Anders Petter Löfström 1831- 1909

               Stadens grundare
Anders Petter Löfström var från Stora Harrie i Malmöhus län. 1869 köpte han Sundbybergs Gård med dess marker av Georg Fleetwood  för 75000 kronor att avbetalas på tolv år. Löfström var entreprenör av klass med många goda kontakter, precis som frun Emma Sophia som han gifte sig med 1856. Han var välutbildad mångsysslare med feeling för vad som rörde sig i tiden. Han insåg att Sundbybergs Gårds marker som jordbruk inte hade framtiden för sig. Hans vision var att skapa en stad. Han ordnade så att järnvägen mellan Stockholm och Västerås kom hit 1876. Han sålde vid denna tid av mark till industrietableringar, bla till tidiga köparna arkitekten och husförsäljaren Frans Lindskog och industrialistbröderna Sievert med Max i tidig spets, samt tomter för handel och bostäder. Anders Petter Löfström blev stor godsägare med flera gårdar här i trakten och med flera egendomar över hela landet.

Raskt skifte till stadsbildning
Man kan säga att Petter Anders Löfström och hans fru Emma Sophia raskt inledde skiftet från jordbruk till stadsbildning med järnväg, industrier och ny kultur. Äldste sonen  Per Johan som var doktor i arkitektur från Akademin i Wien hjälpte pappan med att rita infrastruktur och hus. 1888 blev samhället köping, skilt från Bromma socken. A P visade vid detta tillfälle sin stora generositet då han till köpingen överlämnade gåvobrev på alla gator och öppna platser. Tunga  insatser från A P gjorde skilsmässan från Bromma möjlig. Mycket riktigt kom han att kallas grundaren av vårt oberoende Sundbyberg.

Säljer Duvbogodset
Stadsdelen Duvbo i Sundbyberg föddes när de första husen byggdes i slutet av 1800-talet. Godset Duvbo gård med sin mark ägdes av Anders Petter Löfström. Bland alla projekt som han engagerade sig handlade ett om att ge bostäder åt arbetare, så han sålde hela Duvbogodset till ett nybildat företag, AB Egna Hem På Landet, som i huvudsak bestod av stockholmsarbetare. Marken styckades i 325 tomter som såldes. På mycket kort tid växte Duvbo fram. För att området skulle bli ännu mer attraktivt byggdes en ny järnvägsstation "Sundbyberg Norra" mycket nära Duvbo.

Leran i Duvbo ger framgångsprojekt
Anders Petter Löfström förstod att nyttja den lera som fanns i Duvbos mark. Han lät sitt tegelbruk leverera tegel till husbyggnation både i Sundbyberg och Stockholm. Detta blev ett av hans riktigt framgångsrika projekt.

Tron och kyrkan
Anders Petter Löfström var som hustrun starkt troende. 1878 invigdes Sundbybergs kapell, som Löfström låtit bygga på en klippa vid Brunnsgatan 1. Han skänkte köpingen den högst belägna tomten för en kyrka. Hustrun Emma Sophia såg till att Svenska Kyrkan kom hit. Bygget av kyrkan var färdigt först 1914 efter en hel del strul.

Första stämmoordföranden
Anders Petter Löfström var ledamot i Bromma kommunalnämnd, skolstyrelse och kyrkostämma. Han var Sundbybergs kommunalstämmas första ordförande 1887–1891. I kommunalnämnden tog han upp viktiga frågor som byggnadsordning, nämnd för hälsovård och fattigstuga.

Ur Lena Löfströms och Birgitta Alexius biografi
”Berättelse om Anders Petter Löfström, Skuggpatronen på Sundbybergs gård” återges här ett par intressanta citat. Författarna Lena Löfström och Birgitta Alexius har båda starka personliga kopplingar till Anders Petter Löfström och har tillgång till material som gått i arv i Löfströms släkt.

I ett av breven från 1902, skrivet av patronen själv till dottern Emma, som var missionär i Indien, bjuds man på en skön tidsresa: 
”...när du en gång kommer hem till gamla Sundbyberg ... då skall du ej känna igen dig på många håll. Sundbyberg har väl nu emellan 3 och 4 000 invånare och invid vårt gamla hem äro ganska många och stora hus uppförda ... ”

I ett annat brev tycks det som om patronen själv har fått nog av den snabba utvecklingen:
”...Man kan ej taga ett steg på vår trefliga gård utan att stöta på punchdrickare eller kortspelare. Det förefaller mig som en försmak af helvetet...”

- Precis som hustrun var Anders Petter Löfström en djupt troende man och jag tror inte att han hade föreställt sig avigsidan av exploateringen, säger Birgitta Alexius.

Löfströms Allé och Löfströms väg samt bysten där Esplanaden möter Vegagatan är en kommunens synliga, tacksamma åtbörder för stadens grundare.

 

SUNDBYBERGS GÅRD - 
MARABOUS LABORATORIUM - 
MARABOUPARKEN AB

Emma Sophia Löfström 1833 – 1911

"Goda älskade Emma!"

Så lyder inledningen i ett brev från Anders Petter till hans fästmö i november 1855. Han tackar för hennes senaste brev, där hon skrivit att hennes förmyndare lämnat sitt skriftliga bifall till deras förening. Endast Gud kunde ha fullständig kunskap om deras framtida lycka men Anders Petter lovade att ingenting skulle hindra honom från att uppfylla sin allra käraste plikt - att bereda Emma det lugn och den inre frid som en god husmor så väl behövde och förtjänade samt att ordna allt efter hennes önskan. Brevet avslutade med: "Adieu! Älskade, goda Emma lef väl önskar din evigt Tillgifne Vän Löfström."

Förlovning med A P 1855
 Anders Petter fick tio barn varav åtta uppnådde vuxen ålder. Han hade ett första äktenskap med Christina Krook. Dom bodde aldrig tillsammans dock och vigseln 1853 var förmodligen bara enbart en formalitet. Dom fick dock tillsammans flickan Karin 1852. Skilsmässan genomfördes 1855. Samma år förlovade sig Anders Petter med Emma Sophia Lindström. Den 7:e juli 1856 vigdes Anders Petter och Emma Sofia. 

Nio barn
Hon var född 1833 i Löths församling söder om Enköping. Hon var uppvuxen i ett i ett lanthem och var van vid praktiska sysslor. Hon var inte angelägen om att uppträda som värdinna bland fruarna på de stora gårdarna i omgivningen. Emma Sophia följde varje barn i sin stora familj med påtagligt intresse i sitt hela liv. Anders Petter och Emma fick nio barn tillsammans. Hon verkade hoppfull och hade överseende också när de hade äktenskaps-problem eller dåliga affärer. Hennes gudstro hjälpte henne.

Engagerad i byggandet och socialt arbete
Emma Sophia var livligt engagerad i makens planer beträffande byggandet av en stad för arbetare och lägre tjänstemän. Hon var också aktiv i det sociala arbetet.
Vid guldbröllopt efter 50 års äktenskap senare firade de guldbröllop och bar hon en hårprydnad tillverkad av myrtenkvistar från hennes brudkrona! 

Familjesamling på Sundbybergs Gårds veranda, ovan. Nedan delbild från den övre och visar Emma Sophia med  dottern Emma till höger och dotterdottern i knäet.
Familjesamling på Sundbybergs Gårds veranda, ovan. Nedan delbild från den övre och visar Emma Sophia med dottern Emma till höger och dotterdottern i knäet.

Innerlig gudstro
Kanske var Emma Sophia den som från början hade den innerligaste gudstron. De tillhörde Evangeliska Fosterlands Stiftelsen (EFS) som under senare hälften av 1800-talet hade ett stort antal medlemmar från olika samhällsklasser. Det var bara ett av barnen, Emma, som var troende. Det var för Emma Sophia en källa till sorg och oro att inte något av de andra barnen "vandrade med Gud."

Från Mariehäll till Sundbyberg 1864
1863 brukade Anders Petter, Sundbybergs Gård, men fick inte arrendekontrakt förrän 1864. Familjen flyttade då från Mariehäll till Sundbyberg. 1869 köpte dom Sundbybergs Gård med inventarier för 75000 riksdaler. Gården var uppförd 1785 och revs 1936.

EFS missionsarbete
Emma Sophia ledde EFS syförening i Sundbyberg. Man arbetade huvudsakligen för den så kallade yttre missionen – missionen utomlands.. EFS sände missionärer utomlands till Afrika och Indien. Kvinnorna tillverkade handarbeten som delade ut till behövande eller såldes för att finansiera missionen. Kvinnorna i syföreningen hade större kunskap om förhållanden i Afrika och Indien än de flesta andra grupper i samhället.

Paret Löfström är begravda på Bromma kyrkogård då begravningsplats saknades i 
köpingen.

Anders Petter Löfström skänkte kyrkotomten till köpingen. Emma Sophia såg till att Svenska Kyrkan kom hit. Kyrkan stod färdig 1914. Bild mittsundbyberg.se
Anders Petter Löfström skänkte kyrkotomten till köpingen. Emma Sophia såg till att Svenska Kyrkan kom hit. Kyrkan stod färdig 1914. Bild mittsundbyberg.se

Tv Sundbybergs Gård från NV; målning av P E Norling. Th modell gjord av Rune Svensson, ordf i Sundbybergs Museum; finns på museet.

I det gamla gårdsarkivet kan man läsa att det var stadsläkaren i Stockholm, Zacharias Strandberg
som 1764 köpte tre gårdar vid Bälstaviken och förde samman dem till en gård som fick namnet
Sundbyberg. Sålunda var det dr Strandberg som gav samhället namnet Sundbyberg. 1785 byggde han gårdens huvudbyggnad. Den var uppförd "af timmer i tvenne våningar med tvenne utbyggnader i Öster och Wester". Det fanns ytterligare 23 byggnader på gården bla: "Hemlighus i väster med tvenne afdelningar". "Loge med bossbod". "värdshuset Sundbyhof med huvudbyggnad, fähus, hemlighus och smedja" 

Marabous Laboratorium. Idag Marabouparkens utställningslokaler och administration samt restaurang. Mittsundbyberg.se
Marabous Laboratorium. Idag Marabouparkens utställningslokaler och administration samt restaurang. Mittsundbyberg.se

Sundbybergs gård köptes av Marabou 1935 och revs 1936. .Gården var i sånt skick att det inte gick att bevara. Här uppförde Marabou sedan det av arkitekt Schmalensee ritade laboratoriet. 1939 köpte Marabou det sista obebyggda markområdet som låg intill företagets fastighet. De två tunnlanden lades till Marabouparken som då fick sin nuvarande storlek. Detta enligt Henning Throne Holst egen biografi "Mitt livs företag". Vidare berättar han att området såg anskrämligt ut. Där fanns rester av ett gammmalt tegelbruk, skrot, skräp och lera. Röjningen av området och betydande arbetsinsatser gav i allt väsentligt dagens utseende. Bla tillkom dammen och Schmalenseeritade paviljongen samt alla planteringar och gräsmattor. ”...ett myller av barn och föräldrar strömmar på vackra sommardagar...”, skriver Henning Throne Holst i sin biografi. I boken "Konsten på Marabou" kan vi läsa om all konst som fanns/finns i parken och inne i anläggningarna.

En förutsättning för nämnda rivningstillstånd var att sundbybergarna fick tillgång till parken. Detta med anledning av gårdens tidigare ägare och stadens grundares uttalade engagemang samt krav på öppna platser, ett offentligt rum, för rekreation och glädje.
                                                       - Sieur Athos -

Källor/bilder Sundbybergs Museum, Wikipedia
om ej annat anges