STJÄRNSAMLING
I VINTERGATANS "DOWNTOWN"

Bilden ovan visar stjärsamling i Vintergatans "downtown" och är från NASAs Spitzer Space Telescope. Vi ser området runt mitten av Vintergatan där myriader av stjärnor samlas och skapar blått sken mot mitten av bilden. Det gröna är från kolrika stoftmolekyler upplysta av ljuset från stjärnorna då de svävar runt centrum. Gulröda fläckar är glödhett stoft. Nämnda material och gas behövs för att nya stjärnor ska bildas.

Klippet ovan är från artikel i Aftonbladet den 7 juli 2016. Bakgrunden i artikeln är klimatförändringar, resursbrist och överbefolkning.

En tidsfråga att lämna Jorden möter vi också i Harry Martinssons verk Aniara. Vi befinner oss ca 9000 år framåt i tiden. Vår planet är förstörd med radioaktivitet från atomkrig. Rymdfarkoster evakuerar människor till Mars sedan länge. Rymdfarkosten Aniara startar ett rutinuppdrag men kommer ur kurs och går förlorad till kosmos...

Här Sieur Athos alias Curt Wahlunds referat från Aniaras resa...

ANDRA VÄRLDAR - MARSMISS
I Harry Martinsons epos Aniara evakueras människor från den svårt strålskadade jorden till Mars och Venus i syfte att jorden ska få återhämta sig, så den blir beboelig igen.

Handlingen utspelar sig 9000 år framåt i tiden. Tusentalet skepp skötte utrymningen och resorna var en ren rutin; endast ett skepp med 14000 ombord hade gått förlorat för länge sedan.​

Aniara med sina 8000 emigranter ombord blir störd av en okänd asteroid och kommer ur kursen till Mars. Efter att ha behövt väja för Jupiters starka kraftfällt och ha blivit utsatt för Leonidernas grus blir det omöjligt att återvända. Skeppet är fångat i den djupa rymden och styr i riktning mot stjärnbilden Lyran. Det är en ytterst kvalfylld resa med hopp, hopp som grusas, hopp igen som efter år övergår i insikten om att det bara kan gå mot döden. Eländets elände i alla tänkbara former hemsöker individ och kollektiv allt eftersom skeppets olika system fallerar.
Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Från v: asteroid och Jupiter (bilder NASA) samt därunderbild på konstverket  "Leoniderna över Niagara" från 1883.

Skeppet är fångat i den djupa rymden och styr i riktning mot stjärnbilden Lyran. Det är en ytterst kvalfylld resa med hopp, hopp som grusas, hopp igen som efter år övergår i insikten om att det bara kan gå mot döden. Eländets elände i alla tänkbara former hemsöker individ och kollektiv allt eftersom skeppets olika system fallerar.

Collage mittsundbyberg.se

Miman, den sofistikerade rymdradarn ombord på Aniara, sköts av mimatorn, som också är berättaren av allt som sker ombord och återger enskilda människoöden från den strålsargade jorden. Miman är en människans konstruktion som blev så bra att den kunde fördubbla sin förmåga till en fantastisk nivå på egen hand. Den visade inte bara bilder från andra världar utan förmedlade också ljud, röster och lukter därifrån. Men den kunde inte uppge varifrån det kom. Miman blev den stora trösten på resan till den en dag fick in bilder från den helt förlorade Jorden och bröt samman i sin själ och blev oförmögen att leverera mer information från andra världar...

Efter 24 år finns inte många människor kvar. De fryser ihjäl i det svarta skeppet liggandes kring resterna av miman. 15000 år fortgår sedan Aniaras resa med de dödas ...

ANDRA VÄRLDAR - MARSTRÄFF
Harry Martinsons rymdskepp Aniara med destination Mars betyder i sig att planeten var beboelig. Alltså 9000 år framåt i tiden! Tusentalet skepp hade då en längre tid forslat människor från jorden till Mars, alla med kravet att ha med sig en viss volym obestrålad jord...
All information som finns om Mars inklusive NASAs säger att planeten är fientlig och farlig för liv. Och det har vi väl vetat alltsedan kanalerna vi såg inte var kanaler, ansiktet vi såg inte var något ansikte eller budskap samt alltsedan marsianerna slutade att invadera Jorden i böcker, på film och kassetter.

Mars. Bild Nasa.
Mars. Bild Nasa.
Jämförelse mellan Jorden och Mars. Bild Nasa/Phil James.
Jämförelse mellan Jorden och Mars. Bild Nasa/Phil James.


Nåväl, sedan 1960 har enligt Nasa dryga 40 rymduppdrag gällt Mars. Av dess har 19 varit ryska med de flesta innan 1989. USA har haft över 25 uppdrag med flertalet efter 1995. Av totalt 16 lyckade uppdrag sen 1960 har rysarna två, det senaste 1973. USA har alltså 14 lyckade uppdrag. Det första var Mariner 4 som 1964 sände hem 21 bilder från Mars. Övriga länder har två misslyckade uppdrag (2012).

CURIOSITY
Så till den 6 augusti (5e augusti i USA) 2012 då Nasa framgångsrikt och med allas beundran landade Curiosity i Gale-kratern. En enastående bedrift! Curiosity - Mars Science Laboratory 2012 eller the Curiosity rover – är stor som en mindre SUV och väger 899 kilo; den är atomdriven. 4,8 kilo plutoniumdioxid ger energi för 14 år och ger oberoende av sollägen för att arbeta. Sex motordrivna hjul kan förflytta Curiosity 200 meter per dag. Beroende på läget i förhållande till Jorden tar signalerna 4 – 20 minuter. Dator ombord ser till att signalglappet täcks upp av nödvändiga kloka rörelsebeslut. Vid signalskugga reläas signalerna via stationer som kretsar kring Mars. Det är tänkt att det rullande laboratoriet skall arbete i två år och huvuduppgiften är att klara ut om det finns eller har funnits förutsättningar för liv på planeten.

Nedan Curiosity Rovers route under gångna första 130 dagarna sen starten. Bilden klickbar. Foto: NASA. Inlagd på sajten 20 dec -12.

Nedan Roverns bild på sig själv och en del av marsytan därunder. Foton: NASA. Inlagd på sajten 20/12/12

CURIOSITY JACKPOT
NASAs Curiosity has found white veins of minerals in rocks, which were likely created by water flowing through fissures in the rocks. Yellowknife Bay, the area Curiosity is currently exploring "is literally shot through with these fractures," according to one geologist. Curiosity also found many berry-shaped spherules that scientists say are sedimentary concretions that formed in water. One expert said, "Basically these rocks were saturated with water," adding that Yellowknife Bay represents "a jackpot unit." Curiosity landed on Mars in August and has spent the last six months testing its instruments. It has traveled roughly a quarter of a mile since landing. NASAbild; The Dayly BEAST 20 jan 13

HISTORISK PROVBORRNING
"Största milstolpen för Curiosityprojektet sedan landningen på Mars i augusti förra året; ännu en dag att vara stolt över för Amerika" Det är första gången som man borrar i berg på annan planet.
Överst ovan: hål  från provborrning, 1,6 mm brett och 2 cm djupt. Det riktiga provhålet är 6,4 cm djupt. Det grå pulvret som syns ska nu in i Curiositys labaratorier, Chemin och Sam, sedan man silat bort klumpar i pulvret och slutgiltigt undersökt det. Intressant att finna är rön om livsbe-tingeserna vatten och kol, om alltså en gång liv kan ha funnits på platsen. Källa NASA Curiosity mission; Feb 10 2013.
Undre bilden: pulvret i fack innan det går till roverns labs Chemin och ev Sam. 
Mar 21 2013

Mars är som Jorden, Venus och Mercurius en stenplanet och den fjärde från solen räknat och solsystemets näst minsta. Diametern är hälften av jordens. Mars är en ökenvärld och ytan är lika stor som Jordens torra land. Mars har iskalotter på polerna samt minnen från vulkaner, asteroidnedslag och floder. Där finns dalar och solsystemets högsta berg, Olympus Mons, en gång skapat av vulkanutbrott. Och där finns väder och årstider. Här finns inga plattor som nöts mot varandra med jordbävningar som följd. Globalt magnetfält saknas. I den tunna atmossfären kan vatten inte existera men finns i iskalotterna och i is under jorden och i tunna moln.

Mars har stenplaneternas lägsta täthet och en person skulle väga mindre på Mars än på någon av de andra stenplaneterna.

Ekvatorradien är 53,3 %, totalytan är 28,4 %; volymen 15,1% och massan 10,7 % av Jordens. Temperaturer i Celcius vid ytan: min -87, medel -46 och max -5.

I atmosfären finns bla 95,72 % koldioxid, 2,7 % kväve, 1,6 % argon och 0,2 % syre. Planetens skenbara magnitud, ljuskraft, är – 2,9 och då närmast Jorden i banan, nästan 56 miljoner km. Då längst bort är planeten 400 miljoner km från jorden. Mars har en mycket oval omloppsbana bara överträffad av Merkurius i vårt system. Ett dygn på Mars är 24 timmar och nästan 40 minuter. Ett år på Mars är 687 jorddygn och 668,6 marsdygn. Det längre året ger nästan dubelt så långa årstider som på Jorden.

Mars har två månar, nämligen Phobos och Deimos, vilket på grekiska betyder skräck resp fruktan. Vad kunde vara bättre varumärken för denna vår granne!

ANDRA VÄRLDAR
NASAS KEPLER MISSION
OCH EXOPLANETER

Bildillustration: Vintergatan. Spiralgalax. 80 ljusår tvärsöver. !00 miljarder solar och 160 miljarder exoplaneter, främmande världar. Det nya är att Vintergatan har bara två stora armar och inte fyra som man trodde tidigare. Mindre armar mellan de stora. Bild: NASA.

För den spektakulära bilden har använts infrarött ljus och röngenljus som kan se genom stoft och avslöja den intensiva aktiviteten nära Vintergatans centrum. Centrum finns i det ljusa partiet till höger och nedan mitten i bilden. NASA, ESA, SSC, CXC, och STScl. Klickbar.

EXOPLANETER
Planeter som roterar kring andra solar än vår kallas exoplaneter. Om vi håller oss till Vintergatan, vår galax, så spänner den över 80.000 ljusår och uppskattades nyligen av en internatiomell astronomgrupp ha 100 miljarder stjärnor eller solar. I medeltal beräknas varje sol ha 1,6 planeter och då betyder det att galaxen håller 160 miljarder exoplaneter, andra världar. Man tror att ett stort antal av exoplaneterna är små och av stenkaraktär precis som Jorden.

Man kan upptäcka en exoplanet genom att värdsolen passeras av planeten och då får en minskning i sitt ljus (transit). Vidare kan rörelsen hos värdsolen mätas som en förändring i dess spektrum (Doppler) eller som en förändring i positionen på himlen (astrometri). Det krävs utmanande mätningar, kunskap och synnerligen känsliga instrument. Förfinade metoder som kommer till, ökat antal upptäckter och erfarenheter ökar chanserna att upptäcka exoplaneter av mindre massa, i jordstorlek, ävensom att finna olika solsystem och kanske ett liknande vårt där planeterna har ett harmoniskt förhållande till varandra.

Kepler spacecraft i Nasas Kepler Mission - ett rymdteleskop som sköts upp 2009. Data: vikt 1,039 kg och har en öppning om 0,95 m och en huvudspegel på 1,4 meter Bild: Nasas Kepler Mission.

Att utforska struktur och olikheter i planetsystem och finna jordliknande exoplaneter intresserar många observatorier/astronomer/rymdforskare.

KEPLER SPACECRAFT 

I mars 2009 sände NASA upp The Kepler Spacecraft som är gjord för transitarbete. Keplers fixa synfält kan omfatta 500.000 solar. Av dessa observerar Kepler ett mycket stort urval, 150.000 solar, samtidigt och under längre period och samlar in data periodvis betr variationer i objektens ljusstyrka. Det krävs tre passager och "äktakontroller" innan fyndet kan rankas som bekräftat.

 

Vad man vill veta är bla hur många exoplaneter i jordstorlek och större som finns i eller nära den "beboeliga zonen" inkl en mängd andra informationer. En fullödig kunskap om exoplaneterna kan berätta mycket för oss om hur vårt solsystem kom till, varför det har små stenplaneter närmast solen och stora gasplaneter långt från solen. Vidare: varför jorden har förhållanden och kemikalier som kan stödjer liv och varför andra planeter är fientliga, farliga för liv. Den intressantaste frågan och en av de svåraste är huruvida Jorden är unik eller ej.

X-axeln är tiden. Y-axeln är ljusgrad. Ljuskurvan visar nertoningen då exoplaneten Kepler-10b passerar sin sol Kepler-10. Bilden är klickbar. Bild från Nasa Kepler Mission.

Jorden i storleksjämförelse med den av Kepler spacekraft först upptäckta exoplaneten Kepler-10b som roterar runt solen Kepler-10 på ett avstånd mindre än en tjugondel av Merkurius avstånd från vår sol. Bilden från Wikipedia.

Doktor Natalie Batalha, Kepler Missions Deputy Science Team Lead ses här med en modell av exoplaneten Kepler-10b. Hon är ledande författare till Astrophysical Journals artikel om Keplers katalog över planetkandidater och hon var ledande skribent i rapporten om upptäckten av Kepler -10b. Bilden från Nasas Kepler Mission.


ANDRA VÄRLDAR

JORDLIKA PLANETER PÅ VÅR BAKGÅRD! 

Astronomer vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics har utifrån Kepler Missions data funnit att sex procent av röda dvärgsolar har Jordlika planeter med livsbejankande zoner. Röda dvärgar är de vanligast förekommande solarna i vår galax. Den närmaste Jordlika planeten skulle kunna finnas bara 13 ljusår bort. Detta sas vid en presskonferens den 6 februarti i år anordnad av ovannämnda Center.

 

Så här säger astronomen Courtney Dressing vid presskonferens om rubricerade: "vi trodde att vi måste söka på långa avstånd för att finna Jordlika planeter. Nu inser vi att ytterligare en Jord kan finnas på vår bakgård väntande på sin upptäckt."

 

Röda dvärgar är mindre, svalare och ljussvagare än vår sol. Genomsnittligt är en röd dvärg en tredjedel så stor som vår sol  samt bara en tusendel så ljusstark som vår sol. Tre solar av fyra i vår galax är röda dvärgar. I antal betuder det 75 miljarder röda dvärgar.

 

Ur Keplermaterialet  har man identifierat 95 planet-kandidater nära röda dvärgar. Vår egen sol omges av svärmar av röda dvärgar, osynliga för blotta ögat. En planetvärld nära en dvärg skulle bli annorlunda då den snurrar så nära och utsätts för värme och ultravioletta strålar, Men världar kan se så annorlunda ut; där kan finnas tillräckligt tjock atmosfär och/eller djupa oceaner som kan transportera värmen runt planeten och skydda mot strålningen. Stressmiljö menar man kan hjälpa liv att utvecklas. Och det behöver inte vara liv som vi föreställer oss.

 

Röda dvärgar lever betydligt längre än solar som vår. En ny Jord som är tio miljarder år gammal kan tänkas ha utvecklat ett helt annorlunda liv.

 

Vid presskonferensen omnämndes att man funnit 95 planetkandidater som roterar kring röda dvärgar. Tre objekt av dessa bedöms ha s k beboeliga zoner. 

En är 90 % av Jordens storlek och snurrar runt dvärgen pån 20 dagar. En är 1,4 ggr Jordens storlek och röterar runt sin dvärg på 38 dagar. Också en till som är 1,7 ggr större än Jorden och som snurrar runt på 56 dagar. Alla tre finns på omkring 300 till 600 ljusårs avständ. Dvärgarna har temperaturer mellan 5.700 och 5.900 grader Fahrenheit; vår sol har 10.000 grader F.

Planeten Kepler-22b kretsar runt sin sol på 289 dagar. Dess sol är mindre än vår. Planetens storlek är 2,4 gånger Jordens. Kepler-22b i sitt solsystem överst på bilden. Därunder vårt solsystem med bla Jorden och Mars i jämförelse. De gröna cirklarna utgör beboelig zon, där vatten kan finnas, helt nödvändigt för liv. Bild: NASA. Inlagd på denna sajt 20 dec -12.
Överst solen KOI-961 med dess tre nyligen upptäckta exoplaneterna. KOI-961s planeter upptäcktes av Kepler Spacecraft och ett jordbaserat teleskop. De snurrar runt sin sol på mindre än två dagar. Den minsta av de tre planeterna är lika stoer som Mars. Därunder Jupiter med sina 4 största månar. Inlagd på sajten 20 dec -12.

Nedan olika planettyper som Kepler Spacecraft har fångat. Från jordstorlekar upp till jättegasplaneter. Slutsats som daragits: en av sex solar har jordstora planeter omkring sig, 85 dagars omloppstid eller mindre. Dessutom:nästa alla solar ungefär som vår harb planetsystem av något slag.

Källa: NASA; konstnärs illustration. Feb 2013

Ovan ser vi jordens storlek i förhållande till olika slag av exoplaneter. Klickbar för läsbarhet.

Exoplaneten Kepler-10b var den första att upptäckas av Kepler spacecraft. Den har sin bana runt solen Kepler-10 som finns 576 ljusår från Vntergatan. Ovan ser vi hur  ljuskurvan får en nertoning vid planetens passage. Solen beräknas vara12 miljarder år gammal och den återfinns i konstallationen Draco. Den är ungefär lika stor som vår sol.

Kepler-10b har en diameter som är 1,4 ggr Jordens. Stenplanet. Omloppstid mindre än en dag. Avståndet till dess sol är en tjugondel av vår Merkurius avstånd till vår sol. Yttemperatur 1833 K vilket innebär att tex järn smälter.

 

Tillkännagivandet av denna första bekräftade exoplanet skedde den 10 januari 2011. Det hade föregåtts av åtta månaders observation av Kepler. Tillräckligt många passager var noterade och Dopplermetoden via teleskopet Kick I kunde bekräfta exoplanetens existens.

Utvecklingen går fort. Ovan ser vi  ett diagram per februari 2013, där antalet kandidater ökat till 2740 potentiella planeter som snurrar runt 2036 solar. En ökning med 20 % sen februari 2012. Mest ökade jordstora och superjordstora med 43 % resp 21 %. Diagram: NASA. Klickbart diagram. Nedan jorden i förhållande till exoplaneter. Februari 2013.

Man kan få intrycket att vi ännu vet så litet och att det är så mycket att upptäcka. Men Nasa säger nu i augusti 2012 att Nasas Kepler Spacecraft upptäcker en veritabelt lavin av främmande världar! Med ett allt större antal upptäckta planeter synes det bara vara en tidsfråga innan Kepler finner det som astronomerna verkligen letar efter, nämligen en jordlik planet som roterar sin sol i "Goldilocks zone", som den beboeliga zonen kallas.

 

Från starten 2009 upp tilll och med 2012 har Keplerprojektet kostat 600 miljoner dollar; Nasa har beslutat om projekt- finansiering tom 2016.

 

Keplers planetantal per augusti 2012:

Bekräftade planeter 74

Planetkandidater 2321

Planetkand. mot dubbelstjärnor 2165 (eclipsing Binary Stars)

ANDRA VÄRLDAR

KOLLISIONEN

På en dators bildillustrationen nedan ser vi natthimlen just innan galaxkollisionen mellan Vintergatan ocn Adromeda. Om 3,75 miljarder år kommer Adromeda att synas. Adromedas gravitation börjar att skapa störningar i Vintergatan. Kollisionen sker ungefär 4 miljarder år från nu och sammanslagningen till en galax är klar om 6 miljarder år.

Vintergatan och Adromeda kolliderar om 4 miljarder år. Bildillustration i dator.

Den 24 juni 2014 hade NASA’s Mars Curiosity varit på sitt Marsuppdrag i ett helt år - ett marsår som är 687 jorddagar. Uppdraget har varit framgångsrikt. Bilden ovan
Nedan: Hubble fångar och sänder hem de mest häpnads-väckande, spännande och vackra bilder. Här en spiralgalax med solar tätt, tätt. Bilder: Nasa

KÄLLOR:

ANDRA VÄRLDAR - MARSMISS

Hyrry Martinson, Aniara, En revy om människan i tid och rum.

Bonniers 1956, 103 sånger, 218 sidor.

 

ANDRA VÄRLDAR - MARSTRÄFF/EXPOPLANETER/KOLLISION

Fakta från NASA och Wikipedia. Bildkällor anges vid bilderna.

 

En enastående intressant site med fantastiska bilder och mycket kunskap. Det händer något intressant varje dag! Gå till

www.nasa.gov/multimedia/nasatv.

                     - Sieur Athos  2013 -
           Med viss underhandsuppdatering

(function(){var s=true,t=false,aa=window,u=undefined,v=Math,ba="push",fa="slice",ga="cookie",y="charAt",z="indexOf",A="gaGlobal",ha="getTime",ja="toString",B="window",D="length",E="document",F="split",G="location",ka="href",H="substring",I="join",L="toLowerCase";var la="_gat",ma="_gaq",na="4.8.6",oa="_gaUserPrefs",pa="ioo",M="&",N="=",O="__utma=",qa="__utmb=",ra="__utmc=",sa="__utmk=",ta="__utmv=",ua="__utmz=",va="__utmx=",wa="GASO=";var xa=function(){var j=this,h=[],k="ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789-_";j.uc=function(m){h[m]=s};j.Nb=function(){for(var m=[],i=0;i-1){k=j[z](k,i);if(k<0)k=j[D];m=j[H](i+h[z](N)+1,k)}}return m},Ba=function(j){var h=t,k=0,m,i;if(!S(j)){h=s;for(m=0;m-1)}}return h},U=function(j,h){var k=encodeURIComponent;if(k instanceof Function)return h? encodeURI(j):k(j);else{Q(68);return escape(j)}},Ca=function(j,h){var k=decodeURIComponent,m;j=j[F]("+")[I](" ");if(k instanceof Function)try{m=h?decodeURI(j):k(j)}catch(i){Q(97);m=unescape(j)}else{Q(68);m=unescape(j)}return m},V=function(j,h){return j[z](h)>-1};function Da(j){if(!j||""==j)return"";for(;j[y](0)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](0))>-1;)j=j[H](1);for(;j[y](j[D]-1)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](j[D]-1))>-1;)j=j[H](0,j[D]-1);return j} var X=function(j,h){j[ba]||Q(94);j[j[D]]=h},Ea=function(j){var h=1,k=0,m;if(!S(j)){h=0;for(m=j[D]-1;m>=0;m--){k=j.charCodeAt(m);h=(h<<6&268435455)+k+(k<<14);k=h&266338304;h=k!=0?h^k>>21:h}}return h},Fa=function(){return v.round(v.random()*2147483647)},Ga=function(){};var Ha=function(j,h){this.Na=j;this.$a=h},Ia=function(){function j(k){var m=[];k=k[F](",");for(var i,p=0;p0)e=e[F]("^")[0];f=e[F](":");e=f[1];q=parseInt(f[0],10);if(!d&&q0?m(f):"";if(p.l){c=i.bc(R[E][ga],a,p.l,c,f);a="2"+a;d=f>0?m(p.u):""}a=a+c;d=d;if(a[D]>2E3){Q(69);a=a[H](0,2E3)}d=a+"; path="+p.f+"; "+d+i.Qa();R[E].cookie=d};i.bc=function(a,c,f,d,e){var q="";e=e||p.u;d=k([d,i.q+e*1],f);q=T(a,"2"+c,";");if(!S(q)){a=k(h(a,c,f,s),f);q=q[F](a)[I]("");return q=d+q}return d};i.Qa=function(){return S(p.a)?"":"domain="+p.a+";"}};var Ka=function(j){function h(b){b=b instanceof Array?b[I]("."):"";return S(b)?"-":b}function k(b,g){var o=[],n;if(!S(b)){o=b[F](".");if(g)for(n=0;n2037)k=m+"&err=len&max=2037&len="+k[D];j.Kb(h+k,i)};j.Kb=function(h,k){var m=new Image(1,1);m.src=h;m.onload=function(){m.onload=null;(k||Ga)()}}};var Ma=function(j){var h=this,k=j,m=new Ka(k),i=new La,p=!Y.Ic(),l=function(){};h.$c=function(a){var c=a[F](".");if(!c||c[D]<5)return a;if((a=c[fa](4)[I]("."))&&a[z]("=")==-1)a=Ca(a);c=c[fa](0,4);X(c,a);return c[I](".")};h.$b=function(){return"https:"==R[E][G].protocol?"https://ssl.google-analytics.com/__utm.gif":"http://www.google-analytics.com/__utm.gif"};h.P=function(a,c,f,d,e,q){var x=k.B,b=R[E][G];m.ja(f);var g=m.z()[F](".");if(g[1]<500||d){if(e){g=g;var o=(new Date)[ha](),n;n=(o-g[3])*(k.Ec/ 1E3);if(n>=1){g[2]=v.min(v.floor(g[2]*1+n),k.Fb);g[3]=o}g=g}if(d||!e||g[2]>=1){if(!d&&e)g[2]=g[2]*1-1;g[1]=g[1]*1+1;e="?utmwv="+na;o="&utmn="+Fa();d=e+"e"+o;a=e+o+(S(b.hostname)?"":"&utmhn="+U(b.hostname))+(k.O==100?"":"&utmsp="+U(k.O))+a;if(0==x||2==x){b=2==x?l:q||l;p&&i.jb(k.ga,a,d,b,s)}if(1==x||2==x){c="&utmac="+c;d+=c;a+=c+"&utmcc="+h.Tb(f);if(Y.Ma){f="&aip=1";d+=f;a+=f}a+="&utmu="+ya.Nb();p&&i.jb(h.$b(),a,d,q)}}}m.la(g[I]("."));m.qa()};h.Tb=function(a){for(var c=[],f=[O,ua,ta,va],d=m.h(),e,q= 0;q0)for(c=0;c0;)c+=f--^d++;return Ea(c)}};var Z=function(j,h,k,m){function i(a){var c="";c=a[F]("://")[1][L]();if(V(c,"/"))c=c[F]("/")[0];return c}var p=m,l=this;l.b=j;l.fb=h;l.q=k;l.Ua=function(a){var c=l.aa();return new Z.r(T(a,p.va+N,M),T(a,p.ya+N,M),T(a,p.Aa+N,M),l.J(a,p.ta,"(not set)"),l.J(a,p.wa,"(not set)"),l.J(a,p.za,c&&!S(c.C)?Ca(c.C):u),l.J(a,p.ua,u))};l.Wa=function(a){var c=i(a),f;f=a;var d="";f=f[F]("://")[1][L]();if(V(f,"/")){f=f[F]("/")[1];if(V(f,"?"))d=f[F]("?")[0]}f=d;if(V(c,"google")){a=a[F]("?")[I](M);if(V(a,M+p.gc+N))if(f== p.fc)return s}return t};l.aa=function(){var a,c=l.fb,f,d=p.M;if(!(S(c)||"0"==c||!V(c,"://")||l.Wa(c))){a=i(c);for(var e=0;e9?b[H](x+1)*1:0;q++;b=0==b?1:b;a.ob([g,l.q,b,q,e.D()][I]("."));a.sa()}}}}}}; Z.r=function(j,h,k,m,i,p,l){var a=this;a.n=j;a.Q=h;a.V=k;a.o=m;a.L=i;a.C=p;a.Ja=l;a.D=function(){var c=[],f=[["cid",a.n],["csr",a.Q],["gclid",a.V],["ccn",a.o],["cmd",a.L],["ctr",a.C],["cct",a.Ja]],d,e;if(a.Ya())for(d=0;d0&&f<=a.bb){d=U(d);e=U(e);if(d[D]+e[D]<=64){i.m[f]=[d,e,q];i.T();x=s}}return x};i.ec=function(f){if((f=i.m[f])&&1===f[2])return f[1]};i.Lb=function(f){var d=i.m;if(d[f]){delete d[f];i.T()}};i.Gb=function(){c.w(8);c.w(9);c.w(11);var f=i.m,d,e;for(e in f)if(d=f[e]){c.p(8,e,d[0]);c.p(9,e,d[1]);(d=d[2])&&3!=d&&c.p(11,e,""+d)}}};var Qa=function(){function j(n,r,w,J){if(u==l[n])l[n]={};if(u==l[n][r])l[n][r]=[];l[n][r][w]=J}function h(n,r,w){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r])return l[n][r][w]}function k(n,r){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r]){l[n][r]=u;var w=s,J;for(J=0;J-1}function p(b,g,o){if(S(b)||S(g)||S(o))return"-";b=T(b,O+a.b+".",g);if(!S(b)){b=b[F](".");b[5]=""+(b[5]?b[5]*1+1:1);b[3]=b[4];b[4]=o;b=b[I](".")}return b}function l(){return"file:"!=R[E][G].protocol&&i()}var a=this,c=Aa(a),f=u,d=new Ia,e=d.a,q=t,x=u;a.o=j;a.q= v.round((new Date)[ha]()/1E3);a.s=h||"UA-XXXXX-X";a.La=R[E].referrer;a.$=u;a.d=u;a.A=t;a.G=u;a.e=u;a.Oa=u;a.b=u;a.j=u;d.l=k?U(k):u;a.ac=function(){return Fa()^a.G.Sb()&2147483647};a.Wb=function(){if(!d.a||""==d.a||"none"==d.a){d.a="";return 1}m();return d.Da?Ea(d.a):1};a.Rb=function(b,g){if(S(b))b="-";else{g+=d.f&&"/"!=d.f?d.f:"";var o=b[z](g);b=o>=0&&o<=8?"0":"["==b[y](0)&&"]"==b[y](b[D]-1)?"-":b}return b};a.gb=function(b){var g="";g+=d.W?a.G.Cc():"";g+=d.Y&&!S(R[E].title)?"&utmdt="+U(R[E].title): "";g=g;var o;o=u;if(R[B]&&R[B][A]&&R[B][A].hid)o=R[B][A].hid;else{o=Fa();R[B].gaGlobal=R[B][A]?R[B][A]:{};R[B][A].hid=o}o=o;return g=g+("&utmhid="+o+"&utmr="+U(a.$)+"&utmp="+U(a.sc(b)))};a.sc=function(b){var g=R[E][G];return b=u!=b&&""!=b?U(b,s):U(g.pathname+g.search,s)};a.Fc=function(b){if(a.R()){var g="";if(a.e!=u&&a.e.N()[D]>0)g+="&utme="+U(a.e.N());g+=a.gb(b);f.P(g,a.s,a.b)}};a.Jb=function(){var b=new Ka(d);return b.ja(a.b)?b.Bc():u};a.Ra=c("_getLinkerUrl",52,function(b,g){var o=b[F]("#"),n=b, r=a.Jb();if(r)if(g&&1>=o[D])n+="#"+r;else if(!g||1>=o[D])if(1>=o[D])n+=(V(b,"?")?M:"?")+r;else n=o[0]+(V(b,"?")?M:"?")+r+"#"+o[1];return n});a.hc=function(){var b=a.q,g=a.j,o=g.h(),n=a.b+"",r=R[B]?R[B][A]:u,w,J=V(o,O+n+"."),P=V(o,qa+n),ia=V(o,ra+n),C,K=[],W="",ca=t;o=S(o)?"":o;if(d.v){w=R[E][G]&&R[E][G].hash?R[E][G][ka][H](R[E][G][ka][z]("#")):"";if(d.U&&!S(w))W=w+M;W+=R[E][G].search;if(!S(W)&&V(W,O)){g.qc(W);g.Xa()||g.Ib();C=g.ba()}w=g.ea;var da=g.nb,ea=g.zb;if(!S(w())){da(Ca(w()));V(w(),";")||ea()}w= g.da;da=g.na;ea=g.ra;if(!S(w())){da(w());V(w(),";")||ea()}}if(S(C))if(J)if(!P||!ia||0){C=p(o,";",b);a.A=s}else{C=T(o,O+n+".",";");K=T(o,qa+n,";")[F](".")}else{C=[n,a.ac(),b,b,b,1][I](".");ca=a.A=s}else if(S(g.z())||S(g.ca())){C=p(W,M,b);a.A=s}else{K=g.z()[F](".");n=K[0]}C=C[F](".");if(R[B]&&r&&r.dh==n&&!d.l){C[4]=r.sid?r.sid:C[4];if(ca){C[3]=r.sid?r.sid:C[4];if(r.vid){b=r.vid[F](".");C[1]=b[0];C[2]=b[1]}}}g.lb(C[I]("."));K[0]=n;K[1]=K[1]?K[1]:0;K[2]=u!=K[2]?K[2]:d.Dc;K[3]=K[3]?K[3]:C[4];g.la(K[I](".")); g.mb(n);S(g.cc())||g.ma(g.I());g.xb();g.qa();g.yb()};a.jc=function(){f=new Ma(d)};a.getName=c("_getName",58,function(){return a.o});a.c=c("_initData",2,function(){var b;if(!q){if(!a.G)a.G=new Oa(d.Z);a.b=a.Wb();a.j=new Ka(d);a.e=new Qa;x=new Pa(d,a.b,a.j,a.e);a.jc()}if(l()){if(!q){a.$=a.Rb(a.La,R[E].domain);b=new Z(a.b,a.$,a.q,d)}a.hc(b);x.kc()}if(!q){l()&&b.Ub(a.j,a.A);a.Oa=new Qa;$.load(d,a.j);q=s}});a.Jc=c("_visitCode",54,function(){a.c();var b=T(a.j.h(),O+a.b+".",";");b=b[F](".");return b[D]< 4?"":b[1]});a.Vc=c("_cookiePathCopy",30,function(b){a.c();a.j&&a.j.Hc(a.b,b)});a.R=function(){return a.Jc()%1E40){p=l[H](0,a);l=l[H](a+1)}var c=p==la?Y:p==ma?Va:Y.Ta(p);c[l].apply(c,k[i][fa](1))}}catch(f){m++}return m}};var Y=new Ta;var Xa=aa[la];if(Xa&&typeof Xa._getTracker=="function")Y=Xa;else aa[la]=Y;var Va=new Wa;a:{var Ya=aa[ma],Za=t;if(Ya&&typeof Ya[ba]=="function"){Za=Ya.constructor==Array;if(!Za)break a}aa[ma]=Va;Za&&Va[ba].apply(Va,Ya)};})()