En snabborientering om Eländets Elände

UTVANDRINGEN - FÖRSTA VÄRLDSKRIGET 

SPANSKA SJUKAN - ARBETSLÖSHETEN PÅ 20- & 30-TALET

Den stora utvandringen
Hopplöshet och drömmar

om Amerika

 

Den stora utvandringen sker mellan 1820 – 1914. Fram till slutet av 1860 var det fråga om ganska blygsam omfattning. Det var i första hand hantverkare och borgare samt bönder som sålt sina hemman som åkte. Man åkte för att stanna i det nya, moderna landet eller i en del fall för att se och lära och återvända till Sverige.

 

1,3 miljoner utvandrade 1840-1930


Från och med nödåren i slutet av 1860-talet fram till första världskrigets utbrott 1914 handlar det om den egentliga, stora utvandringen. Mellan 1840 till 1930, alltså under 90 år, utvandrade ca 1,3 miljoner personer. Av dessa åkte 1 miljon till Amerika; resten valde de nordiska länderna eller norra Tyskland men även länder i övriga Europa och övriga världen kunde vara utvandrarmål.

 

För liten befolkning för industrier och städer och för att bryta fattigdomen


1720 var stormaktstiden slut. Återstoden av århundradet gick i fredens tecken. Riksdagen såg landets framtid i industrialisering och städer; man ville bryta fattigdomen. Men Sveriges befolkning var för liten för att klara av detta, bla fanns inte tillräckligt med billig arbetskraft och kommunikationerna var dåliga. Svält i en landsända var inte lätt att lösa med överskott av förnödenheter i en annan del av landet; det fanns helt enkelt inga transporter.

 

För stor befolkning...


Riksdagens mål att öka befolkningen
uppnåddes då befolkningen ökade från
1,8 milj 1750 till 2,3 milj 1800. Fred from 1814, jordreformer, potatisens inträde samt obligatorisk smittkoppsvaccinering from 1816 bidrog till en fortsatt stark befolkningstillväxt. Men industrin växte långsamt och kommunikationerna förblev bristfälliga. Det blev nu för mycket folk i landet. Stor arbetslöshet, alltför små och dåliga jordlotter med ineffektivt bruk beroende på bla införd hemmansklyvning, resulterade i svält och tilltagande fattigdom. Folk drevs att flytta till kusterna och städerna tex Stockholm med smuts och stora sjukdomsrisker, Sundsvall med nya industrijobb samt till sillfisket.

 

Kring 1840 fanns väldigt många ungdomar som var arbetslösa. Vad de hade att välja på var dåligt betalda lantarbeten eller att bli torpare.


Utvandringen krävde fram till 1840 deponering av pengar för att säkra återkomsten till Sverige. 1860 försvann passtvånget som hade gällt både vid flytt i det egna landet och vid utlandsresa.

 

Först segelfartyg sen ångbåtar 


Innan ångbåtarna seglade man direkt från Sverige till Amerika. Resan tog omkring 2-3 månader och bjöd på stora umbäranden; en del blev sjuka och avled under den tuffa resan.

 

Under 1860-talet kom så ångbåtarna
och resandet över Arlanten blev enklare, säkrare och snabbare (två veckor; ibland något kortare). Men det hände också nu att besättningarna trakasserade resandena och lät bli att uppfylla allt i gjorda reseavtal.

 

Man reste med segelfartyg från Göteborg till Hull. Tog tåget därifrån till Liverpool där ångbåten väntade. Järnvägarna både här hemma och i Amerika underlättade resan till Göteborg resp ut till jordbruksbygderna i Amerika. 1870 kostade en biljett Göteborg – New York 130 kronor. Beloppet motsvarade vad en bonddräng hade i årslön. Inhyseshjon, backstugesittare och statare lär därför inte ha utvandrat i någon nämnvärd omfattning.

 

De starka incitamenten för utvandring 

 

From 1842 måste alla barn gå i skola och man lärde sig bla att läsa. Man kunde alltså läsa breven som kom från Amerika ävensom tidningsartiklar, reklamblad och böcker om landet i väster och allt det goda det bjöd, bla rika, fria jordar till lågt pris eller rent av gratis samt höga arbetslöner.

 

1846 fick vi näringsfrihet och det ökade konkurrensen till följd att många hantverkare gick i konkurs. 1867-1869 var det missväxt och nöd i landet. År 1870 var den jordbrukande befolkningen 2,7 milj personer; hälften hade ingen egen jord utan var torpare, tjänstefolk och backstugesittare. 1880-82 och 1887-88 var det lågkonjunktur i landet medan Amerika hade högkonjunktur. Värnplikt var införd och utbildningstiden utökades och det var ett incitament – utöver nyssnämnda förhållanden – för unga att utvandra.

 

Från gruppresande till singelresor


I början av utvandringstiden åkte man vanligtvis i grupp (tex familjer, delar av familjer, nära och yrkesbekanta). I slutet av århundradet och därefter åkte man oftast singel. Det var då närmast en slags "transatlantisk arbetsmarknadsrörlighet". Ofta fanns där redan anhöriga och vänner i Amerika som kunde ta emot och hjälpa.
Den stora utvandringen upphörde då första världskriget bröt ut 1914.

 

Var femte svensk bodde i Amerika 1910


1893 avtar utvandringstakten men 1902-03 och 1910 ökade takten igen pga den dåliga arbetsmarknaden här hemma.
1,5 miljoner svenskar utvandrade under perioden 1851 - 1941. Det största antalet svenskfödda i USA noterades 1910 då det var 665.000 personer som i sin tur hade fött 700.000 barn. I vårt land bodde då 5,5 miljoner: alltså kan man säga att var femte svensk bodde i USA vid denna tid. De som utvandrat var ju dugligt folk i arbetsför ålder. En stark åderlåtning sålunda. Många män i värnpliktsålder hade gett sig av och de styrande oroade sig för landets för-svarskraft.

Sammanställning: Sieur Athos

 

Utvandringen åren 1851 - 1930.

          - SieurAthos -

Källor denna sida: Litteratur, Wikipedia

Den vanligaste resan gick från Göteborg till Hull. Järnväg till Liverpool och därifrån med båt till New York.
Med segelfartygen var överfarten både lång och farofylld; ofta utbröt sjukdomar och många utvandrare avled. Det hände att seglare förliste. Resan kunde ta två månader och mer. Ångbåtarna som kom på 1860-talet bjöd säkrare och snabbare resor. Sex till nio dagar från Liverpool. Det var främst engelska båtar som skötte trafiken. De flesta utvandrarna åkte från Göteborg via England. Från Göteborg gällde till en början segelbåt till Hull och därifrån med tåg till Liverpool där ångbåten väntade
Segelångbåt. Hybrid!
Ångbåtarna kom på 1860-talet. Men fortfarande gick det segelfartyg från Göteborg till Hull i England för byte till tåg och resa till Liverpool där ångbåt väntade
Äntligen framme! Ellis Island, New York var uppsamlingsställe för invandrare 1892 - 1954. Tidigare kom man till Boston, Portland och Quebec.
Utvandrare blir invandrare när de går iland vid Ellis Island 1902.
Läkare undersöker invandrare på Ellis Island.
Ellis Islands superintendent och medarbetare med invandrare. Dags att få besked om man får stanna eller ej.
Ellis Island är idag ett immigrationsmuseum och turistdragare.
Första svenskarna kommer till Minnesota 1850. De hade seglat 3 á 4 månader för att komma till Amerika. Och sen skulle man vidare med tåg, häst och kärrra eller oxe och kärra.

Första världskriget

Våra förhållanden åren 1914-1918

Då kriget bröt ut förklarade sig Sverige, Norge och Danmark för neutrala.

 

Första världskriget fick betydande påverkan på alla områden. Kristiden krävde omedelbara åtgärder i form av lagstiftning och förordningar samt administration för detta. Det tillsattes kommissioner, styrelser och nämnder på resp nationell nivå, länsnivå och kommunal nivå; sistnämnda två blev under hand obligatoriska.

 

Statens livsmedelskommission med underlydande byråer fick uppgiften att
importera brödsäd och fodermedel så länge detta var möjligt. Kött, fläsk, ägg
smör och fisk ransonerades och försäljningen av dess produkter reglerades.
Folkhushållningskommissionen reglerade konsumtionen av socker ävensom andra livsförnödenheter.

 

I november 1916 fick envar person ransoneringskort som gav 1 kg socker i månaden (december 2 kg). I januari 1917 beslagtog staten all brödsäd, mjöl och bröd. Brödkort gav envar 250 gram mjöl eller 325 gram vitt bröd eller 200 gram hårt bröd per dag. Tungt arbete kvalificerade för ett "påbrödskort".

 

Kaffet beslagtogs och åtgärder vidtogs för reglering av mjölk. Brännvinstillverkning 

Mjölkkort från 1918.

förbjöds utom i samband med pressjästberedning och vid framställning från sulfittillverkning. Stenkolsimporten var starkt begränsad och mer vedavverkning var nödvändig. Staten beslagtog skog i stora delar av landet liksom flytande bränsle och stearinljus. Fotogenimporten hade ju hinder och karbid kom till användning i lampor.

På kommunal nivå försökte man att tillhandahålla vissa förnödenheter åt mindre bemedlade för lägre pris. Våren 1917 uppstod oroligheter i landet betr
livsmedelsfördelningen. Dessa lugnade ner sig ganska snabbt. Kristillägg gavs åt statsanställda och kristidshjälp gavs de lägre avlönades hustrur och barn. I och med ökade priser måste tillägg höjas. En starkt progressiv krigskonjunkturskatt kom 1915. Höga fraktintäkter beskattades därutöver med särskild tonnageavgift. 30-60% accis på spritdrycker åsattes per liter. På järnvägen höjdes person- och godstaxor med 100 – 250 %.

För att få medel till pensionerna monopoliserades tobakstillverkningen. Värnskatten under tre år ersattes 1918 med extra inkomst- och förmögenhetsskatt. 1917 kom både vin och öl att omfattas av statens försäljningskontroll.

Vad betydde krigsåren mer? Jo att 2,5 miljoner människor dog! Tyskland gav sig först då dess industri var körd i botten och landet var helt utmattat.
Sammanställning: Sieur Athos
Källor: Wikipedia, litteratur, siter.

Spanska sjukan 1918 - 1920

38000 döda i vårt land

 

Spanska sjukan var en pandemin, en mycket svår och dödlig influensa som under åren 1918-1920 tog mellan 50 - 100 miljoner människors liv jorden runt.

 

I vårt land dog ca 38000. Pandemin var den värsta någonsin. Bakgrunden var till en del att människors immunsystem försämrats under de svåra krigsåren och att soldaterna låg tätt med varandra i fält och förläggning.

                      - Sieur Athos -

 

Arbetslösheten

på 20- & 30-talet


Arbetslösheten var stor praktiskt taget hela mellankrigstiden. Arbetslöshet fanns
även dessförinnan. 1909 i augusti lock-outade arbetsgivarna 80 tusen organi-serade arbetare. LO svarade omgående med storstrejk omfattande 300000 med-
lemmar. Under september och oktober
kom uppgörelser tillstånd.

 

Arbetslösheten på ett större plan förknippas med början på 20-talet och
den sk 30-talsdepressionen 1929 -33.
Varför det blev internationell kris har många förklaringar som utelämnas här.
Depressionen startade med börskraschen i New York i oktober 1929. "Den svarta
torsdagen den 24 oktober" inledde en börsnedgång i USA som bottnade medio 1932.

 

Depressionen bottnade i praktiskt taget i alla länder inkl Sverige 1932, dock ej i Danmark och Norge som inte kom under 1929 års nivå; mindre drabbade alltså. Länder som drabbades hårdast var
Tyskland och USA. På den tiden rika

råvaruländer som Argentina, Chile och Venezuela drabbades också hårt och de gällde också Östeuropa förutom Ryssland som ju var mer isolerat och höll på med sin kommunismstart och hade klart lägre inkomstnivåer.

 

30-talsdepressionen orsakade massar-betslöshet inte bara i Tyskland och USA
utan också i mindre drabbade länder som Storbritannien, Sverige och Danmark. Arbetslöshetstalet låg på minst 22-24%. Tyskland hade 30% och yndige Danmark tom 32%. Talen är inte jämförbara med varandra eller med senare tids statistik. Den sociala nöden var omfattande och understödet till vårt lands arbetslösa var avsevärt begränsat jämfört med idag. Arbetslösheten blev en het politisk fråga som ledde till regeringskriser under 20-talet. En del kunde få sk reservarbeten till låga löner, men inte på hemorten; vissa kunde få kontantunderstöd och organiserade hade arbetslöshetskassor. En allmän arbetslöshetsförsäkring infördes först 1934, ett år efter USA.

 

Arbetslösheten var ett problem även under 20-talet. Speciellt gällde det Storbritannien Före första världskriget förekom massarbetslöshet, men den var mer konjunkturrelaterad. Då hade första generationens arbetare och stadsbor lättare att återvända till landsbygden och
skaffa tillfällig sysselsättning. Det dolde det riktiga arbetslöshetstalet.

                        - Sieur Athos -