Max Sievert 1849 - 1913

En mycket betydelsefull företagare och entreprenör var Max Sievert, 1849-1913. Han var född i Zittau, Tyskland. Max Sievert började tidigt att sälja maskiner. 1875 hade han en egen agenturfirma i Berlin som sålde maskinförnödenheter. De goda affärskontakterna i Stockholm  och den påtagliga utvecklingen på elektroteknikens område här ledde till att han flyttade till huvudstaden och grundade Max Sieverts Maskinaffär 1881. Det var en import- och agenturfirma. Den gick mycket bra och sålde bla tysk omspunnen koppartråd till L M Ericsson. Två yngre bröder kunde involveras i verksamheten, Georg 1882 och Ernst 1883. 1884 blev Max Sievert svensk medborgare.

 1888 grundade Max Sievert företaget Alpha i Sundbyberg. Tillverkning av hästskosöm blev en flop och ersattes snabbt av produkter som maskiner, lagermetaller, kondensatorer, pressade bakelitdetaljer för telefon och radio. Max Sievert mötte nu bestämda krav från L M Ericsson på svensk trådtillverkning. I maj nämnda år startade Max Sievert också omspinning av koppartråd i mindre skala; fabriken kom att kallas Trådfabriken. Brodern Ernst, teknikskt kunnig, blev fabriksledare. På efterfrågesidan fanns svagströmsindustrin som krävde överspunnen tråd för främst telefoner, men också radioapparater och liknande. LMEs telefonfabrik blev den stora och omedelbara avnämaren. Statliga Telegrafverket kom in i köparkretsen som större kund något senare. Pris- och produktkatalogen för 1892 visade att sortimentet blivit betydande och var resultatet av anpassning till kundbehoven och produktutveckling.

1895 bildades Max Sieverts Fabriks AB. 1896 sålde Alpha samtliga fasta egendomar till Max Sievert för 72000 kr och som sedan i sin tur året efter sålde det hela till Max Sievert Fabriks AB för 80000 kr. Expansionen krävde ständigt nya fabriksytor. 1910 började tillverkning av blyarmade kablar. Företaget fick då namnet Sieverts Kabelverk.

Så länge svagströmssidan spelade huvudrollen, fram till 1913, var kvinnoandelen bland arbetarna omkring tre fjärdedelar. När tunga sidan, starkströmmen, kom in ökade mansandelen.

Vad vi nu talat om är anläggningar på västra sidan Esplanaden och på tomter som köptes från Anders Petter Löfström 1887, just i lågkonjunktur med en iskall tomtmarknad. På östra sidan Esplanaden, i kvarteret Plåten hade man också tomt. Här byggdes 1898 Järnalpha i hörnet Vasagatan/Esplanaden.

Max Sievert var ledargestalten intill sin död 1913. För kabelverket var han styrelsen, styrelseordföranden och VD. I en person! Brodern Ernst blev därefter VD och ledaren och han gjorde företaget till ett i alla avseenden modernt företag. Max och Ernst är de starka förgrundsfigurerna i svensk kabelindustris tillkomst och utveckling.
 

                                   - Sieur Athos -
 

Källor för avfattande av texter och bildval på denna sida: Sundbybergs Stadsmuseum, Wikipedia, Biografi om Max Sievert, Sieverts Kabelverk 50 år/K Hildebrand, Industriminnen i Sundbyberg 1978/Länsstyrelsen i Stockholms län. Kommunen.

UTVECKLING!

Trådfabriken 1890
Trådfabriken 1890
Max Sievert AB 1899
Max Sievert AB 1899
Sieverts kabelverk 1912
Sieverts kabelverk 1912

De tre bilderna på Max Sieverts anläggningar ovan visar hur fort utvecklingen gick. Trådfabriken hade vid starten 1888 två manliga och 12 kvinnliga anställda. Två år senare var det 16 manliga och 52 anställda.  Sortimenten blev större och produktutveckling ägde rum.

Tillverkningen ökade snabbt som man kan läsa av följande siffror:
1895/95000 kg   1905/375000 kg
1913/1613000 kg

Omsättningen skvallrade också om snabb utveckling:
1895/352500 kr
1905/1315500 kr
1913/3639900 kr

Förskjutning i tillverk-ningen såg ut så här:
1911 såldes 230100 kg bly- och järnarmerade kablar och noterades 460300 kg snören och tråd. 1913 var försäljningen för resp 1062400 kg och 610700 kg. Snören och tråd hade på två år gått ner från två tredjedelar till lite mer än

en tredjedel.

Bilden från Max Sieverts ritning till  AB Alphas fabrik i kvarteret Plåten i hörnet Esplanaden-Vasagatan. Vi är öster om Esplanaden. Ritningen från 1897. Fabriken färdig 1898  och kallades för  "Järnalpha"  för att inte blandas ihop med trådfabriken, "Trådalpha" kallad.
Bilden från Max Sieverts ritning till AB Alphas fabrik i kvarteret Plåten i hörnet Esplanaden-Vasagatan. Vi är öster om Esplanaden. Ritningen från 1897. Fabriken färdig 1898 och kallades för "Järnalpha" för att inte blandas ihop med trådfabriken, "Trådalpha" kallad.
Järnalpha färdig 1898. Mekanisk verkstad. Oförändra yttre in i Signalfanriken. Nu restaurang Public. Se också ingång Signalfabriken under 2025!
Järnalpha färdig 1898. Mekanisk verkstad. Oförändra yttre in i Signalfanriken. Nu restaurang Public. Se också ingång Signalfabriken under 2025!
Bilden är från Trådfabrikens bomullsspinneri 1888. Veckolönen var 15 kr/tim för kvinnor och 19.50/tim för män. Man arbetade 12,5 timmar om dagen. Timlönen var 11-17 öre för kvinnor och 11- 34 öre för män. 1891 i december blev arbetsdagen 10,5 timmar.
Bilden är från Trådfabrikens bomullsspinneri 1888. Veckolönen var 15 kr/tim för kvinnor och 19.50/tim för män. Man arbetade 12,5 timmar om dagen. Timlönen var 11-17 öre för kvinnor och 11- 34 öre för män. 1891 i december blev arbetsdagen 10,5 timmar.




Till vänster: Telefonen Taxen från 1892 var en LME-produkt till vilken Trådfabriken levererade omspunnen koppartråd.
Till höger: Kabelrullar utanför Sieverts Kabelverk får känneteckna den tunga delen/ starkström som växte efter 1910. Asea och andra företag här hemma och utomlands var kunder.