SUNDBYBERGS
BETYDELSEFULLA
JÄRNVÄG -  
FÖRR OCH NU


Mittsundbybergs och Sundbybergs Museums
projekt historiska elevuppsatser för årskurs 2
vid Löfströms Gymnasium avslutades i juni i 2014. 
Här presenteras Emil Alexandersons opus som vann.

Inledning:
Sundbyberg var under 1800-talet en köping som befann sig lite säreget på landsbygden. Bodde eller levde man i Sundbyberg på 1800-talet skulle jag vilja beskriva det som om att du var strandsatt, du var strandsatt för att det var långt bort från allt. Från Stockholm, från angränsade kommuner och så vidare. Du var strandsatt för att det inte fanns några effektiva kommunikationer som det gör idag. Sundbyberg var verkligen ett samhälle som man idag brukar kalla för off. Det fanns givetvis olika former av transportmedel, men dessa var helt klart att klassificera som icke effektiva. Men hur gjorde man om man levde i Sundbyberg på 1800-talet om man skulle ta sig någonstans? Hur betydelsefull kom järnvägen för denna köping att bli? 

Syfte och mål:
Jag har valt att skriva om detta ämne för att jag är intresserad av transporter i allmänhet, bland transporter inkluderas också järnvägar (kommunikationer) och detta ämne fungerade att skriva om. Det kan därför vara kul att ta reda på hur Sundbybergs järnväg såg ut i början i jämförelse med idag och givetvis också hur den fungerade i början i jämförelse med idag. Vad pratar man om att göra med järnvägen idag kommer också att nämnas för att visa på vilka enorma skillnader och framsteg det har gjorts inom järnvägs- och då även byggnadssektorn. Mitt mål är att få fram en uppsats som kan användas som ett komplement i historieböcker kring detta ämne för idag är det ganska innehållsfattigt. 

Frågeställningar:
I detta arbete kommer jag att ha fyra övergripande frågeställningar. Dessa fyra är:
Vilka problem hade man med etableringen av järnvägen?
Varför byggdes den i överhuvudtaget?
Vad tyckte folk om detta?
Hur transporterade sig Sundbybergs befolkning innan järnvägen anlades?
 
 
 
Metod och materiel:
Metod – Hur jag har gått till väga för att kunna besvara mina fyra frågeställningar. Mitt arbetssätt har gått ut på att stryka under det viktiga i källorna eftersom jag har haft relativt stora källor. Det som jag strukit under har haft med mina tre frågeställningar att göra och sedan har jag tolkat fakta utifrån dem. Efter den ovan beskrivna processen så har jag börjat skriva. Detta arbetssätt tycker jag är optimalt för denna typ av uppgift då man skapar sig både nya och förändrade frågeställningar utefter materialet. Det finns dock problem med det här arbetssättet och det är att om man plockar ut det ”viktiga” ur en text och sedan tolkar detta är det mycket lätt hänt att man missar mycket i materialet som kan vara användbart i uppsatsen. Men detta är någonting som jag har tänkt på vilket innebär att denna uppsats är skriven med en tanke på det och det skall förhoppningsvis inte innebära att jag missar någonting av stor vikt i materialet. 
De källor jag har använt mig utav i detta arbete är nyhetsartiklar hämtade från ”Stockholmstidningen” från år 1898. Sedan har jag också använt mig utav Henning Österbergs bok ”Sundbyberg, den nya förstaden”. Jag har också använt mig av internet som källa för att söka reda på nyare information och planer med järnvägen. Om man skall tala källkritik kring dessa källor så kan man väl börja med att säga att långtifrån alla källor som jag har använt mig utav är optimala för uppsatsskrivning. Helst skall man vid sådana här typer av uppgifter använda sig utav förstahandskällor, med förstahandskällor menar man sådana källor som författaren eller berättaren själv styrkt och kanske själv upplevt. Sådana källor har varit mycket svåra att få tag på kring detta ämne och därför har jag mestadels använt mig utav andrahandskällor. Problemet med andrahandskällor är att man inte kan vara helt säker på att det som står är sanning. Sanningen kan vara förvrängd och då får man använda sig av källkritiska knep för att få fram sanningen och det har jag i denna uppsats gjort.
En andrahandskälla bygger sin fakta på förstahandskällan och så är fallet med Stockholmstidningen som jag använt mig utav. I Stockholmstidningen så har ju en journalist intervjuat folk och sedan skrivit artiklar om detta, det gör att sanningen kan förvrängas en aning. Stockholmstidningen har således också varit beroende av dem som intervjuats. Jag tycker mig inte kunna finna en tydlig tendens i Stockholmstidningen, anledningen till det kan vara att tidningen beskriv saker på ett objektivt sätt och varken var partisk å folkets sida eller å statens/kommunens sida. Stockholmstidningen var under åren 1889-1966 liberalt styrd och det kan vara en anledning till det objektiva skrivandet. Tidningen uppfyller enligt mig också tidskriteriet som talar om när artiklarna skrevs i jämförelse med när den enskilda händelsen ägde rum. Vad gäller boken Sundbyberg, den nya förstaden så är den förmodligen en mix bestående av förstahandskällor och andrahandskällor. Anledningen till det är att Henning Österberg skrivit om saker som hände innan han var född, men han har också skrivit om saker som hänt i Sundbyberg under sin livstid, som han därför kan ha bevittnat själv och så vidare. Han har inte heller någon tendens, däremot så kan man undra varifrån han har fått sin information kring järnvägsbygget eftersom han inte levde då. 

Bakgrundsfakta:
Under 1800-talets början var Sverige liksom många andra icke-industrialiserade länder ett land som ”låg efter”. Dessa länder och däri Sverige inkluderat hade inte samma kunskap och kompetens som de pågående industrialiserade länderna som Storbritannien hade. Järnvägar och liknande kommunikations- och transportmedel blev allt vanligare och mer och mer användbart. Men runt omkring 1850-talet började industrialiseringen ta fart i Sverige och det som bland annat började utvecklas var transportmedlen. Sverige anlade sin första järnväg som var ämnad för människotransport år 1849 i Värmland. 
Efter detta tog järnvägsbyggandet fart i Sverige och på ett spann om cirka tio år mellan varje nyetablerad järnvägssträcka öppnades nya järnvägar. Om man jämför med idag, det vill säga standarden och effektiviteten mellan tidiga järnvägar och dagens moderna järnvägar kan man väl konstatera att dessa tidiga järnvägar kan ha ansetts som effektiva för sin tid. Men det går i princip inte ens att tala om skillnaderna mellan dagens moderna järnvägar och dess drivande lok. Men skall man göra det så finns det ett ord som passar bra in på dåtidens järnvägar och lok och det ordet är ineffektiva mot dagens effektiva. När järnvägen etablerades i Sverige så använde man hästar och ånglok. Idag så använder man mycket energisparande ellok. 
Hur såg det då ut i Sundbyberg? Under 1800-talet var Sundbyberg en köping som befann sig lite smått säreget på landbygden. Innan samfärdsmedlen etablerades ordentligt vandrade boende och arbetande i Sundbyberg mot Solna och Stockholms stad. Detta var dock inte helt riskfritt, vanligt var bland annat att man blev överfallen i området kring Solna av ligister. Det fanns redan innan de ”moderna” samfärdmedlen etablerades andra redan etablerade samfärdsmedel mot Stockholms stad men dessa var att betrakta som ineffektiva eftersom det bland annat rörde sig om handrodd sjötrafik som hade en väldigt lång transporttid. Idag är Sundbyberg lättillgängligt på många sätt, inte minst genom ”samfärdsmedlen” eller som det idag också kallas ”kollektivtrafiken”.
Järnvägarnas användningsområden är många. Det kan röra sig om transport av gods och människor, men även tjänster. Som tidigare nämnts så anlade Sverige sin första järnväg i Värmland, denna järnväg användes för både transport av människor och gods. Alltså ända sedan den första järnvägen etablerades så har man använt järnvägar som ett transportalternativ i Sverige, ett transportalternativ ämnad för både människor och varor. Likadant var det i Sundbyberg, järnvägen som gick genom köpingen användes som transportändamål av varor och tjänster samt människor. Idag har vi järnvägar som sträcker sig från Malmö i söder och Östersund i norr, och alla används de på samma sätt. Detta tyder på att det är ett mycket viktigt och bra sätt att transportera både sig själv och gods med. 
För Sverige som land blev möjligheten att kunna transporteras via järnväg en mycket positiv sak. Det fanns i princip inga konsekvenser med en stor och bred järnvägsåtkomlighet. Förutom en liten detalj, tåg och framförallt godståg ger idag och gav även givetvis då ifrån sig mycket buller. Buller är farligt för människans hälsa, det gör människor trötta och bidrar även till koncentrationssvårigheter och stress. Kan järnvägens utvidgning i Sverige ha påverkat Sveriges befolkning rent praktiskt? Det är en fråga som får besvaras en annan gång under ett annat ämne, men så kan det vara. I Sundbyberg så går järnvägen mitt genom stan och delar på så vis upp Sundbybergs city i två delar. Det gjorde den även när den etablerades. Alltså måste bullernivåerna i Sundbybergs city ha varit skyhöga förr. Idag har man givetvis åtgärdat bullerproblemen från järnvägar och tåg med ny teknik, men problemet finns än idag. Så, en konsekvens med etableringen av järnvägen i Sundbyberg måste vara att buller i stora mängder ägt rum och precis som i övriga Sverige och kanske påverkat människor negativt. En konsekvens som järnvägen medförde i Sundbyberg var att antalet människor som ville använda det nyetablerade färdmedlet överskred järnvägens och tågens kapacitet. Det fungerade inte som det var tänkt att göra vilket också gav upphov till stor irritation hos Sundbybergs befolkning. En konsekvens till som väcktes på grund av järnvägens sträckning genom Sundbybergs stad var att invånarna fick svårt att ta sig mellan de olika statsdelarna. Det skall ha förekommit olyckor när vägbommarna som stoppade allmänheten från att korsa järnvägen lämnades öppna. 
Idag finns det planer på att man skall gräva ned järnvägen i Sundbyberg. Frågan utreds för fullt och det skulle nog inte vara en sådan dum idé att få den till verklighet heller. Detta med tanke på att man idag har tåg som dundrar igenom Sundbybergs statskärna. Detta skulle vara ett sätt att dämpa bullret som idag äger rum i Sundbyberg på grund av järnvägens nuvarande läge. Att man idag pratar om att ”bygga” ned en järnväg under jord visar på vilka fantastiska kunskaper vi har inom transport- och byggsektorn.
 
 
Järnvägen i Sundbyberg: 
Vilka problem fanns med etableringen av järnvägen?
Det fanns många problem med etableringen av järnvägen i Sundbyberg. ”Projektledarna” var oeniga om en järnvägsdragning genom Sundbyberg var optimal och nödvändig. Till sist kom man ändå fram till att det behövdes en järnväg där och att Sundbyberg skulle ges möjlighet att ”koppla på” sig, med en egen tågstation etcetera. Sedan hade man ett flertal kostnadskalkyler och budgetar, men järnvägsdragningen skulle visa sig bli mycket dyrare än vad man förväntat. Man försökte därför låna sig till pengar, någonting som riksdagen avslog. Därför krävdes det utomstående investerare varpå A. P. Löfström blev en ny aktieägare. Sedan fortsatte finansieringsproblemen framåt och tillbaka, men till sist kunde man färdigställa denna järnvägssträcka, varpå den invigdes den 12 december 1876. Det fanns alltså mycket problem kring etableringen av järnvägen, mestadels ekonomiska problem, men också andra problem som grundade sig i oenighet och så vidare.

Varför byggdes järnvägen i överhuvudtaget?
Denna järnvägssträcka byggdes för att man i samband med industrialiseringen i Sverige hade vad man brukar kalla för ”järnvägshysteri”. ”Järnvägshysteri” fick man för att man hade kunskapen och kompetensen samt materialen som krävdes för att etablera järnvägar runt om i Sverige. I och med att fler och fler varor och tjänster producerades på olika platser i Sverige, så behövde man också givetvis transporter. Men sedan så behövdes det också ett nytt transportsätt in mot Stockholm från Sundbyberg. De redan etablerade samfärdsmedlen var för långsamma, de var inte effektiva och detta gjorde ofta att man som boende i Sundbyberg inte kunde ha vissa jobb eftersom man ofta kom sent på grund av transportproblem. Det fungerade helt enkelt inte rent praktiskt att ta sig från plats A (Sundbyberg) till plats B. Sedan var det vanligt att man på väg in mot Stockholm till fots blev överfallen i området kring Solna. Så ett nytt transportsätt var nödvändigt på många sätt. 

Vad tyckte Sundbybergs invånare om järnvägen som transportsätt?
Till en början tyckte man givetvis att den nya järnvägen var bra. Man hade ju fått sina transportbehov lösta, trodde man i varje fall. Det fanns ett stort missnöje hos Sundbybergs befolkning gällande den praktiska biten av transporten. Ett av dessa missnöjen var att linjen var mycket hårt belastad och trafikerad av för mycket människor, de boende i Sundbyberg kunde i förekommande fall inte gå på tågen på grund av detta. Det fanns alltså för få tåg för att tillfredsställa invånarna i Sundbybergs stad. Ett annat stort missnöje var att tågvagnarna var utslitna och skakiga och reparationer utfördes aldrig av dem. Det skall till och med under det kalla vinterhalvåret hänt att tågen som stannat vid Sundbybergs station hade vagnar utan tak vilket gjorde att man frös, sedan skall det ha varit isbeläggningar på vagngolven. Man tyckte heller inte om den då rådande tidtabellen, det gick för få tåg på en dag och de tåg som gick lämnade perrongerna vid fel tidpunkt tyckte man. Passagerarna till och från Sundbyberg stängdes en tid av från tågförbindelsen med Stockholm. Grunderna till detta skall ha varit att Stockholm – Västerås – Bergslagens AB:s styrelse inte ansåg det var nödvändigt med fortsatt transport till och från Sundbyberg. Detta reagerade givetvis folket i Sundbyberg på, man ledsnade på de rådande järnvägsproblemen. Detta löste sig dock efter ett tag då en aktieägare begärde upprättelse.  Biljettpriset skall också ha varit i överkant mot vad det egentligen skulle ha varit. I jämförelse med Stockholm – Järva linjen så var priset mycket högt. Man hade alltså mycket synpunkter på hur järnvägen och dess vagnar sköttes. De tyckte nog rätt illa om järnvägen tills man åtgärdade problemen.

Hur transporterade sig Sundbybergs befolkning innan järnvägen anlades?
Att resa från Sundbyberg till Stockholm tog lång tid med de redan ”etablerade” samfärdsmedlen. Därför passade det inte för de som hade bråttom till jobb etcetera, enligt uppgift skall det som minst ha tagit cirka en timme in till Stockholm på det snabbaste sättet som var en form av ångbåt. Detta fungerade dock inte alltid, det hängde nämligen på vädret. Om det var vintertid och vattnet hade ett istäcke fick man välja ett annat transportalternativ. Man gick också väldigt mycket förr som boende i Sundbyberg när man till exempel skulle till Stockholm var det inte ovanligt att man tog en promenad genom Solna kommun. Men detta var allt ifrån riskfritt, Solna hade nämligen ett antal ligister som vid flera tillfällen skall ha gått till attack mot Sundbybergsboende. Alltså så hade man olika transportmedel redan innan järnvägen etablerades. Men det rörde sig mest om båttrafik och långa promenader för det ”vanliga” folket i Sundbyberg. Cyklar började komma alltmer i Sverige och Stockholm på 1870-talet och troligtvis så användes även dessa flitigt i Sundbybergstrakten. Givetvis så fanns det andra typer av egna transportmedel också, men dessa användes mest av de ”högre” välbärgade samhällsklasserna. Detta innebar alltså att det fanns andra transportalternativ innan järnvägen etablerades, man hade båtar, cyklar och liknande.

Slutsats: 
Det som jag kommit fram till i detta arbete är att Sundbyberg till en början var en köping som låg avlägset och svåråtkomligt från Stockholm. Detta kan jag påstå eftersom man inte hade några effektiva och snabba transportmedel. Mina argument till det här påståendet är att det som snabbast tog en timme in till Stockholm med det då snabbaste färdmedlet man hade i Sundbyberg (ångbåten). I jämförelse med idag så är det en lång tid då det idag med pendeltåg endast tar 8 minuter från Sundbybergs station till Stockholms central. Det är en mycket stor skillnad i tid, jag menar avståndet mellan Sundbyberg och Stockholm är ju detsamma som förr. Vad tyder detta på? Det tyder på att vi idag har en överlägsen effektivitet i våra moderna samfärdsmedel. Järnvägarna har blivit bättre och mer lättrullade i kombination med att tågen blivit alltmer effektiva och snabba. Men dessa effektiva samfärdsmedel kan också ha gjort oss (vi som lever idag) till lite smått lata individer. Jag menar, hur vanligt är det att folk tar en lång promenad någonstans nu när vi har vår fullbordade kollektivtrafik. Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Därför tycker jag på något sätt att dessa transportmedel med effektiva järnvägar etcetera har påverkat oss. Det har gjort oss bekväma och det kan därför ha skadat vår hälsa. Förr så gick man mycket och länge, till exempel från Sundbyberg till Stockholm stad och detta var inte någonting negativt ur en hälsoaspekt, snarare tvärt om. Däremot så var det negativt ur en bekvämlighetsaspekt. 
Sundbybergs invånare visade ett stort missnöje med hur vida järnvägskommunikationen fungerade för dem. Det gick för få tåg, man fick inte plats och så vidare. Man tyckte också att biljettpriset var högt i jämförelse med Stockholm – Järva linjen. Detta är ganska intressant då vi har samma typ av fråga som är aktuell idag. Idag är vår kollektivtrafik uppdelad i zoner och om man åker en längre sträcka är det väl rimligt att man också betalar lite mer. Det tycker i varje fall jag. Likadant måste det ha varit förr och säkert sedan urminnes tider så länge pengar funnits. Man ansåg kanske på styrelse nivå att det skulle kosta lite mer att åka från Sundbyberg till Stockholm och vise versa. Men det är inte så konstigt enligt mig. Kanske såg man Sundbybergssträckan som en mer exklusiv sträcka och därför tog mer betalt där. Men en fråga man kan ställa sig är om de ägde den rätt de åtog sig att vara kritiska. Jag menar vi pratar ändå om järnvägens och lokens barndom här. Det har ju varit en lång process kring utveckling och så vidare av just järnväg och lok. Detta skulle jag vilja jämföra med de första datorerna som kom någon gång på 1930 och 1940 talet. Dessa klagades det också på väldigt mycket. Sedan blir allting bättre, vare sig det rör sig om datorer på 1940-talet eller järnvägar på 1800-talet. Men det blir i princip aldrig optimalt för dem som nyttjar dessa. Vi har ett lysande exempel idag gällande våra järnvägar och dess tåg. Under vinterhalvåren så drabbas spårbunden kollektivtrafik väldigt ofta av förseningar och inställda avgångar. Invånarna i både Sundbyberg och Stockholm men även i övriga Sverige, vi (människorna) är inte nöjda och vi klagar på mycket folk i vagnarna, för få avgångar och så vidare och så vidare. Frågan är om det går att få människorna som nyttjar spårbunden trafik nöjda i över huvudtaget. Det går alltid att förbättra och förbättra, men då ökar bekvämlighetsstandarden hos människor och när den ökar så ökar också den så kallade latheten, så när någonting inte fungerar som det skall uppstår en form av ”kaos”. Därför kanske det inte var så konstigt att folket i Sundbyberg var missnöjda med järnvägstransporterna.
Att det fanns problem med etableringen av ett sådant stort projekt som en ny järnvägssträcka är egentligen inte så konstigt. Det har funnits, finns och kommer alltid att finnas olika röster för och emot nya förslag. Det är inget konstigt med det, så är det i ett demokratiskt samhälle där alla skall få sin röst hörd. Ofta är det finansieringsproblem som är de största fördröjningsapparaterna vid nyetableringar av såväl nya hus som järnvägar. Problem med nyetableringar är vanligt, därför tar sådana här typer av ”byggen” lång tid att genomföra från plan till färdigställande.
Denna järnvägssträcka som byggdes genom Sundbyberg byggdes för att den behövdes. Den behövdes då precis som den behövs idag. Man behövde hitta ett sätt att transportera varor på ett snabbt och effektivt sätt. Man ansåg det nödvändigt precis som man idag kan anse det nödvändigt att etablera en ny bostadsort. I och med att järnvägen skulle dras genom Sundbyberg fick man från Sundbybergs sida en fantastisk möjlighet att kunna ”koppla på” och på så vis få sin befolkning att kunna bli transporterad. Ett smart drag, som kan jämföras med samåkningsmodellen. Person A bor längst bort från ”stan” och åker bil till stan varje dag. Person B bor också långt ifrån ”stan” men bor närmare än person A. Därför kan Person A plocka upp person B istället för att låta denne åka egen bil. På samma sätt gavs Sundbyberg en möjlighet att få sina invånare att bli upplockade med tåg från både norr och syd. Ett smart drag.



Sammanfattning:
Järnvägssträckan som byggdes genom Sundbyberg stod klar år 1876. Vägen dit hade dock varit lång och fylld av problem. Väl etablerad och färdigställd så ”kopplade” Sundbyberg på sig för att dess invånare skulle kunna transporteras. Detta skedde året efter det vill säga år 1877. En järnväg var nödvändig i detta område då man behövde transportera varor och människor i den riktningen i samband med industrialiseringen. Sundbybergs befolkning hade dock stora klagomål på järnvägstransporten. Det gick för få tåg, vagnarna hade en låg standard och det var dyrt att åka med. Innan järnvägen etablerades så hade man andra transportmedel, bland annat ångbåtar och cyklar etcetera. Men man var i ständigt behov av ett effektivt transportsätt eftersom man dessutom gick väldigt långa sträckor.
 
Källförteckning:
Henning Österbergs ”Sundbyberg, den nya förstaden” (1966).
http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/02/planer-pa-nedgravning-av-jarnvag-genom-sundbyberg
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Augusti-2008/Innehall/Tema/Buller---ett-hot-mot-var-halsa/
http://www.statensjarnvagar.se/info.asp/id/1515
”Stockholmstidningen” från 1898.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Industriella_revolutionen
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lok
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholms-Tidningen
http://www.tekniskamuseet.se/download/18.4d755928124885167d480001932/Maskinhallen_Cyklar.pdf
http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Buller-och-vibrationer/Fakta-om-buller-och-vibrationer/Mer-om-jarnvagsbuller/
http://www.varmland.org/event.asp?typ=detail&id=3422&ty=3&su=32&lang=
 
 
Ett arbete av Emil Alexanderson Ju2.

(function(){var s=true,t=false,aa=window,u=undefined,v=Math,ba="push",fa="slice",ga="cookie",y="charAt",z="indexOf",A="gaGlobal",ha="getTime",ja="toString",B="window",D="length",E="document",F="split",G="location",ka="href",H="substring",I="join",L="toLowerCase";var la="_gat",ma="_gaq",na="4.8.6",oa="_gaUserPrefs",pa="ioo",M="&",N="=",O="__utma=",qa="__utmb=",ra="__utmc=",sa="__utmk=",ta="__utmv=",ua="__utmz=",va="__utmx=",wa="GASO=";var xa=function(){var j=this,h=[],k="ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789-_";j.uc=function(m){h[m]=s};j.Nb=function(){for(var m=[],i=0;i-1){k=j[z](k,i);if(k<0)k=j[D];m=j[H](i+h[z](N)+1,k)}}return m},Ba=function(j){var h=t,k=0,m,i;if(!S(j)){h=s;for(m=0;m-1)}}return h},U=function(j,h){var k=encodeURIComponent;if(k instanceof Function)return h? encodeURI(j):k(j);else{Q(68);return escape(j)}},Ca=function(j,h){var k=decodeURIComponent,m;j=j[F]("+")[I](" ");if(k instanceof Function)try{m=h?decodeURI(j):k(j)}catch(i){Q(97);m=unescape(j)}else{Q(68);m=unescape(j)}return m},V=function(j,h){return j[z](h)>-1};function Da(j){if(!j||""==j)return"";for(;j[y](0)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](0))>-1;)j=j[H](1);for(;j[y](j[D]-1)[D]>0&&" \n\r\t"[z](j[y](j[D]-1))>-1;)j=j[H](0,j[D]-1);return j} var X=function(j,h){j[ba]||Q(94);j[j[D]]=h},Ea=function(j){var h=1,k=0,m;if(!S(j)){h=0;for(m=j[D]-1;m>=0;m--){k=j.charCodeAt(m);h=(h<<6&268435455)+k+(k<<14);k=h&266338304;h=k!=0?h^k>>21:h}}return h},Fa=function(){return v.round(v.random()*2147483647)},Ga=function(){};var Ha=function(j,h){this.Na=j;this.$a=h},Ia=function(){function j(k){var m=[];k=k[F](",");for(var i,p=0;p0)e=e[F]("^")[0];f=e[F](":");e=f[1];q=parseInt(f[0],10);if(!d&&q0?m(f):"";if(p.l){c=i.bc(R[E][ga],a,p.l,c,f);a="2"+a;d=f>0?m(p.u):""}a=a+c;d=d;if(a[D]>2E3){Q(69);a=a[H](0,2E3)}d=a+"; path="+p.f+"; "+d+i.Qa();R[E].cookie=d};i.bc=function(a,c,f,d,e){var q="";e=e||p.u;d=k([d,i.q+e*1],f);q=T(a,"2"+c,";");if(!S(q)){a=k(h(a,c,f,s),f);q=q[F](a)[I]("");return q=d+q}return d};i.Qa=function(){return S(p.a)?"":"domain="+p.a+";"}};var Ka=function(j){function h(b){b=b instanceof Array?b[I]("."):"";return S(b)?"-":b}function k(b,g){var o=[],n;if(!S(b)){o=b[F](".");if(g)for(n=0;n2037)k=m+"&err=len&max=2037&len="+k[D];j.Kb(h+k,i)};j.Kb=function(h,k){var m=new Image(1,1);m.src=h;m.onload=function(){m.onload=null;(k||Ga)()}}};var Ma=function(j){var h=this,k=j,m=new Ka(k),i=new La,p=!Y.Ic(),l=function(){};h.$c=function(a){var c=a[F](".");if(!c||c[D]<5)return a;if((a=c[fa](4)[I]("."))&&a[z]("=")==-1)a=Ca(a);c=c[fa](0,4);X(c,a);return c[I](".")};h.$b=function(){return"https:"==R[E][G].protocol?"https://ssl.google-analytics.com/__utm.gif":"http://www.google-analytics.com/__utm.gif"};h.P=function(a,c,f,d,e,q){var x=k.B,b=R[E][G];m.ja(f);var g=m.z()[F](".");if(g[1]<500||d){if(e){g=g;var o=(new Date)[ha](),n;n=(o-g[3])*(k.Ec/ 1E3);if(n>=1){g[2]=v.min(v.floor(g[2]*1+n),k.Fb);g[3]=o}g=g}if(d||!e||g[2]>=1){if(!d&&e)g[2]=g[2]*1-1;g[1]=g[1]*1+1;e="?utmwv="+na;o="&utmn="+Fa();d=e+"e"+o;a=e+o+(S(b.hostname)?"":"&utmhn="+U(b.hostname))+(k.O==100?"":"&utmsp="+U(k.O))+a;if(0==x||2==x){b=2==x?l:q||l;p&&i.jb(k.ga,a,d,b,s)}if(1==x||2==x){c="&utmac="+c;d+=c;a+=c+"&utmcc="+h.Tb(f);if(Y.Ma){f="&aip=1";d+=f;a+=f}a+="&utmu="+ya.Nb();p&&i.jb(h.$b(),a,d,q)}}}m.la(g[I]("."));m.qa()};h.Tb=function(a){for(var c=[],f=[O,ua,ta,va],d=m.h(),e,q= 0;q0)for(c=0;c0;)c+=f--^d++;return Ea(c)}};var Z=function(j,h,k,m){function i(a){var c="";c=a[F]("://")[1][L]();if(V(c,"/"))c=c[F]("/")[0];return c}var p=m,l=this;l.b=j;l.fb=h;l.q=k;l.Ua=function(a){var c=l.aa();return new Z.r(T(a,p.va+N,M),T(a,p.ya+N,M),T(a,p.Aa+N,M),l.J(a,p.ta,"(not set)"),l.J(a,p.wa,"(not set)"),l.J(a,p.za,c&&!S(c.C)?Ca(c.C):u),l.J(a,p.ua,u))};l.Wa=function(a){var c=i(a),f;f=a;var d="";f=f[F]("://")[1][L]();if(V(f,"/")){f=f[F]("/")[1];if(V(f,"?"))d=f[F]("?")[0]}f=d;if(V(c,"google")){a=a[F]("?")[I](M);if(V(a,M+p.gc+N))if(f== p.fc)return s}return t};l.aa=function(){var a,c=l.fb,f,d=p.M;if(!(S(c)||"0"==c||!V(c,"://")||l.Wa(c))){a=i(c);for(var e=0;e9?b[H](x+1)*1:0;q++;b=0==b?1:b;a.ob([g,l.q,b,q,e.D()][I]("."));a.sa()}}}}}}; Z.r=function(j,h,k,m,i,p,l){var a=this;a.n=j;a.Q=h;a.V=k;a.o=m;a.L=i;a.C=p;a.Ja=l;a.D=function(){var c=[],f=[["cid",a.n],["csr",a.Q],["gclid",a.V],["ccn",a.o],["cmd",a.L],["ctr",a.C],["cct",a.Ja]],d,e;if(a.Ya())for(d=0;d0&&f<=a.bb){d=U(d);e=U(e);if(d[D]+e[D]<=64){i.m[f]=[d,e,q];i.T();x=s}}return x};i.ec=function(f){if((f=i.m[f])&&1===f[2])return f[1]};i.Lb=function(f){var d=i.m;if(d[f]){delete d[f];i.T()}};i.Gb=function(){c.w(8);c.w(9);c.w(11);var f=i.m,d,e;for(e in f)if(d=f[e]){c.p(8,e,d[0]);c.p(9,e,d[1]);(d=d[2])&&3!=d&&c.p(11,e,""+d)}}};var Qa=function(){function j(n,r,w,J){if(u==l[n])l[n]={};if(u==l[n][r])l[n][r]=[];l[n][r][w]=J}function h(n,r,w){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r])return l[n][r][w]}function k(n,r){if(u!=l[n]&&u!=l[n][r]){l[n][r]=u;var w=s,J;for(J=0;J-1}function p(b,g,o){if(S(b)||S(g)||S(o))return"-";b=T(b,O+a.b+".",g);if(!S(b)){b=b[F](".");b[5]=""+(b[5]?b[5]*1+1:1);b[3]=b[4];b[4]=o;b=b[I](".")}return b}function l(){return"file:"!=R[E][G].protocol&&i()}var a=this,c=Aa(a),f=u,d=new Ia,e=d.a,q=t,x=u;a.o=j;a.q= v.round((new Date)[ha]()/1E3);a.s=h||"UA-XXXXX-X";a.La=R[E].referrer;a.$=u;a.d=u;a.A=t;a.G=u;a.e=u;a.Oa=u;a.b=u;a.j=u;d.l=k?U(k):u;a.ac=function(){return Fa()^a.G.Sb()&2147483647};a.Wb=function(){if(!d.a||""==d.a||"none"==d.a){d.a="";return 1}m();return d.Da?Ea(d.a):1};a.Rb=function(b,g){if(S(b))b="-";else{g+=d.f&&"/"!=d.f?d.f:"";var o=b[z](g);b=o>=0&&o<=8?"0":"["==b[y](0)&&"]"==b[y](b[D]-1)?"-":b}return b};a.gb=function(b){var g="";g+=d.W?a.G.Cc():"";g+=d.Y&&!S(R[E].title)?"&utmdt="+U(R[E].title): "";g=g;var o;o=u;if(R[B]&&R[B][A]&&R[B][A].hid)o=R[B][A].hid;else{o=Fa();R[B].gaGlobal=R[B][A]?R[B][A]:{};R[B][A].hid=o}o=o;return g=g+("&utmhid="+o+"&utmr="+U(a.$)+"&utmp="+U(a.sc(b)))};a.sc=function(b){var g=R[E][G];return b=u!=b&&""!=b?U(b,s):U(g.pathname+g.search,s)};a.Fc=function(b){if(a.R()){var g="";if(a.e!=u&&a.e.N()[D]>0)g+="&utme="+U(a.e.N());g+=a.gb(b);f.P(g,a.s,a.b)}};a.Jb=function(){var b=new Ka(d);return b.ja(a.b)?b.Bc():u};a.Ra=c("_getLinkerUrl",52,function(b,g){var o=b[F]("#"),n=b, r=a.Jb();if(r)if(g&&1>=o[D])n+="#"+r;else if(!g||1>=o[D])if(1>=o[D])n+=(V(b,"?")?M:"?")+r;else n=o[0]+(V(b,"?")?M:"?")+r+"#"+o[1];return n});a.hc=function(){var b=a.q,g=a.j,o=g.h(),n=a.b+"",r=R[B]?R[B][A]:u,w,J=V(o,O+n+"."),P=V(o,qa+n),ia=V(o,ra+n),C,K=[],W="",ca=t;o=S(o)?"":o;if(d.v){w=R[E][G]&&R[E][G].hash?R[E][G][ka][H](R[E][G][ka][z]("#")):"";if(d.U&&!S(w))W=w+M;W+=R[E][G].search;if(!S(W)&&V(W,O)){g.qc(W);g.Xa()||g.Ib();C=g.ba()}w=g.ea;var da=g.nb,ea=g.zb;if(!S(w())){da(Ca(w()));V(w(),";")||ea()}w= g.da;da=g.na;ea=g.ra;if(!S(w())){da(w());V(w(),";")||ea()}}if(S(C))if(J)if(!P||!ia||0){C=p(o,";",b);a.A=s}else{C=T(o,O+n+".",";");K=T(o,qa+n,";")[F](".")}else{C=[n,a.ac(),b,b,b,1][I](".");ca=a.A=s}else if(S(g.z())||S(g.ca())){C=p(W,M,b);a.A=s}else{K=g.z()[F](".");n=K[0]}C=C[F](".");if(R[B]&&r&&r.dh==n&&!d.l){C[4]=r.sid?r.sid:C[4];if(ca){C[3]=r.sid?r.sid:C[4];if(r.vid){b=r.vid[F](".");C[1]=b[0];C[2]=b[1]}}}g.lb(C[I]("."));K[0]=n;K[1]=K[1]?K[1]:0;K[2]=u!=K[2]?K[2]:d.Dc;K[3]=K[3]?K[3]:C[4];g.la(K[I](".")); g.mb(n);S(g.cc())||g.ma(g.I());g.xb();g.qa();g.yb()};a.jc=function(){f=new Ma(d)};a.getName=c("_getName",58,function(){return a.o});a.c=c("_initData",2,function(){var b;if(!q){if(!a.G)a.G=new Oa(d.Z);a.b=a.Wb();a.j=new Ka(d);a.e=new Qa;x=new Pa(d,a.b,a.j,a.e);a.jc()}if(l()){if(!q){a.$=a.Rb(a.La,R[E].domain);b=new Z(a.b,a.$,a.q,d)}a.hc(b);x.kc()}if(!q){l()&&b.Ub(a.j,a.A);a.Oa=new Qa;$.load(d,a.j);q=s}});a.Jc=c("_visitCode",54,function(){a.c();var b=T(a.j.h(),O+a.b+".",";");b=b[F](".");return b[D]< 4?"":b[1]});a.Vc=c("_cookiePathCopy",30,function(b){a.c();a.j&&a.j.Hc(a.b,b)});a.R=function(){return a.Jc()%1E40){p=l[H](0,a);l=l[H](a+1)}var c=p==la?Y:p==ma?Va:Y.Ta(p);c[l].apply(c,k[i][fa](1))}}catch(f){m++}return m}};var Y=new Ta;var Xa=aa[la];if(Xa&&typeof Xa._getTracker=="function")Y=Xa;else aa[la]=Y;var Va=new Wa;a:{var Ya=aa[ma],Za=t;if(Ya&&typeof Ya[ba]=="function"){Za=Ya.constructor==Array;if(!Za)break a}aa[ma]=Va;Za&&Va[ba].apply(Va,Ya)};})()