I tidningsklipp och i Ny Illustrerad Tidning från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kallar man inte sällan skyskrapa för skyskrapare. Klipptexter och tecknade bilder hämtade ur Ny Illustrerad Tidning 1892. Klippta texter är blå. Källa: Sundbybergs Museum

SKYSKRAPORNAS FÖDELSEORT ANSES VARA CHICAGO

Termen skyskrapa användes först under 1880-talet, kort efter det att de första 10-20 våningshusen byggts.

Att Chicago blev först med skyskrapor tillskrivs en rad faktorer. Hit hör:

Den stora branden 1871, då hela city brann ner samt utvecklingen av

Byggstrukturer i stål (Bessemer/Kelly/stålprocesser)

Centralvärme

Elektriska vatten-/varmvattenpumpar

Hissar

Telefoni och dessutom och inte minst

Massinvandringen

Ekonomiska förutsättningar – period av investeringar och mark-/egendoms-boom.

Idag är det fråga om "supertallest" världen över. Datorer simulerar och kalkylerar och vi har fått skrapare rejält höga och med helt nya former. Högst 2010: Burj Khalif, Dubai, United Arab Emirates, 2,717 ft, 828 m! Bland höga i utveckling: Shanghai World Financial Center, 1614 ft eller 492 meter. Surprise-spiror kan nog göra den ännu högre. Projekt på is resp på idéstadiet: Chicago Spire, tänkt bli 610 meter (bygget avbrutet 2008; inget byggt ovan jord); Guangzhou TV & Sightseeing Tower, Kina, skissat till 610 meter.

NÅGRA AV DE FÖRSTA SKYSCRAPES, SKYSKRAPARE, 1885 - 1900

DRÖMMEN ATT BO NÄRA ELLER OVAN MOLNEN

Att bo nära eller ovan molnen är en dröm som många av oss har. Här kan inte skyskrapare byggas. Möjligen kunde nu aktuella projekt ha kallats så om de tillhört 1800-talets slut i Chicago.

Här i Sundbyberg finns det begränsningar, bla får byggnaderna inte överskrida

59 meter över nollplanet av flygsäkerhetsskäl. Det innebär i praktiken 16 våningar maximalt. Med vår byggnadsstruktur måste hus i nämnda höjd också noga synas från stadsestetisk synpunkt och så sker också i den demokratiska planprocessen i stan. Andra begränsande faktorer kan vara förutsättningarna att få hyresgäster, konjunkturen, kostnader, möjlig avkastning mm. Makt, rikedom, framgång, mod är inget som hjälper oss med några skyskrapor här. Möjligen kan det gälla dem som flyttar in i de nya punkt- och höghusen här.

I stan finns tre projekt varav ett är bygglovsfärdigt sen länge och som ska stå färdigt 2013/14. De övriga två befinner sig på bygglovs-/byggstartsstadiet respektive mera på idéstadiet. Se text th och bilder nedan!

Till vänster idéskiss för 16-våningspunkthus där Esplanaden möter Landsvägen, eller i direkt anslutning till kvarteret Banken, kallat Bananen. Idéhuset har spetsen mot Bälsta bro och kanske blir det kallat "Bananskaftet". Till höger Wallstams spektakulära höghus vid Tuletorget. 16 våningar höga. Bild från Kommunens hemsida resp från Wallenstams hemsida/Press. Bilder från Staden.

                                             - Sieur Athos -

NEDAN STATUS WALLENSTAMS TVÅ HÖGHUS PER 16 JUNI
RESP 4 NOVEMBER 2013

DET HANDLAR OM
ATTRAKTION & LUST

Från ett samtal med

Janne Sandahl
Ordföranden i Sundbybergs Stadskärneförening.

Köpstråk Sundbyberg är Föreningens namn utåt, t ex i marknadsföring. Föreningen är ideell och syftet är att verka för en trivsam och attraktiv stadskärna och ge förslag och synpunkter beträffande stadskärnans utveckling.

Föreningen har 90-talet medlemmar, bla detaljister, krögare, fastighetsägare, fastighetsförvaltare och banker. Sundbybergs Stad är också medlem, liksom ett antal fristående aktörer som ser värdet av en bra stad.

I åtta år har Du varit ordförande för Sundbybergs Stadskärneförening. Vad är det viktigaste som uppnåtts under den tiden?

Det är den goda sammanhållningen mellan parterna och en stark centrumledning. Jag är lite missbelåten med den fysiska anpassningen
i stan, där stora projekt som det nu överspelade Lorry, spårvägen och tunneln för järnvägen fördröjt andra åtgärder beträffande centrum.

Föreningen har under åren arbetat med visionen för stadens långsiktiga utveckling mot bakgrund av tilltänkta större projekt och den starkt växande nordöstra regionen, vårt närområde.

Och hur ser Föreningens mål eller uppgifter ut i år?

De tre eventen, som vi vant oss vid och som varit framgångar, genomförs som vanligt tillsammans med Lions; det handlar alltså om Vårmarknaden, Kräft- och surströmmingsskivan samt Julmarknaden. Dessutom syns eller deltar Föreningen i flera olika sammanhang såsom på Nationaldagen. Vi arrangerar också mindre events då och då.

Vi ska försöka stötta medlemmarna på Landsvägen där Tvärbanebygget ger långvariga och skiftande störningar. Skyltar och banderoller har satts upp för att försöka lotsa kunder/besökare rätt från början. Vi har gått ut med annonskampanjer.
Föreningsstyrelsen har beslutat att dra igång en särskild arbetsgrupp, "Landsvägen", som ska försöka skapa ytterligare förslag till åtgärder i syfte förbättra tillgänglighet och attraktivitet. Spårvägen blir inte fullt klar förrän i mitten av 2013*), så det gäller för berörda verksamheter att hålla ut.

En viktig fråga är marknadsföring där vi kommer att fortsätta och utveckla verksamheten med TV, gammelmedia och nya media.

Vi för också tillsammans med staden samtal om ett angeläget utvecklingsprogram för centrum de närmsta åren.

Blir det inte lätt så i en heterogen förening av det här slaget att en del "springer omkring i filttofflor"?

Nej, inte alls. All erfarenhet här såväl som i övriga Europa visar att långsiktigt
och tålmodigt samarbete är det enda möjliga. Det måste dras åt samma håll annars blir det ingenting uträttat.

Kan dåliga trottoarer; dålig snöröjning o sandning; inga offentliga toaletter; svårt finna parkeringsplats; öppethållande som ej kan samordnas mm bidra till att skapa den attraktion och lust som måste kunna tillskrivas en stadskärna av klass?

Den här delen har tyvärr fördröjts av skäl som antyds ovan. Men vi knyter nu mycket starka förhoppningar till det mera kortsiktiga program som diskuteras fram med staden om miljö- och upprustningsåtgärder på köpgatorna på båda sidor järnvägen. Kan man fullfölja de åtgärder vi önskar till 2013-14 då spårvägen och bla Signalfabriken är färdiga och entrémiljöerna börjar bli vad som planerats, så kommer stadskärnan med sin småstadskaraktär, det blandade butiks- och serviceutbudet och med alltfler mötesplatser, förhoppningsvis bla fler musikcaféer, bli mycket attraktiv.

Närmare 2015 har Stora Ursvik 11000 invånare och ligger i periferin. Från ovan ser den nya stadsdelen ut som en amerikansk förort där bilen är nödvändig. Blir stadsdelen att räkna med som underlag för handel och service i själva stadskärnan?

Jodå, litet grann, men Kista Galleria kommer att ligga frestande nära. Men vår stadskärna har trumf på hand för sundbybergare, som kan gå och handla där
samtidigt som man besöker andra sundbybergsnyttigheter.

Du säger i ditt sommarbrev till föreningens nittiotalet medlemmar att
"Sundbyberg håller på att utvecklas till nordvästra Stockholms stadskärna". Hur stort omland har stan och vad kan det betyda för tex handeln? Och vad kan Tvärbanan tillföra av köpare då den är klar.

I vårt närområde, inklusive delar av grannkommunerna, sker en stark tillväxt;
man bygger väldigt mycket. Det handlar om ett influensområde med ca 200 000 invånare, som alltså kan attraheras av vår Stadskärna och vad allt som bjuds där. Inte bara handel sålunda utan alla slag av verksamheter och aktiviteter.

En volymökning i storleksordningen 40 % kan ske för stadskärnehandeln åren framöver tom 2014. Spårvägen är inte den stora köpskapare som man kan tro. 7 á 8 procents volymandel kan ses bli tillförd av spårvagnsbundna konsumenter. Men den bygger stad, och det är bra. Vår bilkundandel är låg, ungefär som i Stockholms city. Det är svårt att finna parkeringsplats och bilkundsandelen av inköpen stannar vid 15 -20 procent. Här tappar vi mycket pengar till bla Bromma Blocks och Kista.

Med den gynnsamma utveckling vi kan se på både kort, medellång och
lång sikt kommer alla värden inom stans hank och stör att stiga, tex villor, borätter och butikshyror. Hur ser du på sistnämnda? Får vi strukturomvandlingar som slår ut små butiker som vi idag ser som bärare av småstadskaraktär?

Ja, värdestegringar blir det naturligtvis om allt utvecklas som vi ser
det idag. Ifråga om butikshyrorna så brukar de i allt väsentligt följa butiksförsäljningen, det är på det sättet nästan självreglerande – förutsatt att du har en butik som kan ta tillvara möjligheterna. Dessutom, vilket är viktigt, ser seriösa fastighetsägare och –förvaltare nödvändigheten av en ömsint   mellan hyresnivå och utvecklandet av värdet på centrum, dess attraktionskraft.

Finansieringsfrågan för Järnvägstunneln är inte klar och sägs bero på att staten inte anslagit de medel som den bör bära. Kan bli start 2014 sägs det och då är den inte färdig förrän efter 2020. Den frigjorda, mycket dyra markens slutliga användning ligger alltså bortom 2020. Men planeringen, särskilt om man vill få sundbybergarna att tycka till betr flera förslag, kan inte dröja särskilt länge.

Vad anser du om att inbjuda aktörer från kontinenten att i tävlan med inbjudna från hemmafronten inkomma med förslag till totallösning? För dyrt kanske?

När aktörer från Europa nämns kommer jag att tänka på Mariehamn på Åland, som för en del år sedan och inför ett mer omfattande stadsförnyelsearbete, vände sig till EU och lyckades få ett inte ringa bidrag. Kanske detta kunde vara något att tänka på i första hand.

Under samtalet har framgått att Du skulle glädjas åt fler mötesplatser, gärna "cluster" för att öka stadens attraktion och lustfaktor. Säg något om det.

Ja, vem skulle inte vara glad om man nämnde Sundbyberg som en musikkaféernas stad med kaféer som ibland bjuder levande underhållning av kända och lokala artister; vi har redan en ambitiös och lovande start i e-strad. Eller Sundbyberg med den absoluta mångfalden restaurangkök... Eller som staden som är ett måste för konstintresserade. Marabouparken med Konsthallen och restaurangen Parkliv är ju ett mycket tilldragande paket. Med ett musikkafé och konstgalleri i Vattentornet och marknadsföring av privata gallerier... Låt mig stanna där. Vad som behövs är uppenbart: fler goda entreprenörer för att inte säga eldsjälar för att åstadkomma ökad attraktion och lust.
                                          - Sieur Athos -

*) Sitens not:Tvärbanans Projektchef Kurt Seliberg vid Stadens Frukostmöte 16 feb i år :
"Spår har lagts bitvis. Vi möter dem på bla Landsvägen. Sträckan ICA – Systembolaget blir spårklart före sommaren och resten upp till bron kommer efter semesterperioden. Hållplatsen Sundbybergs centrum ska vara färdig i slutet av detta år. Fullt referat från nämnda Frukostmöte Under ingången Näringsliv."

EXPLICIT

När man ser på skissen och talar om utveckling av staden ska man också ha klart för sig att staden har en styrande översiktsplan och visioner tagna i Kommunfullmäktige. Den politiska ledning som styr har också planer och framåtsyftningar inom de tagna ramarna. Det här betyder att nyskapandet inom kommunen måste beakta samtliga nämnda faktorer.

Varifrån kommer efterfrågan på dina tjänster, eller dina uppdrag?

Min uppdragsgivare är naturligtvis staden och jag ansvarar inför kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har ansvar för stadens övergripande planering och markanvändningen i stort. Kommunstyrelsen har också en samordnande funktion när olika nämnders verksamhet ska formas till en helhet. Därför kommer mina uppdrag i huvudsak från kommunstyrelsen.

Uppdragen initieras dock ofta genom olika framställningar från enskilda och från olika investerare, och här är jag i många fall den naturliga vägen in staden. Men det finns även andra vägar in, t.ex direkt genom kommunstyrelsens ordförande.

Är det så att vi möter lobbying från företag och föreningar mfl när det
gäller att etablera sig här med egen fastighet?

Eftersom Sundbyberg är en attraktiv plats är det många som vill vara delaktiga i utvecklingen och bygga här och driva företag här. Sådana propåer måste mötas professionellt och seriöst. Det betyder de ska lotsas in till goda lösningar på ett konstruktivt sätt förutsatt att det överensstämmer med stadens grundläggande planering och mål.

Kommunen då? Måste du också lobba eller sälja för att få hit företag som passar in enl översiktsplanen eller frampåtsyftningarna? Att få hit Swedbank innebar ett arbete under nio månader enligt bankens site. Vad förväntar sig Swedbank utöver mark och rätt att bygga efter planprocess? 

Även om vi har många förfrågningar så uppvaktar vi också själva olika företag och organisationer. Vi gör det med ett budskap om de möjligheter som Sundbyberg har som lokaliseringsort och marknadsplats. Sundbyberg har ett mycket bra läge och bästa tänkbara kommunikationer vilket är viktigt för många företag. När det gäller Swedbank så var det mycket riktigt en nio månader lång process från att vi besökte dem första gången fram till bankens beslut i mitten februari. Det är alltid företaget som är den viktigaste parten i en sådan beslutsprocess. För staden gäller det att medverka till det beslutsunderlag företaget behöver. Det handlar inte om några fagra löften utan om ett korrekt och seriöst bemötande.

Du säljer mark på uppdrag av Kommunstyrelsen/-fullmäktige. Hur är vår marktillgång? Finns mark i nuvarande downtown eller kan det bara bli fråga om förtätningar? Beträffande bostäder då. Finns det mark för ett nytt Stora Ursvik? Eller var kan man nyproducera bostäder?

En stad blir aldrig färdigbyggd. Det kommer alltid att finnas förutsättningar för nya bostäder och verksamhetslokaler såväl i centrala Sundbyberg som i staden i övrigt. Utöver det stora stadsbyggnadsprojektet Ursvik så erbjuder utvecklingen av Rissne, Hallonbergen och Ör stora möjligheter. Vi vet att vi inom överskådlig tid, det vill säga de närmaste 15 åren har tydliga förutsättningar att bygga ca 8 000 nya bostäder om vi bara hinner med. Och då har vi ändå inte räknat de möjligheter som en nedgrävning av järnvägen genom centrala Sundbyberg ger.

Kommunen ska utveckla äldreboendet. Vad innebär utveckla?

Sundbybergs stads bostadsförsörjningsplanering bygger på att skapa ett varierat utbud för ett attraktivt boende och en sund bostadsmarknad som ger nuvarande och nya sundbybergare valfrihet bland olika upplåtelseformer i stadens alla stadsdelar. I det ligger att säkerställa att det finns tillgång till anpassade lägenheter för livets olika skeden.

Alla äldre har rätt till en trygg ålderdom. För att utveckla denna trygghet ska den individuelles behov och önskemål bli styrande och äldreomsorgen mer och mer frångå institutionsliknande former.

Viktiga inslag i den omstrukturering av äldreomsorgen som påbörjats är en inriktning på fler och mindre boenden i stadens olika delar. Kvaliteten på stadens särskilda boenden ska stärkas och boendena ska vara utformade för att ge en hemliknade miljö. För att säkerställa tillgången till lämpliga lägenheter innan behov av äldreboenden uppkommer ska en satsning göras på fler seniorbostäder och trygghetsboenden.

Om rätt uppfattat så blir ”locket” på en nergrävd järnvägstunnel i allt väsentligt utan byggnader. Finns det någon uppfattning om vad locket ska användas till eller vad tycker du att det ska användas till?

Det viktigaste med en tunnelförläggning av Mälarbanan genom centrala
Sundbyberg är att det skulle hela staden och en gång för alltid bygga bort den barriär som järnvägen innebär. Samtidigt innebär en tunnel miljövinster som t.ex. att nuvarande bullerproblematik elimineras.

Med järnvägen i tunnel så skapas förutsättningar för nya bostäder och verksamheter i nära anslutning till de utmärkta allmänna kommunikationer som finns vid Sundbybergs station. Staden och stadskärnan behöver nya bostäder och arbetsplatser men också utökad service, handel, kultur, upplevelser och rekreation. En järnvägstunnel ger oss möjlighet till detta.

Det är endast en del av den nybyggnation som järnvägstunneln möjliggör som kan ske över själva tunneln. Det innebär i sin tur att det över tunneln kommer att skapas utmärkta möjligheter till nya platsbildningar i form av parker och mindre torg. Det vill säga platser där vi kan vara, där vi kan mötas – möta oss själva och möta andra.

Kommer man att inbjuda europeiska och svenska tävlanden för att planera locket och den del som vetter mot Landsvägen (torget och biten upp till stationsnedgången). Eller blir det bara en Kommunens egen lösning som ska arbetas fram och som sundbybergarna får tycka till om vid samrådstillfällena? Kan inte EU finansiera ytterligare planförslag?

Än är vi inte framme vid planeringen av det här området. När det förhoppningsvis blir aktuellt kommer markanvändningen att bli föremål för en grannlaga planering. Som alltid blir det ett samspel mellan staden, stadens invånare och andra intressenter som t.ex. de som ska vara med att investera i området. Även staten kommer att vara en part. Det viktiga är att arbetet sker i en transparant process där dialog och delaktighet är grundläggande inslag.

I stora projekt förekommer ofta olika slags projekt- eller arkitekttävlingar varför sådana kan bli naturliga inslag också i detta projekt. Trafikverket har prövat möjligheterna till EU-finansiering av tunnelprojektet. För närvarande finns det dock inte sådana möjligheter.

Vad sätter priset på vad du säljer eller exploaterar? Blir prisnivån influerad av vad projektet ifråga kan komma att ge ifråga om attraktion, direkta och indirekta skatteintäkter etc?

När staden säljer mark och fastigheter ska det ske på marknadsmässiga villkor och så sker också regelmässigt.

Hur ska man se på exploateringsintäkterna - är de inte egentligen
skattebetalarnas pengar som borde gå tillbaka i form av skattesänkning?

Exploateringsintäkterna kan naturligtvis användas på olika sätt och det är
kommunfullmäktige som beslutar hur. De är dock nödvändiga för stadens
utveckling, och i grunden är det naturligt att de används för utveckla stadens grundläggande infrastruktur, t.ex. nya skolor och förskolor.

Ridtemplet i Milot eller basebollarenan Örvallen är det väl inte så lätt att se bakomliggande behov av. Är dess projekt en gång framlobbade och hur hamnade förslagen hos Kommunfullmäktige för beslut om planprocess? Handslaget?

Både den planerade ridanläggningen i Milot och den nybyggda
basebollarenan på Örvallen är viktiga delar av stadens handslag med
idrottsalliansen. För att ge utrymme för de satsningar för utomhusidrott som planeras på Örvallen var det nödvändigt att flytta den gamla basebollarenan.

I samband med den flytten var det naturligt att gradera upp arenan till den status som den nu har fått.

Du sitter i SIKs styrelse tillsammans med framstående politiker i stan. Och det görs
handslag med idrotten. Är inte det att ge idrotten fördel framför andra behov, tex kulturen?

Det är riktigt att jag har suttit i SIKs styrelse. Jag accepterade styrelseposten eftersom jag har ett grundläggande idrottsintresse och jag såg uppdraget som ett sätt att bli delaktig i det vardagliga Sundbybergslivet även utanför mitt arbete, på min fritid. Nu har jag dock avgått. Dels därför min fritid är så knapp och dels för att det kunde vara till förfång för klubben eftersom jag i mitt arbete måste se till hela kommunen.

Att ställa idrott mot kultur tycker jag är fel utgångspunkt. Såväl staden som sundbybergarna behöver såväl kultur som idrott. De är viktiga inslag i ett  samhälle på flera olika sätt. Staden gör också satsningar inom både kultur och idrott.

Solna-klubben AIK vill ha en fotbollsarena för 30000 åskådare samt fotbolls- och ishockeyhall och idrottsskola. En enkät på webben med med ca 1800 svaranden visar att 56% vill ha spel iSolna, 14% i Globen och 31% anger egen arnena utan att ange var. I september ska AIK bestämma sig. Är AIKs behov våra behov?
Eller måste vi se det som någon slags plikt eller skyldighet därför att vi är en nordvästra Stockholms riktiga stadskärna med bästa tänkbara kommunikationer? Skulle det öka vår attraktion och lust? Var har vi den mark som skulle bli nödvändig?

För det första kan jag konstatera att det här är en fråga som verkligen
engagerar många. Vi har haft många telefonsamtal från hela landet som påtalar vilken viktig angelägenhet AIK är för väldigt många. Utan att vara AIKare så är det lätt att inse att klubben har ett mycket starkt varumärke. Därmed är det av stor vikt för den plats där klubben verkar. Sedan är det en mångfacetterad fråga att ta ställning till. Sundbyberg är en populär stad att bo och verka i. Vi får många förfrågningar om mark för skiftande ändamål. Varje seriös förfrågan får naturligtvis en seriös behandling. Dels på grund av en seriös förfrågan alltid ska bemötas på ett professionellt sätt men också därför att det är relativt ont om mark i Sveriges minsta kommun.

Om AIK fullföljer sin förfrågan och när de kan konkretisera sina önskemål och behov kommer frågan att få en ordentlig beredning och därefter ett ställningstagande från stadens sida.

Vad finns mer i ”röret” officiellt och som är spännande och intressant?

Sundbyberg har under lång tid medverkat i SLs arbete med förstudien för tvärbanans Kistagren. Nu är förstudien klar och vi är överens med SL om snabbspårvägens sträckning genom Rissne och Ursvik. Det är vår förhoppning att landstinget snart ska fatta de beslut som behövs för att investeringen ska kunna genomföras. Tvärbanans Kistagren är en viktig tvärförbindelse som får stor betydelse för Rissnes och Ursviks fortsatta utveckling.

                               - Sieur Athos ställde frågorna -

_________________________oOo___________________________

Planchef Charlotte Richardsson, Planenheten. Bilden tagen utanför kommunhuset.

Foto mittsundbyberg.se.

För att få veta lite om planeringsprocessen har vi träffat Planchef Charlotte Richardsson som ansvarar för Planenheten. Här finns en stab på 11 personer,

bla arkitekter och ingenjörer. Richardsson berättar för siten:

Arbetet här styrs av plan- och bygglagen samt Kommunfullmäktiges reglemente till nämnden. Man kan tillåta sig att säga att planprocessen är nog det mesta av demokrati. Det är fråga om en väldigt öppen procedur där berörda, utöver huvudintressenterna, kan framföra sina synpunkter under resan och tom överklaga ett Kommunfullmäktiges antagande i slutändan. Med detta vill man säkerställa bästa resultat och förankring.

Detaljplaneringen är av två slag, enkelt förfarande och normalt förfarande. Förstnämnda planeringsalternativ som inte berör allmänheten beslutas oftast av Nämnden om det inte kolliderar med styrelsens exploateringsplaner. Tid 6-9 månader. Normala förfarandet tar omkring 12-16 månader och har följande steg, nämligen

_________________________________________________________________

> PROGRAMSAMRÅD/PLANSAMRÅD/UTSTÄLLNING/ANTAGANDE/LAGA KRAFT>

_________________________________________________________________

Det första handlar om en beskrivning av förutsättningarna och en grov projekt- och konsekvensbeskrivning. Utredningar och analyser som kan komma att behövas listas. Sen sker programsamråd med partägarna. Ärendet i detta skick remitteras till Länsstyrelsen, Lantmäteriet och Trafikverket samt till en del andra som Norrenergi och Stadsnätsbolaget. Alla nämnder får tillfälle att yttra sig.

I en samrådsredogörelse behandlas så inkomna remissvar och synpunkter som man underhand funnit tex om trafik- och bullerutredningar. Byggherren möter här krav på utredningar och pengar. Byggherren måste ha en arkitekt som ritar huset och som talar om husets placering, höjd, bredd etc och behov av parkeringsplatser.

Efter Nämndens godkännande så långt inleds nästa skede: plansamråd, som pågår i fyra veckor. Detaljplanekarta föreligger nu liksom illustrationer och de ställs ut på biblioteken och i kommunhuset. Detta leder till ytterligare synpunkter och nytt samrådsmöte. Nya sammanställningar görs pga inkomna synpunkter och justeringar eller förfiningar av planförslaget kan bli aktuella. Härefter blir det fyra veckors Utställning och tidningsannosering. Ev synpunkter i detta läge ska ske skriftligen. Efter utställningen görs ett utlåtande med de inkomna synpunkterna och ges kommentarer över dessa. Sen går det slutliga planförslaget från nämnden till Kommunfullmäktige för antagande.

Ett antaget förslag vinner laga kraft om det inte skriftligen överklagas till Länstyrelsen eller ytterst till Regeringen. Det här kan fördröja ärendet med 1 á 2 år. Den som i detta läge klagar måste ha framfört synpunkter tidigare i processen.

                                       - Sieur 

PÅ VÄG MOT 2025

HÖSTEN 2010...

Aldrig tidigare har stan stått inför så stora förändringar som nu. Tvärbanan med ny förbindelse, Plåten 3 med handel- och servicecenter och järnväg under jord som friställer mark är stora projekt som genererar förändring redan då de projekteras. Och ännu mer då de byggs och sedan då de färdigställts. Friställda marken då järnvägen drar under jord har ett mycket högt värde och måste väl bara bebyggas.

Själva locket över järnvägen kan icke bebyggas. Efterfrågan finns redan där. Kundströmmarna kommer att förändras och handeln och service får nya strukturer. Stan ska ha 60000 invånare i mitten på nästa tiotal. Det betyder mycket stora krav på bla bostadsbyggandet och på Kommunens service helt igenom såsom nya skolor, daghem, äldrevård, VA mm ofta med uppgraderingar. Företag vill etablera sig här. Frågan var de ska vara någonstans med sina administrationer infinner sig redan.

Sundbyberg blir en mycket betydelsefull stad i regionen.

Resan till denna position kommer i många stycken att bestämmas av Kommunfullmäktige. Utmaningarna är rejäla de närmsta mandatperioderna. Det kommer att krävas kunskap samt offensiv och mod...

Ovannämnda skrev Sieur Athos för ett tag sedan till Kommunfullmäktigeledamöterna. Lite upphetsat kanske. Jodå. Det är ju ytterst ekonomi som det handlar om. Men läser man Konjunkturinstitutets rapport omMakroekonomins utveckling 2013-2020 (se nedan!) så kan man tycka att stans förändringar klädda i reella planer eller visioner knappast kunde inträffa under en bättre tidsperiod.

MAKROEKONOMISK UTVECKLING 2013 - 2020 

Konjunkturinstitutet har redovisat sin syn på den Makroekonomiska

utvecklingen 2013-2020 och sammanfattar själva så här.

Trots en snabb återhämtning 2010-2012 finns lediga resurser i ekonomin i början av 2013. Utvecklingen 2013-15 bedöms bland annat därför bli relativt stark med en tillväxt på nästan 3 procent per år och en arbetslöshet som minskar till 6,5 procent 2015. En mild högkonjunktur inleds 2014, vilket kräver en något åtstramande stabiliseringspolitik.

Fullständiga rapporten finns på www.konj.se (hö 2010).

UR PROGNOSTEXTEN HÄMTAR SITEN FÖLJANDE:

2010-12

Man kan läsa att reproräntan ligger på 2,75 vid slutet av 2012. Finanspolitiken är expansiv 2010-11 och blir marginellt åtstramande 2012. Den snabba återhämtningen efter den djupa nedgången beror huvudsakligen på den expansiva ekonomiska politiken (100 miljarder ofinansierade) och den ökade efterfrågan i omvärlden. Fasta investeringar ökar med 7 procent vilket delvis beror på uteblivna investeringar krisåren 2008-9. Importen bedöms öka mer än exporten.

2013-15

Tillväxten blir lägre än under föregående period. Mängden lediga resurser minskar och den ekonomiska politiken läggs om till gradvis åtstramning. BNP-gapet sluts under 2013 och 2014 inleds en mild högkonjunktur. Resursutnyttjandet har nått en nivå som på sikt inte är förenligt med RBs inflationsmål. Hushållens disponibla inkomster ökar genomsnittligt med 2,5 procent. Hög sparkvot och ökade disponibla inkomster gör att hushållens ekonomi växer starkt. Stärkt krona.  Handelsbalansen kan försvagas då

vår import blir större än exporten. Reproräntan når 4 procentsnivån under 2013. 

2015-20

Mild högkonjunktur har inletts 2014. 2013 landar produktionen på en inflationsdrivande nivå som 2015-16 tillfälligt överstiger inflationsmålet. 2016-20 bedöms hushållens disponibla inkomster öka med i genomsnitt ca 2 procent. Sparkvoten faller till 6 procent från 8,5 år 2015 och tidigare perioder. Investeringarna beräknas öka med 4 % årligen.  Investeringarma 2013-20 är högre än som är normalt i ekonomi i balans och beror på behov att bygga ut och förnya produktionskapaciteten efter den djupa lågkonjunkturen; man vill möta en högre efterfrågan, säger prognosen. Importen förblir högre än exporten, vilket för övrigt gäller tidigare perioder i prognosen.

                                            - Sieur Athos -