Kommunalrådet och Kommunstyrelsens ordförande Mikael T Erikssom (M), Gruppledare för M i Kommunfullmäktige.
Kommunalrådet och Kommunstyrelsens ordförande Mikael T Erikssom (M), Gruppledare för M i Kommunfullmäktige.

Inför valet 2018
SAMTAL MED MIKAEL T ERIKSSON (M)              Curt Wahlund frågar om politiken i stan        

1. Budgeten 2018                       
Årets budget omsluter 2.286 mnkr och du har nämnt att Stadens ekonomi går ihop utan bidrag och lån och att detta inte hänt på länge. I ett samtal med oppositionsrådet Peter Schilling (S) menar han att detta inte är så utan hävdar ”Det gör det inte. Ekonomin går inte alls ihop. Moderaterna förstår inte boksluten. Titta på boksluten för åren de styrt. Varje år använder de explo-atering för att klara ekonomin. Det är utfallet man ska titta på inte moderata glädjebudgetar”.
Kan du förklara din beräkning för läsaren?

Det är väldigt enkelt. Intäkter från skatter, avgifter och andra källor är större än utgifterna, även när engångsintäkter räknas bort. Vi uppfyller på detta sätt alla ekonomiska mål, även överskottsmålet. Det framgår av bokslutet för 2017, som jag trodde att Peter Schilling hade läst.
Annat var det när Peter Schillings parti hade ansvaret. Exempelvis 2014 var underskotten i Sundbybergs kommuns ekonomi så stora att kommunen bröt mot lagen. Nu har vi sanerat efter krisåren och har en mycket stark kommunal ekonomi.
 

2. Skatten – 1 kr och 78 öre mer än Solna
I länets kommunalskatteliga ligger Sundbyberg på femte plats. Solna har 1 kr och 78 öre lägre skatt! Ser att plan 2019 och 2020 har oförändrat 18,90. Här skattetoppen: Solna 17,12; Danderyd 17,35; Stockholm 17,90 samt Lidingö 18,49. 
När tillhör vi de absolut bästa?

Sundbybergs beskattning av sina medborgare syftar till att klara stadens serviceerbjudande. Det finns inget egenvärde i att beskatta medborgarna mer än som krävs för att uppnå detta. Då stadens ekonomi nu har stabiliserats ser vi över möjligheten att sänka skatten under nästa mandatperiod.

Ur tidningen Mitti den 21 augusti. För att infria detta krävs givetvis majoritet.
Ur tidningen Mitti den 21 augusti. För att infria detta krävs givetvis majoritet.



3. Stadens torgromantik
Styrelsen presenterade för ett tag sen det justerade planprogrammet, föregångare till detajplanen (del 1) som kommer i höst. Som sagts i nätskriften har detta skett utan att ta hänsyn till klimatet och vårt sätt att leva, buller och vibrationer samt hederlighet. Efter all sk medborgardialog sen 2013 tycker man att det är tillräckligt med ett förslag beträffande torget. Det hade varit hederligt om åtminstone ett till alternativ framlagts där nämnda faktorer hade beaktats även som lägesekonomi och behov såsom kulturella samt nyttjandet av de utmärkta kommunikationerna och möjligheterna göra reklam och public relations. Då skulle kommunmedlemmarna haft två alternativ att ge sin vägledande röst på just nu.
Varför har det blivit bara ett förslag till torglösning? Är det bråttom för att järnvägsplanen och detaljplanen ska knytas ihop? Varför har ni inte någon kommunapp framtagen så att viss vägledande röstning kunnat ske? Det om något hade väl varit medborgardialog! När kan en app vara framme för information och vägledande/beslutande röstning?

Förslaget till utformningen av det nya torget har tagit stor hänsyn till de synpunkter som inkommit under dialogerna. Vi kan konstatera att inga fasta byggnader föreslås på torget och att det är större än i det ursprungliga förslaget.
Vad gäller framtagande av en app för att genomföra folkomröstning om torget finns inga sådana planer i dagsläget.


4. Sovstads- och tråkighetskaraktär upphör!
Om centrum som stadsdel ska fungera i framtiden och vara en attraktionskraft för Staden måste nu till rationella och intelligenta steg. Det räcker inte med torgromantik och en ”ny ryggrad” som tenderar att åter sära syd och nord. Det duger inte heller att säga att centrum fått sitt!
I centrum behövs bla kultursalonger av klass och digitalbio. Man måste utnyttja de mycket goda kommunikationerna och de möjligheter de ger till reklam och public relations för staden och dess olika aktiviteter riktade till både kommunmedlemmar och grannsocknes.
Sovstadskaraktären här i centrum samt stadens tråkighets-stämpel måste bort. Är det så att Staden tycker att det räcker med ett resecentrum som man springer igenom till och från jobb? Och räcker det med ett vidsträckt torg med alla människor och brokigheter som Staden tror ska finnas där alla årstider? Nej, visa att både förändring och framsynthet tillhör det normala i kommuntänket!

När vi gräver ned järnvägen sker en omdaning av stora delar av Centrala Sundbyberg och Lilla Alby. Torget ska levandegöras genom uteserveringar och butiker samtidigt som vi skapar tryggare och bättre passager mellan Signalfabriken och Sturegatan. På detta sätt hoppas vi levandegöra stadskärnan under flera av dygnets timmar.

5. Soplogistiken – en riktigt viktig fråga!

Något projekt för att utreda behovet av en förnyad soplogistik i kommunens regi verkar långt ifrån aktuellt. Även om den äldre befolkningens andel inte ökar med tanke på inflyttningen av i huvudsak yngre människor, så finns dom där, de äldre kommunmedlemmarna utan bil. Dom ska vintertid halka runt med bla burna tidningar och förpackningar till den lokala sopstationen. Och för grovsoporna, som nu oftast ligger på vindarna, måste äldre anlita bär- och biltjänster för att klara. Man kan också fråga sig varför yrkesverksamma invånares allt dyrbarare egentid ska ägnas sopor.
Som så många gånger förr: Kommunmedlemmarna ska inte syssla med sopor överhuvudtaget! Samling ska ske i fastigheterna och hämtas av kommunbilar.
Nåväl, har M tänkt sig att göra något åt soplogistiken och vinna kommunmedlemmarnas hjärtan?...och värna om miljön/klimatet!

Vi kan börja med att konstatera att många av Sundbybergs hushåll är anslutna till den kommunala sopsugen. Detta underlättar för många som kanske har svårt att bära sina sopar längre sträckor. Planen är att fler hus ska anslutas till sopsugen i framtiden. Näst på tur är en utbyggnad av sopsugen i Hallonbergen för att hantera den utbyggnad av stadsdelen som har påbörjats.
Vidare har vi planer på att bygga en ny återvinningsstation i Rissne. Allt för att göra det enklare för människor som bor i Sundbyberg att tänka klimatsmart.


6.Statligt digitaliserad grundskola för kvalitet och rättvisa
Förstatligande av grundskolan är ju en L-driven fråga. Detta borde istället gälla undervisningens effektivisering genom central digitalisering av högkvalitativa katederföreläsningar, prov, betygsättning etc. Alltså samma lektioner, prov och betygsättning mm för varje klass i grundskolorna över hela landet. Det betyder inte att lärarna slås ut men de får tid för bla det personliga stödet, närheten till alla elever i klassen och för att slippa betygshetsande föräldrar och kommuners klåfingrighet om lärandet. Detta kan säkert också reducera den stora lärarbristen då läraryrket blir klart intressantare.
Vad säger du om en sådan utveckling?

Moderaterna är för ökad digitalisering av skolan. Vi tycker dock att det främst är en fråga för lärarna och rektorerna hur de vill bedriva sin undervisning.

7. Skapa ett gymnasium av klass
Nätskriften har i olika omgångar pläderat för att stan skulle få ett modernt gymnasium med moderna ämnen som luktar framtid och som skulle sätta Sundbyberg på utbildningskartan. Tyvärr kan noteras att styret sitter och väntar på intressenter istället för att efterfråga specifika krav och söka upp tänkbara intressenter. Gymnasiet eller skolan i ”Maraboukontoret” är inte precis framtidsinriktat, stampar snarast på stället.
Vad vill M med det gymnasium man en gång var med om att besluta och hur tänker man åstadkomma detta?

Vi är stolta över att ha attraherat två av Sveriges bästa skolor hit till Sundbyberg i Internationella Engelska skolan och Viktor Rydberg. Jag delar inte din bild av att etableringen av en toppskola i Sundbyberg är något som har negativ inverkan på skolutbudet i Sundbyberg.
I och med Viktor Rydbergs etablering av en gymnasieskola uppnås det mål som många av stadens partier drivit under en längre tid – att ett gymnasium med teoretisk inriktning etablerar sig i Sundbyberg. Det är något vi är mycket glada och stolta över att ha lyckats genomföra.


8. Företagsklimatet starkt neråt
Det fick vi höra på frukostmöte i höstas. Vad vill M göra i detta sammanhang? Vi behöver arbetsplatser allt eftersom tillväxten sker. Vi behöver kultur och andra aktiviteter i centrum.  
Kan ett destinationsbolag för reklam och public relations vara ett smart inslag i denna strävan?
Svar:
I den senaste kommunrankingen av företagsklimatet i Sveriges kommuner går Sundbyberg starkt framåt, vilket är glädjande. Staden går särskilt fram i kategorierna politikers- respektive tjänstemäns attityd till företagande.
Det finns i dagsläget inga planer på att etablera ett destinationsbolag i kommunal regi.


9. Förvaltaren servar dotterbolagen
Så här säger Förvaltarens VD Petra K Ekström i ett samtal med nätskriften förra året  ”I samband med att bolaget erbjuder sevicetjänster inom hela bolagskoncernen ställs nya krav på flexibilitet, affärsansvar och tydliga befogenheter. 2017 blir ett förnyelsens år för Förvaltaren.” I svaret kan man också läsa att interndebiteringar sker. Detta kan med den bristande transparensen innebära överflyttning av värden från Förvaltaren/hyresgästerna till kommunen/dotter-bolagen.
Vad säger du om transparensen och detta sätt att verka? Är du säker på att kommunmedlemmarna och inte minst Förvaltarens hyresgäster förstår detta? Försvinner inte effektiviserande upphandlingsmöjligheter eller -krav? Är det inte så att Förvaltarens hyresgäster betalar eller riskerar att över tid få betala en hel del utanför sitt gränssnitt visavi kommunen och dess koncernbolag?

Vi börjar med att konstatera att Förvaltaren inte ägs av dess hyresgäster, utan av samtliga kommuninvånare.
Vi har arbetat hårt med att integrera förvaltaren i stadens bolagskoncern. Tidigare har förvaltaren haft fritt spelrum att agera lite som en ”kommun inuti en kommun”. Att det sker ett utbyte av tjänster och erfarenhet mellan bolagskoncernens bolag är något som ökar effektiviteten, både hos Förvaltaren och de andra bolagen i koncernen.
Nästa steg i utvecklingen av koncernbolaget är att flytta den typen av tjänster som du nämner från Förvaltaren till koncernbolaget, i syfte att ytterligare renodla verksamheten i Förvaltaren.


10. Förvaltarens marginal alltför stor?
Med sin organisation har Förvaltaren fått ta på sig att serva dotterbolagen och levererade för verksamhetsåret 2017 en vinstutdelning till Staden om 75 mnkr. Frågan är om inte Förvaltarens bruttomarginal är för stor eftersom nyssnämnda är möjligt och som dessutom ger andra byggare och fastighetsbolag utrymme eller konkurresfördelar att verka här.
Vad säger du om detta?

Förvaltaren är alltjämt Sundbybergs största aktör på bostadsmarknaden. Då förvaltaren ägs av kommuninvånarna är det rimligt att de förväntar sig viss utdelning på insatt kapital – utdelning som bland går till att stärka socialtjänsten och kommunens utbud av service. En förutsättning för denna utdelning är att Förvaltaren går med vinst, vilket ligger i alla kommuninvånares intressen.

11. Kommunikationerna                                   
Stora Ursvik står utan direktförbindelse med centrum*. ”De flesta har bil” säger Landstingskunskapare och glömmer miljön och givetvis att centrumhandeln missgynnas. Hornbach, stans största detaljhandel står fortfarande utan bussförbindelse om jag tar bort nattbusshållplatsen. Stadshuset har inte heller någon busshållplats. Och Ridhuset som ska bli till har säkert inte heller någon bussförbindelse. Fattigt värre och kommunen måste vara en dålig lobbare! Vad tycker M och vad kan M göra åt förhållandena?
* ca 30 minuter/nätskriftens anm

I Stora Ursvik börjar tvärbanan rulla 2021, något som den Grönblå majoriteten genomdrivit tillsammans med landstinget. Vi moderater vill att det ska vara upp till individen själv att välja hur man tar sig runt, om det så är med bil, cykel eller kollektivtrafik. Detta ger att vi också måste möjliggöra för individen att göra dessa val, och säkerställa att det finns goda parkeringsmöjligheter, bra cykelbanor och närliggande kollektivtrafik. Det är dock landstinget som har det primära ansvaret för försörjning av kollektivtrafik i länet.

12. Cykling
Nu övningskör barn på trottoarerna i sällskap med mamma eller pappa och de yngre skolbarnen får åka på trottoarerna om cykelbanor saknas och det behövs för att komma säkert till skolan. Det kloka i detta kan ifrågasättas. Risken är stor att de alltid kommer att åka på trottoarerna. En hel del vuxna åker också på trottoarerna trots förbud.
Vad satsas på cykelbanor i år? Åtskilda från andra trafikslag?
Svar:

Den Grönblå majoriteten har genomfört stora satsningar på att förbättra cykelnätet i kommunen med en ambition om att separera gång-, cykel- och bilvägar.

13. Le Mans – Sturegatan, Järnvägsgatan mfl gator
 Vi fick hastighetsbegränsningarna 30 och 40 km/tim här i centrum för att rädda liv, för att öka säkerheten. Kommunen gör inget för att hindra det Le Mansbeteende som råder bland en del bilister.
Vad gör M för att vi ska få ljussignaler som är den bästa och ofarligaste fartregleringen?  Och när får vi kommunväktare som kan dokumentera och notera fartsyndarna till polisen?

Som du nämner i din fråga är det upp till polisen att beivra fortkörning. Från stadens sida jobbar vi med fartbegränsande åtgärder så som rondeller och hastighetsgupp. Vi är även öppna för andra tekniska lösningar.  

14. Kriminaliteten
Man får hoppas att gängkriminaliteten i Hallonbergen och Rissne fått tillräckliga polisögon på sig. Huruvida det finns grannstödsbilar som kör runt eller Förvaltartrupper som bevakar och är behjälpliga med promenader från/till tunnelbanan och i vilken omfattning är obekant. Vi får inte veta av kommunen om IS-folk finns i nämnda stadsdelar, något som borde bekantgöras.
Hur ser M på de här gängkrigen och skyddet för invånarna inkl öppenhet betr IS-folk som återvänt?

Vi ser mycket allvarligt på otryggheten i vissa av våra stadsdelar. Under mandatperioden har vi slutit i samverkansavtal med polisen om mer, och bättre koordinerad, närvaro. I närtid börjar grannstödsbilen rulla och vi har gett i uppdrag att, tillsammans med polisen, utreda möjligheten att sätta upp trygghetskameror på särskilt utsatta platser i staden.
En annan viktig förändring är försäljningen av Hallonbergens centrum och Rissne centrum. Balder kommer nu att bygga över 1 000 nya bostäder i de två centra, vilket kommer att förändra de två stadsdelarna i grunden.
Moderaterna vill att de som bevisligen krigat för IS inte ska få uppehålla sig i Sverige.


15. Båtvarvets flytt och Kap 2 och 3§
Så småningom ska det nuvarande båtvarvet ersättas av ett dito lite längre uppströms sägs det och detta då stan söder om järnvägen ska byggas. Då nuvarande varv skapades tog kommunen praktiskt taget allt arbete samt betydande materialkostnader. Och då var det bara båtägare med mindre båtar som gällde. Idag är det fråga om stora båtar för att inte säga kryssare och ”flermiljonbåtar”.
Är det rimligt att båtägarna -160 ca – idag betalar i genomsnitt 550 kr i arrende om året, för plats i ån och på varvet?
Svar:
Sundbybergs kommun har en överenskommelse med båtklubben om hur avetableringen av vinterförvaringen ska ske, och vi är också överens om att nya klubblokaler ska finnas tillgängliga i anslutning till förlängningen av strandpromenaden.
Vi tror att båtklubben har ett värde för fler än enbart dess medlemmar, och att deras verksamhet tillför trivselvärden till hela centrala Sundbyberg. Det vill vi värna.


Staden vill nu och omedelbart fördubbla avgiften för uteserveringar; även andra som nyttjar trottoar lär få viss höjning. Höjningen förmodas inte kunna ske retroaktivt. Båtklubbens arrende justeras inte alls!
Nätskriften menar att enbart markanvisning och muddring bör ske från kommunens sida. Båtklubben bör få veta kommunens inställning i god tid.
Föreligger kommunlagens ”synnerliga skäl” för att kommunen än en gång tar arbete och kostnader för varv alltså utan att diskriminera kommunmedlemmarna i övrigt?

Det går inte i dag att säga något om hur markupplåtelsen för båtklubben kommer att se ut, och därför heller ingenting om eventuella markarrenden.
I stadens överenskommelse med klubben framgår att delar av eller hela marken kan komma att tas i anspråk i samband med nedgrävningen av järnvägen, och därför föreligger en ganska kort uppsägningstid i dagsläget.
När nedgrävningen är klar, eller tidigare om förhållandena medger, ska nya lokaler finnas tillgängliga för båtklubbens behov. Det finns i dag ingen överenskommelse om vilken part som ska bära vilka kostnader, men vi kommer naturligtvis att återkomma till den frågan vid lämpligt tillfälle. Vi värnar båtklubbens verksamhet och vill gärna att den har möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet.


16. Bristol och Allaktivitetshuset
Långt in i maj har Bristolärendet ännu inte avslutats med något hyresavtal. Att erbjuda en årshyra var ju inget djärvt grepp! Nätskriften har menat att treårigt hyreskontrakt med möjlighet flytta över på intressent(er) samt marknadsföringskraft borde gälla.
Nätskriften ha sedan länge begärt att få den konsultrapport som kommunen tagit fram rörande Allaktivitetshusets verksamhet. Men icke. Den har censurerats. Man vill nog inte visa hur dåligt det går för Allaktivitetshuset. Bokslutet för 2017 visar ett underskott med dryga 6 mnkr! Och kommunen sitter med ett tioårskontrakt. Förlust hela tiden utan att tala om det för skattebetalarna!
Bristolärendet är fortsatt wait and see? Finns något du kan anföra i anledning av påståendet om rapportcensur och Allaktivitetshusets stora förluster?

Från och med den 15 augusti öppnar teater Bristol åter upp för allmänheten. De som tar över är Lilla Parken och Teater SAT.
Vi är glada över att den Grönblå majoriteten lyckats få in nya hyresgäster på så kort tid och att verksamheten snart sätter igång igen.


17. Varför blev det kalla fötter?
Sundbybergs lokalbolag skulle enligt ett kommunfullmäktiges beslut överta 27 lokaler värda ca 1 miljard kronor. Så blev det inte.
Varför blev det kalla fötter? Har lokalerna återförts till nämnderna?

Det har fattats flera beslut inom ramen för den process som kallas lokalöversynen, som syftar till en effektiv lokalförvaltning inom kommunen. Arbetet startade 2011, och sedan dess har flera faktorer förändrats, exempelvis skattelagstiftning, vilket ger konsekvenser för hur en effektiv förvaltning ska se ut.
En av delarna i processen har gällt huruvida lokalerna ska ägas direkt av kommunen eller i bolagsform, i det här fallet Sundbybergs lokalfastigheter AB.
Inför just det beslutet gjordes en utredning som visade att ägarfrågan spelade en större roll än tidigare, vad gäller till exempel skattefördelar. Därför genomfördes inte just den delen i lokalöversynen, men övriga delar verkställdes.
Själva ägandet ligger alltså fortsatt kvar i kommunen, medan driften numera sköts i bolagsform.


18. Oförutsedda kostnader minsann!
I driftbudgeten för 2018 har Byggnads- och tillståndsnämnden räknat med intäkter om 15,9 mnkr. Så kom det sk byggstoppet med början förra året och bedöms av kommunen pågå även nästa år. Man måste nu få fram andra intäkter och begär nu innan sommaren att kommunfullmäktige godkänner en fördubbling av uteserveringarnas avgifter. Andra som utnyttjar trottoarytor lär också få viss höjning.  Vid åtgärdsförslaget har man sneglat på grannkommunernas prismodeller.
Tror Staden/du att berörda företag saknar budgetar eller har en post som heter oförutsedda kommunala belastningar?
Svar:
Förslaget till nya taxor röstades ned på nämndsammanträdet med Byggnads- och tillståndsnämnden. De nya taxorna föreslogs för att få bättre betalning för utnyttjande av stadens mark och för att bättre spegla avgifterna i våra grannkommuner. När staden växer och blir mer attraktiv kommer också markpriserna, och därmed även avgiften för att nyttja marken, att höjas.

- Sieur Athos - jun 2018 -