Hej!
Jag tänkte börja presentera mig själv lite kort först. Jag heter alltså Andrea Zwinkels och är född och fostrad i Sundbyberg. Den största delen av min fritid spenderar jag åt att spela fotboll. 2019 tog jag studenten och som många studenter var jag både sugen på att resa och plugga vidare men samtidigt ville jag också fortsätta spela fotboll. Därför drev flyttlasset i augusti över atlanten till USA för att kunna förverkliga det på college. Jag studerar alltså nu på college i USA där jag också spelar fotboll för skolans lag.

Min nuvarande skola heter Limestone University och ligger i en liten stad i South Carolina vid namn Gaffney. Staden är en så kallad ”collegestad” där det största som finns i princip är just universitetet. Skolbyggnaderna är gamla, traditionella och väldigt vackra. Här nedan ser ni till exempel huvudbyggnaden på campus

Huvudbyggnaden på campus
Huvudbyggnaden på campus

Jag bor i år i traditionella korridorer eller dorms som det kallas här. Jag delar rum med en brittisk tjej som också spelar i fotbollslaget. Det är ett litet rum med minimalisk inredning i form av varsin säng, garderob, skrivbord och stol. Toalett och dusch delar vi med ungefär 15 andra tjejer som bor i vår sektion av byggnaden. Byggnaden jag bor i heter Brown Hall och är en av sju dorms på campus.

Brown Hall, dormitory - dorm på campusspråk
Brown Hall, dormitory - dorm på campusspråk
Rummet där jag bor tillsammans  med en brittiska också fotbollsflicka
Rummet där jag bor tillsammans med en brittiska också fotbollsflicka

På Limestone pluggar jag en utbildning som heter ”Health Science – Pre-Physical Therapy”. Det är in princip en utbildning som förbereder en för att komma in på läkarskolan för att legitimera sig till sjukgymnast. Skolsystemet är väldigt annorlunda här jämfört med i Sverige. När man söker in till en skola i Sverige söker man in till en specifik utbildning medan man här söker in till själva skolan och kan välja fritt bland skolans utbildningar utefter vad man vill plugga. Utbildningen i sig skiljer sig också mycket från de svenska då man måste ta en del generella kurser vilket gör att en utbildning som i Sverige hade tagit tre år, här skulle ta fyra år. Man är alltså inte lika specifik i sin utbildning här som i Sverige. Om man tar min utbildning till exempel, jag vill plugga till sjukgymnast vilket i Sverige hade tagit tre år men här behöver man först gå fyra år på college för att därefter på ett antal år på läkarskolan.

Nu till något helt annat. Det här är mitt första år på Limestone University då jag valde att byta skola efter mitt första år för att hitta ett fotbollslag med lite högre nivå. 2020 är ett år som aldrig kommer glömmas och världssituationen just nu är väldigt unik. Från att ha varit hemma i Sverige dem senaste 4,5 månaderna och upplevt pandemin från svensk mark är något helt annat från hur pandemin hanteras här.
Redan på Arlanda var det obligatoriskt att bära mask, vilket jag snabbt skulle komma att vänja mig vid då dem här i USA ska bäras var man än är. Skolan gör allt för att hålla viruset borta från campus. Redan innan alla elever kom till skolan behövde man testa sig för COVID för att kunna bevisa att man inte är en smittbärare. Varje vecka testas ungefär 12,5% av hela skolans elever och lärare för att kunna hålla koll på smittspridningen. I och med pandemin har jag inte så mycket att göra för tillfället utöver att träna och plugga. Även fast skolan bara varit igång i en vecka har jag redan mycket att göra.

Att vara en så kallad college athlete är vanligtvis väldigt roligt och man blir behandlad på ett väldigt proffsigt sätt. Limestone har fantastiska faciliteter med två konstgräsplaner, två gräsplaner, två gym, stora omklädningsrum till alla lagen och mycket mer. På skolan finns det åtminstone fem sjukgymnaster som jobbar nära med lagen för att kunna ge atleter behandling före och efter träning och tävling. Just nu står livet rätt stilla för oss atleter då vi fortfarande väntar på klartecken för att börja träna. Reglerna är inte helt satta än för vilka riktlinjer som bör följas för att det ska vara säkert att starta upp sportverksamheterna igen. Nedan är bilder på ingången till sportkomplexet samt en bild på planen där våra matcher spelas. Tyvärr lär det dröja ett tag till matcher spelas då hela säsongen som vanligtvis spelas under hösten är uppskjuten till i vår.

Entrén till idrottsanläggningarna
Entrén till idrottsanläggningarna
Välkommen till Limestone
Välkommen till Limestone
Fotbollsplanen
Fotbollsplanen

Nästa vecka får vi förhoppningsvis börja träna lite med våra tränare, men det återstår att se. Allt är väldigt ovisst på grund av den rådande pandemin.

Vänlig hälsning
Andrea
 


Andrea Zwinkels från Limestone University
Del 2
 

Hej igen!

Så vad har hänt sen sist? Vi har äntligen fått karttecken att börja träna och har nu varit igång med fotbollsträningar i lite mer än en vecka! Tack vare att senaste omgången av skolans COVID tester var bra/inga stora utbrott fick idrottslagen klartecken att börja dra igång med gemensamma lagträningar. Nu ser schemat alltså ut som så att vi har gym på måndagar och onsdagar, fotbollsträning tisdag och torsdag och löpträning på fredagar. Det är väldigt kontrollerat här av nationella regler hur många timmar i veckan vi får träna för att kunna reglera att atleter inte övertränar.

Även fast vi fått börja träna ser träningarna väldigt annorlunda ut från om världssituationen hade sett annorlunda ut. Vi är bland annat indelade i tre olika träningsgrupper inom laget för att undvika direkt kontakt med för många olika personer och vi måste ha en mask med oss som vi tar på oss när vi har samlingar. Tränarna måste alltid ha sina masker på sig förutom när de är på längre avstånd från oss. Första veckan av träningar var rätt kaosartad. Två tjejer fick åka in till sjukhuset på grund av vätskebrist och en annan tjej drog korsbandet under första träningspasset. Inte förrän under det tredje träningspasset kunde vi alltså genomföra en full träning utan avbrott. Det är väldigt kul att äntligen få spela lite fotboll igen trots de höga temperaturerna och luftfuktigheten. Det gäller verkligen att sköta sin sömn, kost och sitt vätskeintag för att kunna prestera. Efter varje träningspass har vi lyxen att vi får kläderna tvättade åt oss och finns det proteinshakes och proteinbars åt oss i omklädningsrummet. Man blir som sagt behandlad väldigt proffsigt här när man är atlet.

En bild från fotbollsplanen efter ett litet extra träningspass en kväll med en fantastisk solnedgång.
En bild från fotbollsplanen efter ett litet extra träningspass en kväll med en fantastisk solnedgång.

Vi har även hunnit med en så kallad mediadag sen sist där det tas bilder till hemsidan och skolans medier. Nedan är några bilder på mig och några andra tjejer i laget från mediadagen i årets hemmaställ. Laget har en del internationella studenter utöver mig. På bilderna nedan är det bland annat en britt och en tysk med.

I måndags hade vi ledigt då det var Labor Day vilket är en nationell helgdag som firas den första måndagen i september varje år. Då vi inte hade någon skola och vädret var på topp åkte jag och sju andra tjejer från laget hem till en av tjejernas föräldrars hus med pool och umgicks där under dagen. Det var ett fantastiskt hus ute på landsbygden och väldigt kul att komma bort från skolområdet lite och se något nytt!

Till nästa gång! Andrea

 

Andrea Zwinkels från Limestone University

   Del 3

.

Hej!
Här kommer ännu en uppdatering från USA. Såsom i hela världen påverkar COVID-19
vardagen något enormt. För några veckor sen testade jag positivt för viruset efter att min
rumskompis blivit smittad av en klasskompis. Min rumskompis hade oturen att bli rejält sjuk medan jag kom undan med ytterst milda symptom. När man testar positivt för COVID-19 sätts man direkt i isolering och får inte lämna sitt rum eller vara i kontakt med någon annan människa. Maten levereras till dörren av skolan security team. Jag sattes först i karantän då jag varit i direktkontakt med någon som testat positivt för viruset (min rumskompis). Närman sätts i karantän genomför man två COVID tester under två veckorsperioden man sitter i karantän för att kunna hålla koll på om man blivit smittad av viruset. Mitt första test kom tillbaks positivt vilket innebar isolering för mig med. Det blev 10 långa dagar instängd på mittrum med många FaceTime samtal och många timmars skärmtid på telefon och dator. Maten som levererades till dörren var ofta redan kall och sällan aptitlig men då jag knappt gjorde något om dagarna blev jag heller inte så hungrig. Det var en väldigt frustrerande period då jag inte kände mig särskilt sjuk. Det enda symptomet jag tillslut fick var att mitt luktsinne försvann totalt. Inte ens doften av en sån frän doft som från handsprit kunde jag uppfatta och luktsinnet är ännu inte helt tillbaks men det blir gradvis bättre.

Nu är jag dock äntligen ute ur isoleringen och kan röra mig fritt! Alla atletiska verksamheter på skolan behövde ta en paus då det var så många som sattes i karantän och isolering under den perioden jag också behövde göra det men nu är vi igång igen! Innan jag fick börja träna igen behövde jag få ett godkännande av en läkare dock för att se till så att viruset inte påverkat mitt hjärta eller lungor. Efter att ha genomfört ett EKG och några andra tester fick jag godkänt att gradvis återgå till träning. För en person vars liv vanligtvis formas utefter när jag tränar var det en tuff period för mig att inte få utföra någon fysisk aktivitet. Nu har jag dock genomfört skolans 6 olika träningspass för att stegra tillbaks in i vanlig lagträning och är godkänd att göra allt igen! Jag är väldigt tacksam att jag fick så pass lindriga symptom av viruset och att jag utan problem kunde börja träna igen. Nu håller jag bara tummarna för att jag har antikroppar, vilket jag tänkt kolla upp när jag kommer hem till Sverige efter terminens slut.

Rumskamraten Hannah efter ett vått träningspass.
Rumskamraten Hannah efter ett vått träningspass.

Andrea Zwinkels från Limestone University
Del 4 

Hej!

Att vara i USA under november 2020 är en speciell upplevelse på väldigt många sätt. Valet som precis varit har påverkat hela världen. På sätt och vis har det känts som om fler har varit uppmärksamma om resultatet hemma i Sverige än här trots att jag befinner mig i landet som påverkas mest. South Carolina, som är staten min skola ligger i är en väldigt röd stat, vilket märks hyfsat tydligt på de människor jag har runt mig. Med olika flaggor, klädesplagg och klistermärken visar personer var de står i valet. Men som sagt, så tydligt är det inte att folk är involverade i valet. Det pratas nämligen inte så mycket om det och jag personligen undviker helst diskussioner med amerikaner om min politiska ställning då den i många fall skiljer sig från deras. Vanligtvis har jag inga som helst problem att uttrycka min åsikt men just i det här läget känns det tryggare att ta ett steg tillbaks. Trots att jag undviker politiska konversationer märker jag dock ändå oftast vad för politisk ställning mina vänner har. På valdagen kunde lärare ställa in lektioner för att folk skulle kunna åka hem och rösta och alla atletiska aktiviteter var inställda. Därför var jag tillsammans med två andra tjejer från laget hemma hos en annan tjej på kvällen för att äta middag med hennes föräldrar. Det bjöds på en riktig ”southern specialty”. Vi fick friterad kyckling, bönor och mac ’n’ cheese som vi åt på papptallrikar och drickan dracks ur plastmuggar. Trots att de var i full gång att räkna rösterna kom valet inte upp en enda gång under middagen. När jag kom tillbaks till mitt rum på campus satte jag på SVT:s valvaka för att se hur det låg till. Som förväntat var situationen väldigt oviss och det var tydligt att resultatet inte skulle bli klart under kvällen. Personligen kände jag mig orolig kring resultatet och dess konsekvenser oavsett vilken av presidentkandidaterna som skulle ta hem valet. Under resten av veckan har jag lyckats snappa upp små kommentarer om det ännu inte avgjorda valet men fortfarande inga riktiga diskussioner om det. Trots att jag nu känner en lättnad över valresultatet finns det fortfarande en stor oro inom mig kring vad följderna av resultatet kommer bli. Det känns inte som det här valet är avgjort än och att det inte kommer vara slutdiskuterat inom en hyfsat lång framtid med tanke på all rättslig involvering. Hur det här utvecklar sig kommer bli intressant att följa. 

Så här kende det se ut längs gator; hela gatkamten är täckt med skyltar som har med valet att göra
Så här kende det se ut längs gator; hela gatkamten är täckt med skyltar som har med valet att göra

Trots presidentvalet och den pågående pandemin har livet rullat på väldigt normalt de
senaste veckorna. Det har nästan känts som om Coronaviruset har glömts bort här trots att situationen i USA är allt annat än kontrollerad. Var man än går är masken fortfarande med men min uppfattning är att användandet av dem har blivit mindre. På alla lektioner och träningar ska de dock fortfarande vara på. Häromkvällen var jag och några kompisar på en utomhus restaurang som det enligt mig var alldeles för mycket folk på sett ur ett Corona-perspektiv. Det känns väldigt märkligt att restriktionerna och riktlinjerna i Europa blir strängare och strängare för att kunna kontrollera andravågen av viruset medan man här i USA inte ens riktigt kommit förbi första vågen av viruset utan utvecklingen av antal smittade fortsätter att skjuta i skyarna.

Träningspass på gång med ansiktsmask
Träningspass på gång med ansiktsmask

Sedan mitt senaste inlägg har det också varit Halloween vilket är en betydligt mycket större tillställning här än i Sverige. Trots viruset skulle halloween firas. Alla i mitt lag klädde ut sig och firade halloween tillsammans i ett av husen där några av tjejerna i laget bor. Till skillnad från i Sverige där kostymen ska vara läskig kan man här klä ut sig till exakt vad man vill och det får gärna hellre vara roligt än läskigt. Jag tillexempel klädde ut mig till en Alien och två av mina kompisar klädde ut sig till en tjej från Hawaii och en hippie. 

Halloweendags med kompisar. Andrea tv.
Halloweendags med kompisar. Andrea tv.

Nu är det inte långt kvar av min hösttermin. Generellt sätt är terminerna kortare här än i Sverige, alltid 16 veckor oavsett om det är höst eller vår. I år ser det lite speciellt ut dock på grund av COVID-19. Vanligtvis avslutas varje termin med en så kallad ”finals week”, en vecka där man tar slutprov i alla klasser man tagit under terminen. Det är en väldigt tuff vecka som ofta kan innebära upp till 5 prov under en vecka. Om allt hade varit som vanligt hade den veckan infunnit sig på campus och proven hade tagits under lektionstid. Men eftersom det snart är Thanksgiving (en högtid som firas den fjärde torsdagen i november) kommer de flesta åka hem och fira det med sina familjer. Thanksgiving är en väldigt viktig högtid för amerikanerna och inget som skippas. På grund av den rådande situationen vill skolan undvika att vi elever reser till massa olika ställen och eventuellt ta med oss viruset tillbaks till campus. Därför har skolan valt att lägga finals week tidigare i år och att vi skriver proven online. Jag åker därför redan hem om mindre än två veckor vilket nog är tre veckor tidigare än vad jag vanligtvis hade gjort. 
 
Nu återstår endast ett fåtal träningar och sista veckan spenderas åt att göra styrke-, snabbhet- och konditionstest för att kunna ha något att jämföra med när vi kommer tillbaks i januari. Den här terminen har varit en speciell upplevelse. Det ska bli väldigt
skönt att komma hem till Sverige snart och få lite semester.

På återseende och sköna helger! Andrea

 


Andrea Zwinkels från Limestone University
 

Del 5

Hej igen!
Nu är vårterminen i full gång både när det kommer till skola och fotboll. Terminen började igen den 11 januari vilket även fotbollen gjorde. Det var förvånansvärt mycket folk på flygplanen och flygplatserna under min resa tillbaks över Atlanten. Trots att alla bär mask kändes det väldigt konstigt att så många människor är på resande fot under den rådande pandemin. 
Högträning inför seriepremiär
Den här terminen kommer vara väldigt hektisk. Vanligtvis är fotboll en sport som har sin säsong under hösten men på grund av viruset blev vår säsong uppskjuten till vårterminen. Därför ligger vi nu i högträning för att komma i form till seriepremiären som närmar sig. De första två veckorna fick vi endast ha två fotbollsträningar, två konditionspass och två pass på gymmet i veckan. Det må låta som en hel del med som ”college athelte” är det ingenting. Nu har vi nämligen trappat upp träningsmängden och tränar fotboll sex gånger i veckan och tränar på gym två gånger i veckan.
Nitlotten betr träningstider
Då alla sporter som finns på skolan ska ha säsong nu under våren är planerna väldigt upptagna. Vi har dragit nitlotten då det kommer till träningstid och tränar alltså mellan 7–9 på kvällen när det hunnit blivit kallt och mörkt. Jag ska dock inte klaga då jag är glad att vi ens får träna och att vi faktiskt kommer ha en säsong. Under de första träningsveckorna har det spenderats mycket tid åt löpning och vi har även genomfört ett konditionstest. Om man inte klarade minimigränsen för testet blev man utesluten från träning och har man istället fått springa när resten av laget spelat fotboll. Hårda tag alltså här i USA när det kommer till ens fysik. 
Första träningsmatchen den 12e februari - serie om bara åtta matcher
Första träningsmatchen spelas den 12e februari och jag kan försäkra er om att jag och mina lagkamrater räknar ner dagarna! På grund av COVID ser vårens säsong väldigt annorlunda ut. Istället för att spela ungefär 16 matcher totalt under säsongen som man vanligtvis gör är vi i år endast garanterade 8 matcher. Det är för att minska antalet resor och olika personer vi kommer i kontakt med. Innan varje resa måste även hela laget testas. Om ens testresultat inte hunnit komma tillbaks innan avfärd får man inte följa med på bortamatchen. Utöver det testas 25% av laget slumpmässigt även en gång i veckan. Jag var en av de som blev testade förra veckan och fick som tur var tillbaks ett negativt resultat. 

Dramatiska moln över fotbollsplan.
Dramatiska moln över fotbollsplan.

Studierna tar stor del av min tid
Utöver fotbollen så är jag ju i USA för att studera också vilket även det tar upp en väldigt stor del av min tid. Förmiddagarna spenderar jag så gott som alltid i skolans bibliotek. Då delar av utbildningen för tillfället är online spenderas mycket tid åt att lyssna på föreläsningar som är inspelade och resten av tiden spenderas åt att jobba på uppgifter och läxor. En stor anledning till att jag försöker spendera runt två timmar varje förmiddag i biblioteket åt mina studier är för att hålla mig i fas och jobba i förväg just för att jag vet hur mycket tid fotbollen tar och att det bara kommer bli mer tidskrävande när säsongen sätter igång. Jag fungerar även så som person att jag hellre får saker gjort på förmiddagen för att sedan kunna ta det lugnt på eftermiddagen/kvällen innan träningarna.

Studierna tar rätt mycket tid
Studierna tar rätt mycket tid

Glass och snö
Fotbollen och studierna tar nästan all tid så det blir det inte överdrivet mycket tid över men ibland behöver man bara komma ut från rummet och hitta på något utanför skolan. I helgen åkte jag och några kompisar för att köpa glass. Vi lyckades tajma vår lilla utflykt med när det för en gångs skull skulle snöa. Jag hade trott och hoppats att det skulle vara varmare så här års i South Carolina men morgnarna, nätterna och kvällarna är väldigt kalla liksom de dagar då solen inte kollar fram. De lokala amerikanerna blir väldigt glada när det faller några flingor snö då det är väldigt sällsynt för dem medan jag mest väntar på att temperaturerna ska stiga 

Glass och snö
Glass och snö

Nu måste jag återgå till plugget för att sedan gå och äta middag innan kvällens träning.  Vi hörs snart igen!/Andrea
 


Andrea Zwinkels från Limestone University


Del 6


 

Hej!
Livet under denna pandemi har varit väldigt unikt. Antalet PCR test jag tagit i år börjar bli fler än jag kan komma ihåg. Vi testas nämligen innan varje match för att säkerställa att vi är fortsatt friska. Det är väldigt tydliga restriktioner och direktiv gällande vad vi får och inte får göra för att möjliggöra att vi ska få spela vår säsong. Vi får så gott som endast umgås med de vi bor med utanför träningar och personer vi vet testat negativt för COVID. Så gott som alla skolans lag har haft stora COVID utbrott inom lagen vilket för de flesta inneburit uppskjutna eller inställda matcher. Mitt lag har hittills lyckats undvika det (peppar peppar) och har hittills spelat och tränat som planerat. Vi har hunnit spela två träningsmatcher som båda slutat med segrar för oss och har även påbörjat vårens seriespel. Det är en väldigt kort säsong så varje match har väldigt stor betydelse. Det gäller alltså också att hålla sig frisk så man inte missar någon match. Under första matchen var det inte mycket som fungerade för oss och tyvärr förlorade vi matchen med 2-1. De två andra matcherna vi spelat har vi dominerat och vunnit. Vi är nu så gott som halvvägs genom säsongen och redan halvvägs genom terminen. Tiden bara flyger iväg…

Från första träningsmatchen. Längst till höger står Andrea
Från första träningsmatchen. Längst till höger står Andrea

Staden min skola ligger i är inte så anmärkningsvärd. Den är i allmänt sett väldigt liten och det finns så gott som inget att göra här men åker man någon timme från den finns det många fina områden runtomkring. Här om helgen åkte jag med två kompisar en och en halv timme upp i bergen för att vandra lite när vi hade en ledig dag. Tyvärr var vädret inte riktigt på vår sida men det gjorde i alla fall att skogen såg väldigt mystisk och häftig ut. Planen var att hajka upp för ett berg men då det skulle vara väldigt svårt att njuta av utsikten på grund av vädret tog vi oss inte hela vägen till toppen. Utflykter som denna lär vi definitivt göra fler av framöver då de är väldigt COVID säkra, vilket i nuläget är ett måste för oss.

Utfflykt i lite av trollskog
Utfflykt i lite av trollskog

Just nu är det dock rätt bra för min del att det inte finns så mycket att göra då jag har väldigt mycket skolarbete. Jag läser rätt tuffa kurser den här terminen som är väldigt tidskrävande. Nu när våra matcher har satt igång inser man hur mycket planering och disciplin det krävs för att få ihop skolan och idrotten. Det är en utmaning samtidigt som jag är väldigt tacksam att jag fått möjligheten att kombinera båda aktiviteterna. Nu ska jag återgå till mina studier då ett genetikprov stundar i veckan.
Hej så länge, Andrea
 

Andrea från Limestone University

Del 3 vt


 

Hej! Det har varit några väldigt hektiska veckor med ett fullt schema både i skolan och
gällande fotbollen. När skolan drar igång på riktigt här i kombination med att vara i säsong
och spela matcher varje vecka är det inte mycket tid över till annat och när man väl har tid över vill man helst bara ta en tupplur. Och då har inte den här terminen ens varit fylld med så mycket fotboll som det vanligtvis brukar vara, innan COVID så att säga. Vanligtvis spelar vi två matcher om veckan när vi är i säsong, men i år har vi bara haft en i veckan. Säsongen tog snöpligt slut för lite över en vecka sen efter förlust i semifinalen efter en 1–0 förlust. Motståndarlaget gjorde tidigt mål på straff och därefter var det inget av lagen som nätade igen. Domslutet som ledde till straffen går att diskutera vilket är väldigt tydligt när man ser tillbaks på videoinspelningen men tyvärr går det inte att ändra på resultatet…
I det stora hela var laget och vår tränare väldigt nöjda med säsongen och de framsteg vi gjort och ser nu mycket fram emot att spela i höst igen för att kunna göra ännu bättre ifrån oss. Jag personligen hade en fin säsong som toppades med att jag blev utvald till slutspelets elva. I USA gillar dem verkligen att ge ut utmärkelser och det finns priser för allt möjligt.

Bild från kvartsfinalen som vi vann med 2 - 1.  Andrea två i främre raden.
Bild från kvartsfinalen som vi vann med 2 - 1. Andrea två i främre raden.

Vi har tränat fotboll fem gånger i veckan under hela våren samt haft två gympass och en
fotbollsmatch i veckan. Fotbollsmatcher med resorna som hör därtill tar upp väldigt mycket tid men det har helt klart varit mina favoritdagar under våren. Som jag redan nämnde har schemat under våren varit väldigt hektiskt. Det har varit väldigt mycket i skolan då jag tagit på mig många klasser den här terminen då jag visste att vi inte skulle ha lika mycket fotboll som vanligt. Många timmar har spenderats i biblioteket och vid skrivbordet i rummet. Mitt hårda arbete i skolan den här terminen gjorde att jag i veckan blev belönad till Sophmore klassens Biologi Major för läsåret. Som sagt är amerikanerna förtjusta i att ge ut priser men också väldigt bra på att uppmärksamma hårt arbete och fina prestationer. Nu är det inte långt kvar av den här terminen och elever och lärare börjar ladda upp för ”finals week” som här den tuffaste veckan på hela skolåret. Under en veckas period skriver man slutprov för alla kurser man tagit den terminen vilket minst sagt är en utmaning. Det gäller därför att planera sin tid och se till så att man inte skjuter upp pluggandet till sista kvällen.

Bild på mig tv och en lagkompis som fick pris för främsta Senior för hennes major för året. Universitetet i bakgrunden.
Bild på mig tv och en lagkompis som fick pris för främsta Senior för hennes major för året. Universitetet i bakgrunden.

Jag är väldigt lyckligt lottad att bo i USA just nu under denna pandemi då USA har varit
väldigt duktiga på att få ut vaccin till landets invånare. Mina professorer och tränare började för flera veckor sedan redan prata om att de fått sina första doser av vaccinet. För några veckor sen gav South Carolina, staten jag bor i klartecken att alla som är 16 år och äldre nu får vaccinera sig. Jag har därför redan fått min första dos av vaccinet och kommer innan jag åker hem till Sverige för sommaren vara fullt vaccinerad. Jag har också turen att vara i en stat där våren kommer väldigt tidigt. Här har vi knappt några dagar där temperaturen är under 20 grader och solen är framme och värmer så gott som varje dag. Det gör att vi kan sitta utomhus och plugga under dagarna och att shortsen åkte fram redan för någon vecka sen. Vi har många fina vad vi i Sverige skulle se som sommarkvällar. Det är fortfarande några sporter på skolan som spelar matcher som vi andra atleter/studenter gärna supportrar.

Bild från en kväll då skolans  lacrosselag spelade match.
Bild från en kväll då skolans lacrosselag spelade match.

Nu är det som sagt inte långt kvar av terminen men fortfarande mycket skolarbete kvar. Jag sitter just nu i biblioteket och ska försöka beta av några av de sista uppgifterna jag har så jag sedan kan börja plugga inför mina slutprov.

Med bästa hälsnigar /Andrea

Andrea från Limestone University
Del 4 vt



 

Hej!
En väldigt speciell termin...
En väldigt speciell termin är nu slut. Vid det här laget är jag så van vid att bära mask och
att regelbundet bli testad att jag knappt kommer ihåg hur det var innan det här blev det
normala. Jag har tappat räkningen på hur många COVID-19 test jag har gjort och masken tar jag med mig var jag än går. I och för sig har det blivit väldigt mycket slappare med just att bära mask där jag är. I den amerikanska södern verkar det som att folk börjat gå vidare från pandemin och vill leva som vanligt igen. När man går i mataffärer eller på restauranger serman allt fler som inte har mask på sig och ingen kollar snett på en om man inte bär masken,snarare det motsatta. Jag är nu fullt vaccinerad så jag känner mig inte så orolig längre över att bli sjuk men det är fortfarande många som inte är vaccinerade som inte bär mask. Dessa personer har nog i och för sig inte varit trogna maskbärare under hela pandemin.
Mitt sista prov...
Mitt sista prov skrev jag for snart två veckor sen. Efter att proven var klara passade jag och mina kompisar på att njuta av det fina vädret som redan hunnit komma till oss. Att kolla på väderleksrapporterna från Sverige gör att suget att komma hem minskar då vi haft 15–20 grader varmare i USA. Det finns väldigt fina naturområden runtom skolan. Ett ställe vi besökte några gånger mot slutet av terminen är en flod som ligger ungefär 15 minuter från campus. I slutet av ”finals week” var det dags för graduation. Alla skolans elever som tagit examen skulle få sina diplom och däribland fanns ett antal av mina lagkamrater. Ceremonin tog plats på ett high school i samma stad som skolan ligger i. Det var första gången på väldigt länge jag såg en så stor folkskara samlade på samma plats.



 

Platsen för  graduation.
Platsen för graduation.

Efter graduation till Savannah
Efter graduation åkte jag och min tyska roommate hem till en av våra amerikanska
lagkompisar som bor i Savannah (Georgia) för att ha lite riktig semester innan det var dags att åka hem till Europa igen. Vi åkte alltså ungefär 4,5 timme söderut till kusten där vi skulle spendera en vecka i en lägenhet vid stranden. Klimatet längs kusten i Georgia är väldigt annorlunda från det mer berg/skogsklimatet som omringar min skola. Veckan spenderades mestadels på stranden för att avnjuta det fantastiska vädret. Det är väldigt intressant och kul att komma hem till amerikanska familjer och se vad för likheter och olikheter det finns jämtemot vad jag är van vid hemifrån. Amerikaner är generellt sett väldigt generösa, inbjudande och väldigt duktiga på att få en att känna sig som hemma. För mig som är så långt hemifrån och långt ifrån mina trygga punkter är det väldigt skönt att ha en bra relation med familjer i USA också för att ha någon att kunna vända sig till om något skulle hända. Jag blev under veckan alltså bortskämd av min kompis och hennes familj med god mat och familjekänsla.

Savannah ligger i staten Georgia vid kusten.
Savannah ligger i staten Georgia vid kusten.
Solnedång sedd från strandhuset vi bodde i.
Solnedång sedd från strandhuset vi bodde i.

Nu har jag varit hemma i Sverige igen ett tag för att ladda upp och om inför höstterminen.
Skolan drar igång igen i mitten av augusti men eftersom att vi har vår säsong under hösten behöver vi vara tillbaks två veckor tidigare för att ha våran försäsong som innehåller träning, träning och lite mer träning vilket jag ser väldigt mycket fram emot.
Jag avser att vara tillbaka på bloggen i höst.
Skön sommar!
önskar Andrea

Höstterminen 2021 börjar


Höstterminen 2021 börjar

Andrea Zwinkels skriver från Limestone University
#1 höstterminen 2021


 

Hej igen!
Höstterminen är i full gång och likaså fotbollssäsongen. Vi spelar just nu två matcher i veckan och tränar resterande dagar, så schemat är fullspäckat med fotboll vilket jag inte har något som helst emot. Hittills har vi spelat fem matcher varutav alla har slutat i vinst för oss. En stark start alltså men nu gäller det också att fortsätta på det spåret. De matcher vi spelat hittills har bara varit försäsongsmatcher men nu i veckan börjar serien på riktigt vilket ska bli väldigt kul! I veckan åkte vi på årets längsta bortamatch där bussresan tog ungefär 6 timmar för att ta oss dit. En väldigt lång resa men resan hem blev betydligt mycket lättare med en 2–0 vinst i bagaget.

Andreas fotbollslag innan vinsten med 2-0 . Andrea ser vi i  mtten på den främre raden.
Andreas fotbollslag innan vinsten med 2-0 . Andrea ser vi i mtten på den främre raden.
Allt kring fotbollen är väldigt proffsigt här. Omklädningsrummet är förberett för oss innan match med matchkläderna upphängda på alla respektives platser. Under hösten när vi är i säsong spelar vi som sagt två matcher i veckan så efter en match är spelad är det bara att börja ladda om direkt inför nästa match. Kroppen måste vara van vid väldigt hög belastning vilket också är anledningen till att fotbollslagen kommer tillbaka till skolan två veckor innan den faktiska skolstarten för att träna två gånger om dagen.
Här är förberedelserna väldigt viktiga.
Här är förberedelserna väldigt viktiga.

Utöver att spela fotboll spenderar vi mycket tid åt att även kolla på fotboll. Vi och skolans herrlag burkar alltid supporta varandra och vara där och kolla och heja på när de andra spelar. Vädret är fortsatt väldigt skönt här med temperaturer som fortfarande når runt 30 grader dagligen. Det har börjat bli lite kyligt på morgnarna och kvällarna så man märker att ”hösten” börjar komma. ”Hösten” är dock mycket mildare här än hemma i Sverige och som sagt är det fortfarande mycket varmare, jag har fortfarande shorts och t-shirt på mig när jag ska till skolan men en tjocktröja börjar behövas på morgnar och kvällar.

Det är ofta lätt att glömma bort att jag faktiskt går i skolan också trots att jag spenderar så mycket tid åt att spela fotboll. Skolsystemet ser väldigt annorlunda ut här jämfört med hemma i Sverige. Alla som läser samma utbildning läser inte alltid samma kurser på samma gång. Många amerikaner tog redan i high school kurser som räknas för dem på college vilket gör att dem ofta ligger lite före personer som mig som inte alltid varit en del av deras skolsystemet. Man får även som elev vara med och sätta upp ens schema för varje termin så man kan anpassa hur många och hur tuffa klasser man vill läsa respektive termin. Under hösten när vi är i säsong brukar många fotbollsspelare försöka göra sitt schema lite lättare då vi spenderar så mycket tid åt vår sport under hösten medan vi ofta lägger in fler kurser undre våren då vi inte har vår fotbollssäsong då. Trots att jag inte läser så många kurser nu under hösten är det rätt tuffa kurser så jag har fullt upp ändå. Jag har även den här terminen börjat jobba som tutor. Jag jobbar alltså som läxhjälp kan man säga. Vissa dagar är mitt schema så fullspäckat att lunchen måste lagas kvällen innan och packas med i ryggsäcken klockan åtta på morgonen för att jag inte kommer komma tillbaka till rummet förens efter träningen som slutar klockan fem på eftermiddagen. Jag klagar dock inte på att ha mycket för mig, speciellt inte efter en så lång period av oklarheter under vilken vi knappt fått spela fotboll på grund av dem rådande omständigheterna. 

På återshörande Andrea


 

  Andrea skriver från Limestone University

Blogginlägg #2 höstterminen 2021

Hej igen!
Tiden går väldigt fort här med konstant fullspäckade scheman. Sedan mitt senaste inlägg har jag inte gjort så mycket mer än att spela fotboll, plugga och jobba men det är vardagen här som jag inte har något emot. Säsongen har gått helt okej hittills. Vi har en del tuffa motståndare i vår serie som har varit de matcher vi inte haft resultatet på vår sida trots jämna matcher. Säsongen lider nu mot sitt slut vilket betyder att det snart är dags för slutspel. Det lag som efter säsongen har flest poäng är nämligen inte det lag som vinner allt. De åtta bästa lagen i serien spelar slutspel mot varandra. Det lag som går vinnande ur den turneringen går därefter vidare till de nationella slutspelen. Förhoppningsvis är det något jag och mitt lag kan uppnå men det återstår fortfarande att se.

Laget innan match.
Laget innan match.

I mitt lag har vi en salig blandning av kulturer och nationaliteter. I vår startelva brukar det
inte finnas mer än två amerikaner. Resten av oss kommer från Tyskland, England, Österrike, Danmark, Japan och Sverige såklart också. Man märker ofta att vi européer har lite annan chargong och kultur än amerikanerna. Britternas engelska och allmänna sätt att prata skiljer sig också från amerikanernas. Ibland kan de säga saker som kan tolkas som väldigt hårda men det är bara deras sätt att prata på och det vokabulär de använder. Även min tränare är från England så även hans sätt att uttrycka sig skiljer sig från andra. Den svåraste att kommunicera med är dock min japanska lagkamrat vars engelska inte alls är bra. Det är hennes första år här så hon håller fortfarande på att vänja sig och anpassa sig till ett helt nytt land där man pratar ett helt annat språk som hon inte behärskar. Vi i laget stöttar henne väldigt mycket när det kommer till skolarbete för det är som sagt väldigt tufft språkmässigt. Det är lite komplicerat att spela med henne med tanke på att det är svårt att kommunicera med varandra. Jag personligen märker att jag kommer bäst överens/har mest gemensamt med mina tyska och min danska lagkamrat. Jag tror det mycket är för att våra kulturer liknar varandra mest.

Bästa hälsningar och på återseende
Andrea
 

Lite kort om mig: 25-årig universitetsstudent som är born and raised i kära Sumpan. Gör en utbytestermin i Tokyo.
Lite närmre: namnet är Douglas Simonsson, son till Håkan Simonsson som driver Kåges Herr tillsammans med kusinen Arne. Så till bloggen.

Har nyligen flyttat till Japan för att göra en utbytestermin i Tokyo. Häng med på min resa!

Låt mig bara börja med att säga WOW, vilken stad! Jag har aldrig besökt en plats som är så visuellt stimulerande som Tokyo. Kontrasterna mellan dag och kväll är otroligt häftiga.

Under kvällen förvandlas Tokyo till en plats som efterliknar en häftig scen från "Blade Runner". Neonljus lyser längs gatorna, musik spelas från olika håll samtidigt som människor samlas kring barer och restauranger. Tokyo by night präglas av en futuristiskt känsla och är en plats som aldrig sover. Trots den

Under kvällen förvandlas Tokyo till en plats som efterliknar en häftig scen från "Blade Runner".
Under kvällen förvandlas Tokyo till en plats som efterliknar en häftig scen från "Blade Runner".

futuristiska  känslan lyckas Tokyo ändå behålla en traditionell känsla, och det märks mest av under dagtid. Detta i form av vackra tempel, välbevarade skogsområden i form av parker och en artighetskultur som existerat i flera århundraden. Jag har blivit så välbemött under mina tre veckor här.  Jag hade läst en del om Japans artighetskultur och otroliga service, och jag kan säga att det verkligen stämmer. Trots att de kan vara lite blyga och ha begränsad engelska så är de så otroligt nyfikna och trevliga. Tar man intiativ får man så otroligt mycket tillbaka. Jag är en person som trivs att hamna i situationer där man lär känna nya människor, trots språkbarriärer. Just därför älskar jag att vandra runt utan navigering, och gå förbi lokala restauranger eller små pubar i smala bakgator och slutligen hamna i någon häftig japansk sylta. På det sättet har jag lärt känna många japaner, och

Just därför älskar jag att vandra runt utan navigering och gå...och slutligen hamna i någon häftig japansk sylta
Just därför älskar jag att vandra runt utan navigering och gå...och slutligen hamna i någon häftig japansk sylta

trots deras begränsade engelska så har vi haft otroligt roligt tillsammans. Jag har även haft väldigt givande konversationer där vi lärt varandra om våra respektive kulturer.

Maten är också helt fantastisk. Japaner är hårt arbetande och oavsett vilket arbetsområde dom jobbar inom så strävar de alltid efter perfektion. Sushi, Yakiniku, Ramen och Tonkatsu är bara ett fåtal fantastiska rätter som Japan har att erbjuda. Men det får jag skriva om nästa gång! Om du har några önskemål eller frågor så mejla dem gärna till
douglas_s@live.se så ska jag försöka svara snarast möjligt.
 
                                             Konnichiwa! Douglas

Japansk Ordlista:
Arigato - Tack
Konnichiwa: Hej
Tomodachi: Kompis

10 nov -19

Det har gått en månad sedan jag flyttade till Tokyo. Jag måste säga att det har gått otroligt snabbt med tanke på den omställning jag varit med om. Att flytta till ett främmande land i en kontinent jag aldrig tidigare besökt har varit otroligt spännande! Jag upptäcker något nytt varje dag och lär mig konstant om livsstilen här i Japan. Jag har turen att studera på ett universitet (Sophia University) som är fantastiskt mångkulturellt.  Där har jag lärt känna japaner, men även folk från hela världen. Jag tycker verkligen detta kulturella utbyte är fantastiskt. Det är kul att kunna berätta om Sverige och hur vi tänker och lever, och sedan få en större förståelse över tankesättet och livet här i Japan.  Det ger även en bra möjlighet att öppna upp folks världsbild och lära sig av varandra. Det känns chockerande, men samtidigt fint och ansvarsfullt varje gång någon berättar att de aldrig träffat eller haft en svensk/europeisk kompis förut. 

Jag måste även berätta att jag äntligen har fått ett boende här i Tokyo. De två första veckorna bodde jag på ett hostel. Det var otroligt kul eftersom det var under rugby-VM. Många av gästerna var alltså här för att stötta deras respektive nationer. Jag lärde känna en massa folk från Irland, Australien och Sydafrika bland annat. Det var första gången jag bodde på ett hostel helt ensam. Jag måste berätta att det var bland det bästa valet jag gjort. Att resa ensam är otroligt givande och får en att inse hur man själv är ansvarig för sina erfarenheter. Folk på hotellet har även samma mentalitet, man bor där för att lära känna folk. Men efter två veckor av alldeles för lite privacy och många sena kvällar ute på stan kände jag att det var dags att hitta lite mer stabilitet. 

Det var då jag hittade ett företag som heter Oak House. Oak House är ett företag som riktar sig mot unga människor, både japaner och internationella människor som vill bo i en social miljö och lära känna nya människor. Jag bor i en härlig Social Residence med 50 rum. Vi delar på att gigantiskt kök och en härlig lounge. Utöver det har vi ett musikrum där vi ibland sjunger karaoke, ett gym och även en jacuzzi. Det är verkligen magiskt. Vi har bokstavligen människor från alla kontinenter (förutom Antarktis såklart heeheheh)  och när vi inte planerar äventyr hänger vi i loungen och pratar om allt mellan himmel och jord. 

Mina underbara vänner jag bor med i mitt “Share House”. Här sitter jag med folk från Mexiko, Brasilien, Frankrike, Australien, Portugal och USA och spelar Super Smash Bros, ett spel från spelutvecklaren Nintendo.
Mina underbara vänner jag bor med i mitt “Share House”. Här sitter jag med folk från Mexiko, Brasilien, Frankrike, Australien, Portugal och USA och spelar Super Smash Bros, ett spel från spelutvecklaren Nintendo.
Ännu en bild på mitt boende. Här hade vi en gemensam middag med japansk mat. Vi gjorde "Hot Pot"
Ännu en bild på mitt boende. Här hade vi en gemensam middag med japansk mat. Vi gjorde "Hot Pot"

En grej som jag tycker är otroligt intressant är japanernas respekt och artighet. Väldigt ofta har de gjort det extra för att hjälpa mig eller få mig att känna mig välkommen. Det uppskattar jag så otroligt mycket. Tanken är god, dock så kan det bli ett problem när deras artighet begränsar dem från att uttrycka vad de känner eller tänker. Det har hänt att man inte följt någon av de vanliga normerna i vardagslivet här på grund av brist på kunskap. Då tror folk att man inte bryr sig men man vet bara inte reglerna.

Två av mina otroligt sköna japanska kompisar. Han närmast mig studerade jag med i England. Nu jobbar han för ett företag i Tokyo. VI brukar alltid bege oss på olika härliga äventyr. Är så tacksam att jag har japanska vänner som lär mig om kulturen och tar mig till häftiga ställen.
Två av mina otroligt sköna japanska kompisar. Han närmast mig studerade jag med i England. Nu jobbar han för ett företag i Tokyo. VI brukar alltid bege oss på olika härliga äventyr. Är så tacksam att jag har japanska vänner som lär mig om kulturen och tar mig till häftiga ställen.
Två kompisar från universitetet. Vi drog till Shimokitazawa som är den lite mer bohemiska sidan av Tokyo med second hand-butiker och andra unika affärer.
Två kompisar från universitetet. Vi drog till Shimokitazawa som är den lite mer bohemiska sidan av Tokyo med second hand-butiker och andra unika affärer.

Att promenera runt i en av de stora kvarteren som Shibuya, Shinjuku eller Harajuku är som att ta en promenad in i en sci fi film. Du har verkligen en hel värld i varje kvarter som väntar på att bli upptäckt. Jag älskar att ta mig in till stan med en kompis och hamna i någon lokalbar i en bakgata eller svänga förbi någon restaurang. 

Konnichiwa Douglas

23 nov -19


För drygt lite mer än en vecka sedan hade jag min kära pappa och lillebror på besök. Kändes så otroligt underbart att ha en del av familjen här under den veckan. Det fick mig att inse hur tacksam jag är över att ha en så otroligt bra familj. Att få visa dem runt den staden jag blivit så förtjust i var fantastiskt det med! Vi drog på en del äventyr och hamnade i ett par grymma matställen samt bakgator med häftiga barer.

Fr v Bröderna Douglas och James samt pappa Håkan  snackar kvällens nöjesstrategi. Bakom dem ligger världens största övergångsställe, Shibuya Crossing.
Fr v Bröderna Douglas och James samt pappa Håkan snackar kvällens nöjesstrategi. Bakom dem ligger världens största övergångsställe, Shibuya Crossing.

När det kommer till maten vi åt så hade vi en otroligt bra matupplevelse tillsammans. Till skillnad från Sverige, där Yakiniku oftast associeras med maträtt (ris och entrecote) är Yakiniku i Japan namnet för ett särskilt sätt att steka olika typer av kött. Om man översätter det till svenska så betyder Yakiniku stekt kött.

En av de absolut största höjdpunkterna på resan måste nog ha varit New York Bar i Shinjuku. Den låg på 54:e Våningen i hotellkedjan The Hyatt. För dem som inte vet så har filmen “Lost in Translation” spelat in en episk barscen där de två protagonisterna träffas (Scarlett Johansson och Bill Murray; stort Oscarsbelönad). Efter filmen släpptes tidigt 2000-tal har baren blivit något utav en ikonisk plats där filmälskare och andra passionerade människor drömt om att ha tagit sig dit.

Där satt vi. Jag, pappa och lillebror, med varsin cocktail i handen, otroligt härlig livemusik från ett grymt bra jazzband samtidigt som vi såg ut över Tokyos skyline. Det var en otroligt underbar stund att dela tillsammans.
Där satt vi. Jag, pappa och lillebror, med varsin cocktail i handen, otroligt härlig livemusik från ett grymt bra jazzband samtidigt som vi såg ut över Tokyos skyline. Det var en otroligt underbar stund att dela tillsammans.
Här en bild på "Grabbarna Grus" i väntan på hissen som tog oss upp till den mirakulösa baren högst upp, 54e våningen på The Hyatt.
Här en bild på "Grabbarna Grus" i väntan på hissen som tog oss upp till den mirakulösa baren högst upp, 54e våningen på The Hyatt.
På bilden ovan ser ni mig och James steka på lite godbitar. Måste säga att köttet var av yttersta klass. Vi valde “Tabehodai” som ungefär översätts till “All you can eat buffet”. Vi åt bla. wagyu-bitar, stekta räkor, sidfläsk och entrecote. Det kostade drygt 350 SEK per person men man fick verkligen valuta för pengarna.
På bilden ovan ser ni mig och James steka på lite godbitar. Måste säga att köttet var av yttersta klass. Vi valde “Tabehodai” som ungefär översätts till “All you can eat buffet”. Vi åt bla. wagyu-bitar, stekta räkor, sidfläsk och entrecote. Det kostade drygt 350 SEK per person men man fick verkligen valuta för pengarna.

Restaurangen vi var på var otroligt autentisk. Vi blev placerade i en hörna där man var tvungen att ta av sig skorna innan man sitter ner, och man sitter på något mjukt underlag istället för stolar, som vi oftast är vana med där hemma. Servicen var otrolig och alla som jobbade där var riktigt trevliga. Vi blev polare med en av grabbarna som jobbade där och bad oss komma tillbaka.

En annan kul grej var när grabbarna Simonsson tog några öl med mina universitetskompisar. Vi vandrade runt till lite olika ställen men hamnade slutligen på en brittisk pub. Skulle föredragit något japanskt med mer känsla, men det blev inte så just den dagen. Otroligt kul likaväl!
En annan kul grej var när grabbarna Simonsson tog några öl med mina universitetskompisar. Vi vandrade runt till lite olika ställen men hamnade slutligen på en brittisk pub. Skulle föredragit något japanskt med mer känsla, men det blev inte så just den dagen. Otroligt kul likaväl!

Arigato, Konnichiwa ありがと


Blogginlägg nummer 4!

Wow, vi är redan i december.. Har spenderat drygt halva min utbytesperiod i Japan, och det känns helt overkligt. Tiden flyger verkligen förbi när man har roligt och ständigt är omgiven av nya saker och underbara människor. Vädret här är betydligt bättre än hemma i Sverige, och jag trivs verkligen otroligt bra här. Sanningen är att jag är långt ifrån redo att åka hem och påbörja vad förmodligen kommer bli min sista termin som student. Det finns så mycket saker jag vill göra, platser jag vill besöka och minnen jag vill skapa innan jag drar hem - men jag känner för första gången att jag inte har hur mycket tid som helst här. Jag har en lista på en del saker jag vill göra och åstadkomma innan jag åker hem. Samtidigt vill jag inte planera allt för mycket och även lämna tid åt spontana planer.

Jag har alla fall haft turen att besöka Kamakura. Kamakura är en kuststad sydväst om Tokyo. Det är en otroligt vacker plats som präglas buddhistiska Zen-tempel and Shinto tempel. Kamakura ger en bild av den traditionella delen av Japans kultur, främst pågrund av de vackra tempel och den rika historia som finns där.

Från vänster i galleriet:

En bild på min kompis från Australien med Tsurugaoka Hachimangu i bakgrunden - ett av Kamakuras vackra tempel. I mitten ett tempel i kvällsbelysning.
Bilden th: Lite lokala klassiker från Kamakura-området. Stekt fläskkött över marinad och massa vitlök. I lilla skålen har vi färsk bläckfisk. Supergott!



Blogginlägg 5

Jag och min australienska polare lyckades smita iväg från plugget under Tokyos vinterkyla till en varmare destination: Taipei, Taiwan. Låt mig börja med att säga att jag älskade Taipei. Trots stadens lilla storlek så fanns det otroligt mycket att göra.

Tunnelbanesystemet fungerar utmärkt och är enkel att använda när man ska ta sig runt till de olika områdena. Maten är för övrig väldigt billig och vi åt riktigt smarriga grejer. En av de bästa måltiderna var “Shabu Shabu” och är en sorts köttgryta med alla möjliga smaker. Du får även beställa med kött som du sedan doppar i grytan för att laga den, och sedan äta med ris, grönsaker och svamp. 

Jag får inte heller glömma bort alla Nattmarknader vi besökte.  Det finns ett flertal besöksvärda nattmarknader i Taipei. Några specialiserar sig enbart på mat medans andra erbjuder allt från mat till kläder. FInns allt från lokala delikatesser till skaldjur och kött.

En eloge till alla underbara taiwaneser vi träffade på under vår visit. Har inte träffat på så otroligt hjälpsamma, nyfikna och härliga människor på länge. Vare sig vi var vilsna i tunnelbanan eller promenerade till en restaurang eller bar var folk nyfikna och ville gärna börja prata med oss. Vi fick typ 20 nya polare under resan och med dagens teknologi är det lätt att behålla kontakt med dem. Ett fint minne vi tar med oss var när vi hyrde cyklar och utforskade staden (Rekommenderas verkligen om ni åker till Taiwan). När vi väl cyklat runt ett bra tag var vi tvungna att lämna tillbaka dem vid en cykelstation. De är placerade lite överallt i stan men kan vara svårt att hitta om man inte vet var man befinner sig. Eftersom man betalar per minut så måste man hitta en station. Tillslut ser vi två unga kids som sjävla har cyklar, så vi frågar de vart man kan lämna in dem någonstans. De ber oss följa med dem, så vi fyra åker runt i Taiwans härliga bakgator på äventyr efter en cykelstation. När vi väl kom fram visade vi vår tacksamhet och de ville ha bilder med oss. Shout out till de grymma grabbarna!

Det går inte att skriva ett inlägg utan att nämna en av Taiwans absolut största legender. Vi hade turen att träffa på honom när vi drog till en traditionell vattenkälla utomhus. Det var jag och min kompis, och drygt 40 äldre taiwaneser som alternerade mellan fyra olika vattenkälllor med olika temperaturer. Snacka om en kulturell upplevelse! Det kostade drygt 30 spänn att gå in. Det var efter någon dryg halvtimme vi träffade Chen, en 80-årig taiwanes som hade varit utbytesstudent i Europa och besökt Sverige mer än 50 år sedan. Han hade grymma och riktigt roliga berättelser från hans resor i Europa och framförallt Sverige, men de kan jag inte dela med mig här.

Med mina studiekompisar som var med på Taiwan-resan.
Med mina studiekompisar som var med på Taiwan-resan.

Taipei har otroligt många hikingspår som ger en otroligt bra motion men även en vacker vy över staden. Den mest kända är Elephant Hiking Trail. Bilden nedan.

Den högsta byggnaden till vänster heter Taipei101, vilket också är namnet på området och tågstationen nära byggnaden. Det området har fullt med barer och restaurangen. På kvällen blir detta områpde en samlingsplats för ungdomar som vill festa, träffa polare eller helt enkelt se vad kvällen har ett erbjuda. 

Utöver Taipei reste vi till Jioufen. Det är en liten mindre stad som präglas av traditionella tehus, röda ljuslyktor, street food och en “old town”. Bilden nedan. Det var otroligt vackert och rekommenderas, trots den enorma turismen som tagit staden med storm. Denne reseplats är väldigt populär bland japaner. En stor anledning är på grund av anime-filmen “Spirited Away” som är regisserad av japanska regissören Miyazaki. Den här Oscarsbelönade filmen sägs ha tagit otroligt mycket inspiration från staden Jiufen, och det finns tydliga likheter mellan konsten i filmen och den arkitektur och känsla som stades präglas av.

Låt mig avsluta detta inlägg med att återigen understryka hur underbara människorna var i Taipei. Jag rekommenderar verkligen Taipei till alla som vill upptäcka en härlig kultur med trevliga människor!

Konnichiwa Douglas



Inlägg 6

Traditionellt sätt är Japan uppdelat i 8 regioner. Framtills nyligen hade jag endast besökt en av Japans regioner, nämligen Kanto. Det är där Tokyo befinner sig i och jag naturligtvis bor. Tack vare de underbara människorna jag träffat under mitt utbyte så har jag fått möjligheten att besöka Kansai med japanska vänner, vilket gett mig en mer autentisk upplevelse. För dem som inte vet så är Kansai en av Japans regioner och innehåller bland annat tre av de största städerna i Japan; Osaka, Kyoto och Kobe). Men innan jag ger mig in på mina äventyr i bland annat Osaka och Nara så vill jag passa på att berätta om vilka jag reste dit med och besöken där. Jag reste till Kansai tillsammans med två vänner från universitetet. Sari är från Tokyo och Ayane kommer från Osaka, som är en av städerna vi besökte. De är otroligt härliga tjejer som jag alltid har roligt med, vare sig det är på lektionen eller när vi reser. Min första destination i Kansai var Osaka. Där bodde vi i drygt 4 dagar i en lägenhet vi fixat genom AirBnB

Här är jag och mina kompisar i Dotonburi, ett av Osakas absolut kändaste områden. Här kryllar det av restauranger, butiker och sköna barer.
Här är jag och mina kompisar i Dotonburi, ett av Osakas absolut kändaste områden. Här kryllar det av restauranger, butiker och sköna barer.

Osakas befolkning har en annan jargong än folket i Tokyo. De är kända för att att vara öppnare och varma, vilket skiljer sig från uppfattningen man har av Tokyobor, som brukar vara mer för sig själva och upptagna i sitt. Det var även intrycket jag fick under tiden jag var där. Det var enkelt att få kontakt med folk. För att illustrera ett exempel så vill jag nämna pizzerian bredvid byggnaden vi bodde i. Pizzerian ägdes av en ung japan som hade studerat för att bli kock, och hade en otrolig passion för pizza. Vi beställde en pizza för att testa och det var bland de godaste jag ätit. Hans passionerade sätt att berätta om hans tid i Italien och hur han kom att älska att göra pizza var väldigt inspirerande.

En av de bästa matupplevelserna var Izakaya Toyo. Den traditionella restaurangen/baren drivs av en legend vid namnet Toyo som uppmärksammats av Netflix där han är med i en episod på serien Street Food. I serien berättar han om hans tuffa väg till framgång. Han hade alltid drömt om att öppna upp något eget men gick igenom en del tuffa motgångar. Trots det lyckades han och driver än idag sin charmiga izakaya. Kunderna består av många stammisar, men även besökare från hela världen som läst om hans izakaya eller sett honom på Netflix.

Ovan och nedan: Toyos mat var riktigt god. Det serverades sushi, grillad ål, färsk sashimitonfisk och annat gott.
Ovan och nedan: Toyos mat var riktigt god. Det serverades sushi, grillad ål, färsk sashimitonfisk och annat gott.
Lilla jag framför Osaka Castle. Det här slottet är ett av de mest ikoniska slotten i Japan.
Lilla jag framför Osaka Castle. Det här slottet är ett av de mest ikoniska slotten i Japan.
Danssteg med en av mina universitetsvänner på Osaka-street
Danssteg med en av mina universitetsvänner på Osaka-street

Ungefär här slutar mitt äventyr med mina två universitetskompisar i Osaka, men för mig fortsatte resan lite ängre. I nästa inlägg fortsätter jag att berätta om min vistelse i Kansai-regionen och besöken i både Koyoto och Nara.

Konnichiwa Douglas

Inlägg 8

Tjena! Även om några veckor har gått sedan årskiftet ville jag gör ett inlägg om min sista vecka under 2019. Jag hade min kompis Patrik på besök. Patrik är precis som mig född och uppvuxen i kära Sundbyberg. Vi har delat otroligt många minnen med varandra sedan barnsben och vi brukar alltid besöka varandra när vi besöker eller bor i nya ställen. Patrik läser veterinär i Polen, och hade turen att hitta tid att besöka mig under Jullovet.

Låt mig bara säga att maten vi åt under tiden han var här var heeeeelt fenomenal.

Vi besökte även Odaiba, som är ett område i södra Tokyo nära hamnen. Odaiba har en otroligt härlig kustpromenad med lite allt möjligt. Från Odaiba kan man se Rainbow Bridge och Tokyo Tower. Båda de är landmärken här i Tokyo. Längs promenaden hade de härliga tält där man kunde hänga och mysa. Bra dejtställe om man vill ta hit någon tjej ;)

Tokyo Tower ser ni nedan. Det är jag och en annan polare som jag bor med tillsammans i min korridor.

Bilden nedan är tagen från sista kvällen under 2019, nämligen nyårsafton. Vi firade nyår i en otroligt stor Nattklubb med över 5000 besökare. Snacka om en oförglömlig kväll!


Konnichiwa Douglas
 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Scrolla ner till önskad del!
Aktuellt 2021 Ht andra inlägget