafsson från Ängskolans föräldrarförening, journalist till yrket.

Marja Thyberger, Lärarförbundet i Sundbyberg.

Vs Bert Jagerby och Eva Eklund Warnke samspråkar med Anna Pereswetoff-Morath.

Marika Lindgren Åsbrink Marika Lindgren Åsbrink

Marika Lindgren Åsbrink, (S), Ordförande i Grundskole- och gymnasienämnden

Beträffande Ernst & Youngs skolrapport kände inte Lindgren Åsbrink till hanteringen i Kommunens kansli. Förra kommun-direktören hade beställt rapporten som är daterad 7 juli 2012. Det hade uppgivits att rapporten gått i retur för viss komplettering. Nämndordföranden hade fått rapporten samtidigt som alla andra.

Av Föräldraföreningen redovisade procenttal om antalet godkända för gymnasium (9an) 2006 och 2012 - 74 % resp 56 % - och åtföljande fråga om varför högstadiet misslyckats besvarades så här:

Idag är det fråga om en annan sorts elever jämfört med 2006. Lindgren Åsbrink hade svårt att riktigt känna igen sig i de visade siffrorna. De var givetvis oroväckande situation på högstadiet. Därefter nämnde hon åtgärder som vidtagits:
Läxläsning
Kvällsskola för elever som riskerade att bli under- kända i något ämne i 9an
Språksatsning
Kunskapscentrum med kvalitetskontroll på elevnivå
Ökad soc peng

Sänkta kostnader för skollokalerna var orsaken till att skolpengen kommit att ligga på samma nivå som 2006 (översta diagrammet i spalten intill). De sänkta lokalkostnaderna betydde också att 1000 kr per elev kunde tillföras undervisningen.

Apropå skolinformation och krishantering sa Lindgren Åsbrink: Stadens hemsida gav skolsiffror och skoldokumnet. Tyvärr var det inte lätt att hitta på den nya hemsidan. Ifråga om antal elever i 9 klass sa hemsidan idag 23 elever (alltså lägre än Föräldraföreningens 25-26 elever) . Ifråga om krishantering nämndes att Kommunen snabbt löst skolgången då Rissneskolan brann ner. Rissneskolan står klar i höst.

Nya pengar skulle enl Nämndordföranden tillföras högstadiet och en handlingsplan för förbättringar gällande högstadiet aviserades. Några detaljer lämnades inte. (Den 17 juni ska Kommunfullmäktige ta budget för 2014 och plan för 2015 och 2016).
                       - Sieur Athos -


DIAGRAMMET NEDAN VISAR ANDELEN BARN MED BETYG I ALLA ÄMNEN. DEN ANDELEN ÄR NU NERE I 54 %. ANTALET ELEVER I % SOM KLARAT LÄGSTA KRAV FÖR GYMNASIEUTBILDNING ÄR 79,9. KLICKA PÅ DIAGRAMMET FÖR LÄSBARHET!
I PROCENT 2006-2012

Pia Edström, Enhetschef Lötsjögårdens äldreboende. Foto mittsundbyberg.se

Jag har jobbat som enhetschef inom äldreomsorgen och även inom handikappomsorgen sedan 1990, både inom kommunal och privat regi.
Jag har även jobbat som sjukvårdsbiträde på sjukhus och som hemsamarit sedan jag fyllde 18 år. Jag har tagit examen på Stockholms Universitet med inriktning organisation och ledarskap.
Jag har jobbat på Lötsjögården som chef sedan februari 2011. Min kollega Mia Runfors började här samtidigt.
Jag är från Finland och flyttade till Stockholm efter gymnasiet våren 1982, skulle sommarjobba och lära mig svenska språket utöver skolsvenskan och på den vägen är det. Jag har finska som modersmål och har alltid tyckt att det är viktigt att lära sig språket vart man än flyttar. Vill man så kan man. Jag läste svenska i skolan i Finland men kunde inte prata så bra svenska från början. Men jag läste tidningar, böcker och pratade bara svenska när jag flyttade hit och det gick ju bra.
Jag har ett roligt jobb med mycket ansvar som enhetschef inom äldreomsorgen. Jag trivs bra i Sundbyberg och på Lötsjögården. Vi har många professionella medarbetare och vi gör stor skillnad varje dag dygnet runt för våra äldre!

Helen Woldeab. Foto mittsundbyberg.se

"Vi är hungriga

och vill lära mera

Och vi kan!"

Helen Woldeab och Luchia Negassi har nått sina

500 poäng och kan påbörja utbildningen

till undersköterska.

Sieur Athos säger Grattis och Hurra!

Luchia Negassi. Foto mittsundbyberg.se

Sundbybergs stad erbjuder äldreboenden i kommunal regi eller på uppdrag av kommunen. Man kan även få plats på ett tillfälligt boende om man behöver tillfälligt extra vård och stöd dygnet runt.

 

Äldreboenden i kommunal regi
Lötsjögården
Tillfälligt boende Lötsjögården
Solskiftet

 

Äldreboenden på uppdrag av kommunen (upphandlade privata företags tjänster)
Ekbacken hus H (Humana Omsorg)
Ekbacken hus K (Förenade Care AB)
Ekbacken hus F (Carema Care AB)

    Lötsjögården                    Ekbacken,hus F

Biblioteket flyttade för en dryg månad sedan in i nya, helt moderna lokaler belägna Esplanaden 10 - tidigare fabrikshuset Plåten 5.

 

Huset byggdes 1926 och har påbyggts i omgångar. Innan 1926 fanns här också industri av något slag. Här känns fläktar från en ytterst betydelsefull och avgörande industriera för vår stad.

 

Fasaderna är återställda i ursprungligt skick och förstärkta mot järnvägen; även de höga fönstren är de ursprungliga och renoverade. Plåtenområdet heter nu Signalfabriken, som i sin helhet kommer att vara klar för invigning i september i år enligt plan.

Almega är ägare och förvaltningen sköts av Newsec.

Nya biblioteket i city, Esplanaden 10, Signalfabriken
På entréplanet möter receptionen. Här med Torbjörn Trygg och Katarina Willner.
"Pekbokspölen" för de allra minsta, Entréplanet.
Alldeles bakom stora trappan finns datorena.
Den stadiga trappan leder upp till övre planet.
Just uppe på övre planet. Till höger denna vy.
Barnavdelningen övre planet. Bilderböcker i de gula vagnarna
















 

VISST HAR VI MASSUTVANDRAT!
Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Till vänster: Utvandrare landar på Ellis Island, NewYork, 1902 och blir invandrare. Vad kände de? Glädje? Rädsla?. Till höger ser vi de första svenskarna komma till Minnesota med häst och vagn. Året 1850. Hit hade de anlänt efter tre till fyra månader med segelfartyg, där det var lätt att bli trakasserade och inte alls få det som lovats innan avfärd. Sen blev det tåg om det fanns - järnvägar började byggas i USA redan på 20-talet - samt häst och vagn eller oxe och vagn. Och gå. Runt hörnet väntade nya strapatser. Att dom klara´t! De flesta av oss har släktingar som utvandrade till Amerika. Min farfars far utvandrade två gånger 1879 och 1900. I släktforskning för två år sen fann jag honom äntligen på en gravsten på Nevadastatens stad Elkos gamla begravningsplats. Död 1927. Både glädje och tårar!

Från och med nödåren i slutet av 1860-talet och fram till första världskrigets utbrott 1914 handlar det om vårt lands stora massutvandring. Förhållandena var svåra, ja eländiga. Och dugligt folk i arbetsför ålder lämnade i skaror. Mellan åren 1851-1941 utvandrade 1,5 miljoner. Det största antalet svenskfödda i USA noterades 1910 då det var 665.000 personer som i sin tur fött 700.000 barn. I vårt land fanns då 5,5 miljoner och man kan alltså säga att var femte svensk bodde i USA vid denna tid.

 

Någon massutvandring skulle väl inte kunna bli aktuell i vårt land. Ja, det skulle kunna vara om vi fick en snabbt kommande istid förstås. Vi skulle inte stå särskilt länge med snö upp till knäna förrän vi drog. Då blev vi utvandrare här och invandrare någon annanstans.

20 MILJARDER

20 miljarder avseende invandringen har anslagits i statens budget för 2013. Det är i grova tal 10 x Sundbybergs Stadsbudget för 2013 och i samma storleksordning som vårt senaste nettobidrag till EU (i miljarder: avgift 33,5 och återflöde 11,6 ger nettokostnaden 21,9).

 

In extenso ser Justitidepartementets svar rörande kostnaden ut så här:

 

 

Cecilia Kindahl <cecilia.kindahl@regeringskansliet.se>

 15 feb

 Till Curt Wahlund

 

Du har skrivit till Finansdepartementet och efterfrågat uppgifter om kostnaden för migration. Ditt mejl har överlämnats till Justitiedepartementet och jag har blivit ombedd att svara.

 

De officiella kostnaderna för invandringen kan enkelt sägas utgöras av statsbudgetens utgiftsområden 8 och 13 tillsammans – det vill säga migrations- och integrationspolitiken.

 

I budgeten för 2013 är kostnaden 9,5 miljarder för utgiftsområde 8 och 10,5 miljarder för utgiftsområde 13, alltså 20 miljarder sammantaget.

 

Jag kan också passa på att nämna att det inte är helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna i ett större perspektiv. Vill du läsa mer om hur regeringen ser på det kan du gå in på www.regeringen.se/sb/d/2279/a/181576

 

För ytterligare information:
Länk till Budgetpropositionen för 2013: http://www.regeringen.se/sb/d/15677/a/199189
Länk till Årsredovisning för staten 2011: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/190712

 

Med vänlig hälsning

 

Cecilia Kindahl
Informationsenheten
Justitiedepartementet
Regeringskansliet
103 33 Stockholm
08-405 10 00
www.regeringen.se

Vi är så rika säger politikerna. Men på flera fronter är det inte bra. Folk skulle inte knorra som dom gör om det vore bra.

 

Av de skissade grupptänken ovan förstår man att det kan finnas bevekelsegrunder för missnöje med invandringen. Det kan bla gälla antal, service, religion, kostnader samt clusterbildningar som innebär att en hel del kommuner är överbelastade med bostads- och andra bekymmer medan vissa kommuner kommer undan en hel del för att inte säga mycket.

 

VAD KAN MAN TYCKA DÅ?

Jo, det gäller inte invandraren utan fastmer invandringen.

 

• Kan vi verkligen ge ett adekvat mottagande och en adekvat integrering? Räcker våra olika resurser till? Eller blir det på bekostnad av den service skattebetalarna förväntar.

 • I EU måste det ställas krav på en bättre länderfördelning när det gäller mottagandet av invandrare. Nya regler måste till så att det hela blir mera strömlinjeformat och rättvist.

 • Staten måste vara lyhörd för vad kommunerna säger.

 • Sverige borde inte alltid försöka att vara bäst i klassen!

Du kan läsa mer om utvandringen under "Eländets elände" som finns på menyns Nu & Då och där på undersidan Allmän historia som du klickar på uppe till vänster.

                  -Sieur Athos feb-13-

 

 

NERE FÖR RÄKNING

I sitt anförande uttryckte Alexandra Pascalidou stark oro för att Grekland kan bli demokratins gravsten.

 

Grekland har haft fem år av tillbakagång. Den finansiella kollapsen och åtstramningarna för nödlån från Euroländerna har fått landet att gå ner för räkning. Statsskulden (i GBP) är £370 miljarder och man har två nödlån om tillsammans £184 miljarder. För det ytterligare lån som behövs krävs mera neddragningar av kostnaderna, bla fortsatta avskedanden, sänkta löner och pensioner i offentlig sektor, i stat och kommun. 

 

I maj saknade var fjärde grek arbete och i det närmaste hälften av de unga, 15 - 24 år, var arbetslösa. Strejker och demonstrationer har varit frekventa.

 

Grekland har invandrare från många håll. Här finns romer, albaner och de som kommer längre ifrån oftast via Turkiet som Afganistan, Pakistan, Somalia och flera arabländer.

 

Landet befinner sig i en allvarllig misär; hela en tredjedel av befolkningen kan snart betraktas som riktigt utsatta, fattiga.

 

Över 400.000 människor går till soppköken varje dag ; även folk i medelklassen har börjat gå dit. Köerna till gratis medicin är långa. Mycket talar för att antalet utsatta ökar. 

Över 400.000 personer går till soppköken varje dag.
Över 400.000 personer går till soppköken varje dag.

Vid parlamentsvalet i maj i år fick det nynazistiska partiet Golden Dawn ungefär 430 tusen röster eller 6,3% och detta gav 18 delegater av totalt 300. Detta är ett resultat av misären och där de som röstade på partiet vill bli kvitt invandrare och utländskt inflytande/ägande; vill göra Grekland grekiskt.

Ovan och nedan ser vi bilder från demonstrationer riktade mot nynazisterna. Vid demonstrationen på den undre bilden deltog fem tusen greker och invandrare.

GOLDEN DAWN I PARLAMENTET OCH PÅ GATOR

Nynazistpartiet Golden Dawns parlamentsplatser betyder att partiet fått en plattform att budskapa ifrån. Ledaren för det nynazistiska partiet heter Nikos Michalolioakos - på bilden nedan. I juli talade han i Parlamentet. Under bilden ser du ett urval "textremsor" från i huvudsak detta tal. De säger vad det är fråga om! Det nämns i andra sammanhang att Golden Dawn öppet samarbetar med polisen i attacker på invandrare. Man misshandlar och skrämer.

Nynazistledaren Nikos Michalolioakos framför partiets emblem, hämtat från tiden 1936-41. Den nazistiska benämning Golden Dawn har brittiskt ursprung.

"TEXTREMSOR" FRÅN I HUVUDSAK TALET I PARLAMENTET DEN 7 JULI 2012, SÄNT I STATLIG TV

Nedan: Golden Dawn-demonstration på marsch till parlamentet. Ett Golden Dawns soppkök, b a r a för greker. och längst ner iklär sig nynazisterna närmast en polisroll.

- Sieur Athos - okt -12 -














































(function(){var s=true,t=false,aa=window,u=undefined,v=Math,ba="push",fa="slice",ga="cookie",y="charAt",z="indexOf",A="gaGlobal",ha="getTime",ja="toString",B="window",D="length",E="document",F="split",G="location",ka="href",H="substring",I="join",L="toLowerCase";var la="_gat",ma="_gaq",na="4.8.6",oa="_gaUserPrefs",pa="ioo",M="&",N="=",O="__utma=",qa="__utmb=",ra="__utmc=",sa="__utmk=",ta="__utmv=",ua="__utmz=",va="__utmx=",wa="GASO=";var xa=function(){var j=this,h=[],k="ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789-_";j.uc=function(m){h[m]=s};j.Nb=function(){for(var m=[],i=0;i-1){k=j[z](k,i);if(k<0)k=j[D];m=j[H](i+h[z](N)+1,k)}}return m},Ba=function(j){var h=t,k=0,m,i;if(!S(j)){h=s;for(m=0;m-1)}}return h},U=function(j,h){var k=encodeURIComponent;if(k instanceof Function)return h? encodeURI(j):k(j);else{Q(68);return escape(j)}},Ca=function(j,h){var k=decodeURIComponent,m;j=j[F]("+")[I](" ");if(k instanceof Function)try{m=h?decodeURI(j):k(j)}catch(i){Q(97);m=unescape(j)}else{Q(68);m=unescape(j)}return m},V=function(j,h){return j[z](h)>-1};function Da(j){if(!j||""==j)return"";for(;j[y](0)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](0))>-1;)j=j[H](1);for(;j[y](j[D]-1)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](j[D]-1))>-1;)j=j[H](0,j[D]-1);return j} var X=function(j,h){j[ba]||Q(94);j[j[D]]=h},Ea=function(j){var h=1,k=0,m;if(!S(j)){h=0;for(m=j[D]-1;m>=0;m--){k=j.charCodeAt(m);h=(h<<6&268435455)+k+(k<<14);k=h&266338304;h=k!=0?h^k>>21:h}}return h},Fa=function(){return v.round(v.random()*2147483647)},Ga=function(){};var Ha=function(j,h){this.Na=j;this.$a=h},Ia=function(){function j(k){var m=[];k=k[F](",");for(var i,p=0;p0)e=e[F]("^")[0];f=e[F](":");e=f[1];q=parseInt(f[0],10);if(!d&&q0?m(f):"";if(p.l){c=i.bc(R[E][ga],a,p.l,c,f);a="2"+a;d=f>0?m(p.u):""}a=a+c;d=d;if(a[D]>2E3){Q(69);a=a[H](0,2E3)}d=a+"; path="+p.f+"; "+d+i.Qa();R[E].cookie=d};i.bc=function(a,c,f,d,e){var q="";e=e||p.u;d=k([d,i.q+e*1],f);q=T(a,"2"+c,";");if(!S(q)){a=k(h(a,c,f,s),f);q=q[F](a)[I]("");return q=d+q}return d};i.Qa=function(){return S(p.a)?"":"domain="+p.a+";"}};var Ka=function(j){function h(b){b=b instanceof Array?b[I]("."):"";return S(b)?"-":b}function k(b,g){var o=[],n;if(!S(b)){o=b[F](".");if(g)for(n=0;n2037)k=m+"&err=len&max=2037&len="+k[D];j.Kb(h+k,i)};j.Kb=function(h,k){var m=new Image(1,1);m.src=h;m.onload=function(){m.onload=null;(k||Ga)()}}};var Ma=function(j){var h=this,k=j,m=new Ka(k),i=new La,p=!Y.Ic(),l=function(){};h.$c=function(a){var c=a[F](".");if(!c||c[D]<5)return a;if((a=c[fa](4)[I]("."))&&a[z]("=")==-1)a=Ca(a);c=c[fa](0,4);X(c,a);return c[I](".")};h.$b=function(){return"https:"==R[E][G].protocol?"https://ssl.google-analytics.com/__utm.gif":"http://www.google-analytics.com/__utm.gif"};h.P=function(a,c,f,d,e,q){var x=k.B,b=R[E][G];m.ja(f);var g=m.z()[F](".");if(g[1]<500||d){if(e){g=g;var o=(new Date)[ha](),n;n=(o-g[3])*(k.Ec/ 1E3);if(n>=1){g[2]=v.min(v.floor(g[2]*1+n),k.Fb);g[3]=o}g=g}if(d||!e||g[2]>=1){if(!d&&e)g[2]=g[2]*1-1;g[1]=g[1]*1+1;e="?utmwv="+na;o="&utmn="+Fa();d=e+"e"+o;a=e+o+(S(b.hostname)?"":"&utmhn="+U(b.hostname))+(k.O==100?"":"&utmsp="+U(k.O))+a;if(0==x||2==x){b=2==x?l:q||l;p&&i.jb(k.ga,a,d,b,s)}if(1==x||2==x){c="&utmac="+c;d+=c;a+=c+"&utmcc="+h.Tb(f);if(Y.Ma){f="&aip=1";d+=f;a+=f}a+="&utmu="+ya.Nb();p&&i.jb(h.$b(),a,d,q)}}}m.la(g[I]("."));m.qa()};h.Tb=function(a){for(var c=[],f=[O,ua,ta,va],d=m.h(),e,q= 0;q0)for(c=0;c0;)c+=f--^d++;return Ea(c)}};var Z=function(j,h,k,m){function i(a){var c="";c=a[F]("://")[1][L]();if(V(c,"/"))c=c[F]("/")[0];return c}var p=m,l=this;l.b=j;l.fb=h;l.q=k;l.Ua=function(a){var c=l.aa();return new Z.r(T(a,p.va+N,M),T(a,p.ya+N,M),T(a,p.Aa+N,M),l.J(a,p.ta,"(not set)"),l.J(a,p.wa,"(not set)"),l.J(a,p.za,c&&!S(c.C)?Ca(c.C):u),l.J(a,p.ua,u))};l.Wa=function(a){var c=i(a),f;f=a;var d="";f=f[F]("://")[1][L]();if(V(f,"/")){f=f[F]("/")[1];if(V(f,"?"))d=f[F]("?")[0]}f=d;if(V(c,"google")){a=a[F]("?")[I](M);if(V(a,M+p.gc+N))if(f== p.fc)return s}return t};l.aa=function(){var a,c=l.fb,f,d=p.M;if(!(S(c)||"0"==c||!V(c,"://")||l.Wa(c))){a=i(c);for(var e=0;e9?b[H](x+1)*1:0;q++;b=0==b?1:b;a.ob([g,l.q,b,q,e.D()][I]("."));a.sa()}}}}}}; Z.r=function(j,h,k,m,i,p,l){var a=this;a.n=j;a.Q=h;a.V=k;a.o=m;a.L=i;a.C=p;a.Ja=l;a.D=function(){var c=[],f=[["cid",a.n],["csr",a.Q],["gclid",a.V],["ccn",a.o],["cmd",a.L],["ctr",a.C],["cct",a.Ja]],d,e;if(a.Ya())for(d=0;d0&&f<=a.bb){d=U(d);e=U(e);if(d[D]+e[D]<=64){i.m[f]=[d,e,q];i.T();x=s}}return x};i.ec=function(f){if((f=i.m[f])&&1===f[2])return f[1]};i.Lb=function(f){var d=i.m;if(d[f]){delete d[f];i.T()}};i.Gb=function(){c.w(8);c.w(9);c.w(11);var f=i.m,d,e;for(e in f)if(d=f[e]){c.p(8,e,d[0]);c.p(9,e,d[1]);(d=d[2])&&3!=d&&c.p(11,e,""+d)}}};var Qa=function(){function j(n,r,w,J){if(u==l[n])l[n]={};if(u==l[n][r])l[n][r]=[];l[n][r][w]=J}function h(n,r,w){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r])return l[n][r][w]}function k(n,r){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r]){l[n][r]=u;var w=s,J;for(J=0;J-1}function p(b,g,o){if(S(b)||S(g)||S(o))return"-";b=T(b,O+a.b+".",g);if(!S(b)){b=b[F](".");b[5]=""+(b[5]?b[5]*1+1:1);b[3]=b[4];b[4]=o;b=b[I](".")}return b}function l(){return"file:"!=R[E][G].protocol&&i()}var a=this,c=Aa(a),f=u,d=new Ia,e=d.a,q=t,x=u;a.o=j;a.q= v.round((new Date)[ha]()/1E3);a.s=h||"UA-XXXXX-X";a.La=R[E].referrer;a.$=u;a.d=u;a.A=t;a.G=u;a.e=u;a.Oa=u;a.b=u;a.j=u;d.l=k?U(k):u;a.ac=function(){return Fa()^a.G.Sb()&2147483647};a.Wb=function(){if(!d.a||""==d.a||"none"==d.a){d.a="";return 1}m();return d.Da?Ea(d.a):1};a.Rb=function(b,g){if(S(b))b="-";else{g+=d.f&&"/"!=d.f?d.f:"";var o=b[z](g);b=o>=0&&o<=8?"0":"["==b[y](0)&&"]"==b[y](b[D]-1)?"-":b}return b};a.gb=function(b){var g="";g+=d.W?a.G.Cc():"";g+=d.Y&&!S(R[E].title)?"&utmdt="+U(R[E].title): "";g=g;var o;o=u;if(R[B]&&R[B][A]&&R[B][A].hid)o=R[B][A].hid;else{o=Fa();R[B].gaGlobal=R[B][A]?R[B][A]:{};R[B][A].hid=o}o=o;return g=g+("&utmhid="+o+"&utmr="+U(a.$)+"&utmp="+U(a.sc(b)))};a.sc=function(b){var g=R[E][G];return b=u!=b&&""!=b?U(b,s):U(g.pathname+g.search,s)};a.Fc=function(b){if(a.R()){var g="";if(a.e!=u&&a.e.N()[D]>0)g+="&utme="+U(a.e.N());g+=a.gb(b);f.P(g,a.s,a.b)}};a.Jb=function(){var b=new Ka(d);return b.ja(a.b)?b.Bc():u};a.Ra=c("_getLinkerUrl",52,function(b,g){var o=b[F]("#"),n=b, r=a.Jb();if(r)if(g&&1>=o[D])n+="#"+r;else if(!g||1>=o[D])if(1>=o[D])n+=(V(b,"?")?M:"?")+r;else n=o[0]+(V(b,"?")?M:"?")+r+"#"+o[1];return n});a.hc=function(){var b=a.q,g=a.j,o=g.h(),n=a.b+"",r=R[B]?R[B][A]:u,w,J=V(o,O+n+"."),P=V(o,qa+n),ia=V(o,ra+n),C,K=[],W="",ca=t;o=S(o)?"":o;if(d.v){w=R[E][G]&&R[E][G].hash?R[E][G][ka][H](R[E][G][ka][z]("#")):"";if(d.U&&!S(w))W=w+M;W+=R[E][G].search;if(!S(W)&&V(W,O)){g.qc(W);g.Xa()||g.Ib();C=g.ba()}w=g.ea;var da=g.nb,ea=g.zb;if(!S(w())){da(Ca(w()));V(w(),";")||ea()}w= g.da;da=g.na;ea=g.ra;if(!S(w())){da(w());V(w(),";")||ea()}}if(S(C))if(J)if(!P||!ia||0){C=p(o,";",b);a.A=s}else{C=T(o,O+n+".",";");K=T(o,qa+n,";")[F](".")}else{C=[n,a.ac(),b,b,b,1][I](".");ca=a.A=s}else if(S(g.z())||S(g.ca())){C=p(W,M,b);a.A=s}else{K=g.z()[F](".");n=K[0]}C=C[F](".");if(R[B]&&r&&r.dh==n&&!d.l){C[4]=r.sid?r.sid:C[4];if(ca){C[3]=r.sid?r.sid:C[4];if(r.vid){b=r.vid[F](".");C[1]=b[0];C[2]=b[1]}}}g.lb(C[I]("."));K[0]=n;K[1]=K[1]?K[1]:0;K[2]=u!=K[2]?K[2]:d.Dc;K[3]=K[3]?K[3]:C[4];g.la(K[I](".")); g.mb(n);S(g.cc())||g.ma(g.I());g.xb();g.qa();g.yb()};a.jc=function(){f=new Ma(d)};a.getName=c("_getName",58,function(){return a.o});a.c=c("_initData",2,function(){var b;if(!q){if(!a.G)a.G=new Oa(d.Z);a.b=a.Wb();a.j=new Ka(d);a.e=new Qa;x=new Pa(d,a.b,a.j,a.e);a.jc()}if(l()){if(!q){a.$=a.Rb(a.La,R[E].domain);b=new Z(a.b,a.$,a.q,d)}a.hc(b);x.kc()}if(!q){l()&&b.Ub(a.j,a.A);a.Oa=new Qa;$.load(d,a.j);q=s}});a.Jc=c("_visitCode",54,function(){a.c();var b=T(a.j.h(),O+a.b+".",";");b=b[F](".");return b[D]< 4?"":b[1]});a.Vc=c("_cookiePathCopy",30,function(b){a.c();a.j&&a.j.Hc(a.b,b)});a.R=function(){return a.Jc()%1E40){p=l[H](0,a);l=l[H](a+1)}var c=p==la?Y:p==ma?Va:Y.Ta(p);c[l].apply(c,k[i][fa](1))}}catch(f){m++}return m}};var Y=new Ta;var Xa=aa[la];if(Xa&&typeof Xa._getTracker=="function")Y=Xa;else aa[la]=Y;var Va=new Wa;a:{var Ya=aa[ma],Za=t;if(Ya&&typeof Ya[ba]=="function"){Za=Ya.constructor==Array;if(!Za)break a}aa[ma]=Va;Za&&Va[ba].apply(Va,Ya)};})()